<p>Palliativ vård innebär ett förhållningssätt där patientens livskvalitet står i centrum. Vården kännetecknas av en holistisk människosyn där patientens fysiska, psykiska, sociala samt existentiella behov ska tillgodoses. Från sjuksköterskans perspektiv kan palliativ vård bedrivas inom såväl primärvård som slutenvård och omfattningen av det palliativa vårdandet varierar beroende på inom vilket område sjuksköterskan är verksam. Oavsett kontext har sjuksköterskan en relations­skapande funktion och relationen har stor betydelse för patientens välbefinnande. Professionell hållning inom palliativ vård innebär att sjuksköterskan medvetet tillämpar ett empatiskt förhållningssätt. Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att förhålla sig professionellt i relationen till patienten inom palliativ vård. Studien genomfördes i form av en vetenskaplig litteraturöversikt med systematisk insamling och granskning av data. Totalt inkluderades elva kvalitativa, vetenskapliga artiklar. Databearbetning resulterade i tre kategorier: ”Den unika relationen”, ”Sjuksköterskans utmaning” samt ”Professionell distansering”. Sjuksköterskor upplevde att relationen inom palliativ vård präglades av närhet och känslomässigt engagemang. Den nära relationen ansågs positiv samtidigt som den innebar en risk för emotionell överbelastning. Nödvändigt var att upprätta en professionell distans för att kunna särskilja yrkesliv och privatliv. Sjuksköterskor identifierade i det en utmaning att balansera mellan närhet och distans och att kunna vara personlig utan att bli privat.</p> / <p>Palliative care is an approach which has the main emphasis on the patient’s quality of life. It is characterized by a holistic view towards the patient’s physical, psychological, social and existential need. The nurse can work with palliative care in many different contexts, and to various degrees. Nonetheless, the nurse who conducts palliative care will always have a relation building function, and the relation between the nurse and the patient will have large impact of the patient’s perceived well-being. A nurse’s professional approach to palliative care is generally thought of as her taking on a compassionate role against her patients. The purpose of this paper was to describe the nurse’s experience of establishing and keeping a professional approach to her patients in palliative care. The study was conducted as a scientific literature review with a systematic gathering and scrutinizing of data. In total, eleven qualitative scientific articles were included in the review. Three main conclusions could be drawn. First, the nurses experienced that the relations within palliative care were characterized by closeness and emotional engagement. The close relationship between the nurse and her patients was regarded as being positive, although it constituted a risk of emotional overload. Second, it was found to be necessary for the nurse to maintain a professional distance to the patient to be able to separate work from private life. Third, many nurses identified a challenge of striking an appropriate balance between closeness and distance in order to be able to be personal without being private.</p>

Palliativ vård innebär ett förhållningssätt där patientens livskvalitet står i centrum. Vården kännetecknas av en holistisk människosyn där patientens fysiska, psykiska, sociala samt existentiella behov ska tillgodoses. Från sjuksköterskans perspektiv kan palliativ vård bedrivas inom såväl primärvård som slutenvård och omfattningen av det palliativa vårdandet varierar beroende på inom vilket område sjuksköterskan är verksam. Oavsett kontext har sjuksköterskan en relations­skapande funktion och relationen har stor betydelse för patientens välbefinnande. Professionell hållning inom palliativ vård innebär att sjuksköterskan medvetet tillämpar ett empatiskt förhållningssätt. Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att förhålla sig professionellt i relationen till patienten inom palliativ vård. Studien genomfördes i form av en vetenskaplig litteraturöversikt med systematisk insamling och granskning av data. Totalt inkluderades elva kvalitativa, vetenskapliga artiklar. Databearbetning resulterade i tre kategorier: ”Den unika relationen”, ”Sjuksköterskans utmaning” samt ”Professionell distansering”. Sjuksköterskor upplevde att relationen inom palliativ vård präglades av närhet och känslomässigt engagemang. Den nära relationen ansågs positiv samtidigt som den innebar en risk för emotionell överbelastning. Nödvändigt var att upprätta en professionell distans för att kunna särskilja yrkesliv och privatliv. Sjuksköterskor identifierade i det en utmaning att balansera mellan närhet och distans och att kunna vara personlig utan att bli privat. / Palliative care is an approach which has the main emphasis on the patient’s quality of life. It is characterized by a holistic view towards the patient’s physical, psychological, social and existential need. The nurse can work with palliative care in many different contexts, and to various degrees. Nonetheless, the nurse who conducts palliative care will always have a relation building function, and the relation between the nurse and the patient will have large impact of the patient’s perceived well-being. A nurse’s professional approach to palliative care is generally thought of as her taking on a compassionate role against her patients. The purpose of this paper was to describe the nurse’s experience of establishing and keeping a professional approach to her patients in palliative care. The study was conducted as a scientific literature review with a systematic gathering and scrutinizing of data. In total, eleven qualitative scientific articles were included in the review. Three main conclusions could be drawn. First, the nurses experienced that the relations within palliative care were characterized by closeness and emotional engagement. The close relationship between the nurse and her patients was regarded as being positive, although it constituted a risk of emotional overload. Second, it was found to be necessary for the nurse to maintain a professional distance to the patient to be able to separate work from private life. Third, many nurses identified a challenge of striking an appropriate balance between closeness and distance in order to be able to be personal without being private.

Syftet med föreliggande studie har varit att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka hur sex musiklärare inom ’en-till-en’ undervisning förhåller sig till att skapa och upprätthålla en relation gentemot deras elever i kulturskolan. Tidigare studier föreslår att lärare måste upprätthålla en komplex tvådelad relation som både tillhandahåller den auktoritära- och den personliga lärarrollen. Detta sätt att betrakta lärarrollen kallas för Persona, ett begrepp som är centralt i uppsatsen. Lärarnas utsagor har analyserats med hjälp av tematisk analysmetod och temana som skapades presenteras och kopplas samman med den teoretiska utgångspunkten att lärare har två roller att upprätthålla vad gäller relationen gentemot eleven. Resultatet visar att den personliga relationen är av stor vikt för informanterna då den synliggör elevens styrkor och svagheter; således kan lärarna individanpassa undervisningen för eleverna. Denna relation skapas och upprätthålls via lärarens intresse för eleven. Detta intresse yttrar sig bland annat genom mellanmänskliga samtal under lektionerna. Dock så bör inte detta intresse vara lektionens enskilda fokus. Utifrån intervjuerna framgår det att lärarna även måste tillhandahålla mer auktoritära och opersonliga lärarroller för att eleven faktiskt ska lära sig något. Dessa två lärarroller ska alltså inte ses som dikotomier, utan ska istället användas som komplement för varandra. / The purpose of this study has been to, with the help of qualitative interviews, examine how six music teachers in ’one-to-one’ tuition relate to creating and upholding a relationship in regards to their students in music schools. Earlier studies suggest that teachers must uphold a complex two-parted relationship that involves the teacher both as an authority and in a more personal role. This way of observing the teacher role is called Persona, a term central in this essay. The statements of the teachers have been analysed with the help of thematic analysis and the themes which were created are presented and connected with the theoretical perspective that teachers have two roles to uphold when it comes to the relationship towards the student. The result of the study shows that the personal relationship is of great importance for the informants as it throws light upon the students strengths and weaknesses. This makes it possible for the teachers to customize the education to fit the student. The relationship is created and upheld on the basis of interest that the teachers have for their students. This interest makes itself shown, among other ways, through interpersonal conversations during the lessons. The teachers interest in their student shouldn’t be the single focus of the lesson though. Based on the interviews, it appears that the teachers also must provide more authoritarian and impersonal teacher roles in order for the student to actually learn anything. These two teacher roles should in other words not be seen as dichotomies, but should instead be used as a complement to each other.