Studiens syfte var att undersöka om förutsättningar för empati i form av personlig disposition och aktuell situation samverkar med empatiska processer för att ge ett emotionellt utfall.Blivande behandlare (n=90) och specialpedagoger / speciallärare (n=50) fick se filmer och besvara frågeformulär baserade på IRI och MACL. Stiganalys gjordes med hjälp av SEM i SPSS/AMOS. Resultaten visade att empatisk disposition och empatiska processer tillsammans predicerar medkänsla. Affektiva och kognitiva empatiprocesser visade sig samverka. I en vardaglig behandlings- situation tycks situationsfaktorer ge det största bidraget till utfallet.Slutsatserna som dras är att det inte enbart handlar om att en enskild person är mer eller mindre empatisk utan om vad som händer under påverkan av den aktuella kontexten. Det är också viktigt att använda pedagogiska metoder som inte enbart använder kognitiva processer utan även integrerar icke-verbala och emotionella komponenter om man vill påverka empatiska processer.Mer forskning behövs om hur grupp- och situationsfaktorer påverkar empati.

Revisionens syfte är att granska finansiella rapporter, som ska ligga till grund för intressentens beslutsfattande. Det är därför viktigt att revisorn är oberoende i sin granskning för att intressenten kan känna tillit till revisorns arbete. Oberoende granskningar har diskuterats som ett problem efter att företagsskandaler inträffat. I studien undersöks och analyseras om oberoendet kan säkerställas med regler, eller om det ska krävas professionellt omdöme av professionen. Det finns olika syner på när en oberoendesituation kan uppstå, men i försök att förhindra beroendet har en analysmodell skapats. Analysmodellen är en självgranskningsmodell för att revisorn ska kunna avgöra om ett uppdrag ska antas eller avböjas. Vi har talat med fyra revisorer för att få deras syn på hur oberoendet ska lösas. Det vi kommit fram till, utifrån teorin och med hjälp av revisorernas svar, är att det är svårt att skapa en enhetlig modell för att lösa problemet. Att bevisa sitt oberoende inför intressenterna görs lämpligast genom regler, medan professionellt omdöme annars bör vara revisorns övergripande arbetssätt. För att oberoende skulle stärkas ytterligare bör en tredje part granska revisorns ställningstaganden i analysmodellen. / The purpose of auditing is to review financial reports, which will be a part of the user’s economic decisions. It’s important that the auditor is independent in his work so the users can rely on his perusal. When company scandals have occurred the independence in perusals have been discussed. The purpose of this paper is to investigate if the independence can be guaranteed by rules or will more structural judgment requires. There are different opinions about when the independence is threatened. To strengthen the independence in general has an analysis model been developed. The auditor uses the model to investigate if the independence is secured. On the basis of the analysis model will the auditor decide if he can proceed or not precede a mission. We have in this paper been spoken to four auditors in purpose to receive the auditor’s solution of the independence problem. Our conviction, on the basis of the theory and the empiric, is that the problem of independence is hard to solve with one general model. In front of the user’s rules is the best way to prove the independence. Apart from that are we consider that structural judgment will be the base in the auditor’s way of working. To increase the independence further is our solution that a third part should analyse the auditor’s standpoint in the analysis model.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare respektive barnskötare upplever sina yrkesroller och sitt samarbete emellan varandra i förskolan. Vi använder en kvalitativ metod i vår studie, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra förskollärare och fyra barnskötare. Studien visar att förskollärarna anser att de har större ansvar jämfört med barnskötare, att båda har viktiga roller i arbetslaget, samt att de är medvetna om att samarbetet mellan dem är viktigt och nödvändigt för verksamheten. Resultat visar även att barnskötarna upplever att de har samma arbetsuppgifter som förskollärarna har, trots att förskollärarna har mer ansvarsområden inom förskolans uppdrag. En slutsats av studien är att båda yrkesgrupperna anser att grundläggande för ett bra samarbete i arbetslag är ett professionellt förhållningssätt, såväl som att kompetensskillnader mellan personalen betraktas som positiva redskap inom arbetslaget. Utifrån de tre dimensionerna pedagogisk kompetens, ämneskompetens och didaktisk kompetens framstår det som att förskollärare har en högre ämneskompetens och didaktisk kompetens. Samtidigt upplever båda yrkesgrupperna att de kompletterar varandras kompetenser till ett bra gemensamt arbete.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare uppfattar sin roll i klassrummet och hur de ser på sin yrkesroll med hjälp av olika syn på roller. Genom kvalitativa intervjuer med fyra etablerade lärare och två lärarstudenter har jag med hjälp av en induktiv ansats undersökt fenomenet roller för att på så sätt få en djupare förståelse. Under studiens gång har jag fokuserat på lärarnas egen föreställning. Jag har avgränsat mig till att intervjua lärare på en skola i Stockholm av flera anledningar, dels på grund av att det finns en intressant aspekt i hur lärare på just den här skolan ser på roller, dels att jag lätt kunde få tillgång till forskningsfältet. Intervjufrågorna byggde på följande tre teman; förväntningar, erfarenhet och roller. Efter dessa teman har jag kodat materialet.   För att få ytterligare förståelse i hur en individ skapar en yrkesroll har jag tittat på två studier av hur läkarstudenter formar sin yrkesroll. Dessa studier visar på att studenter under deras utbildning genomgår en professionalisering som leder till objektivering och distansering för att klara av det vardagliga arbetet i nära kontakt med människor.  De resultat jag har fått fram under studien pekar på att en individ har flera deljag, varav det jaget individen intar på en arbetsplats är ett av dem. Meningarna huruvida man som lärare spelar en roll vid undervisning går isär, de flesta menar att de snarare handlar om att vara personlig och ge av sig själv utan att dela med sig av för mycket. Det är individen själv som är lärare men de mest privata rollerna är inte de som framträder tydligast vid undervisning. Men att vissa lärare kallar det för skådespel och att andra menar att de är sig själva kan bero på hur individen har socialiserats in i samhället.

The aim of the research is to highlight the nurse's experience of empathy in professional practice. A qualitative approach with ten interviews as a method was used to answer the purpose. Eight women and two men were interviewed with a professional experience of an average of 31 months. After compiling the result from a qualitative manifest content analysis the nurse's experience of empathy was divided into knowledge-based empathy and emotional empathy. In knowledge-based empathy the nurse shows empathy through humanity and by communicating empathy to the patient and relatives. Knowledge-based empathy is based on the fact that the nurse differs from being a private person in relation to being a professional person. Emotional empathy appears when a patient or relative expresses emotions or when personal experience is experienced in the context. The empathetic ability is negatively affected by time shortages and stress at the workplace. Feeling empathy for all patients is not possible, on the other hand similar experiences give an increased sense of empathy. It is important that there is an intellectual ability to use empathy. Empathy is an important competence in nursing to achieve a good healthcare relationship and is a part of the nurse's profession. The nurse may suffer from compassion fatigue, which is an emotional stress for the nurse in nursing care. Compassion fatigue can affect the nurse's ability to be empathetic in the care relationship with the patient.

Internationella studier påvisar sjunkande studieresultat för grundskoleelever vilket har medfört nationella satsningar på kompetensutveckling, framförallt Skolverkets satsning på kollegialt lärande. För att ta reda på om deltagande i dessa satsningar påverkar hur grundskollärares arbetar med kollegialt lärande skickades en webenkät ut till drygt 1300 kommunalt anställda F-9 lärare. Analysen av underlaget genomfördes med hjälp av SPSS samt utifrån Timperleys processmodell respektive integreringsnivåer. Flertalet av de 106 respondenterna arbetade med kollegialt lärande och arbetet uppnådde en hög integreringsnivå samtidigt som resultaten visade på svaga korrelationer mellan eventuellt deltagande i Skolverkets kurser/program och hur grundskollärarna arbetade i vardagen. Studien visade dock även på att viktiga delmoment i Timperleys processmodell saknades i lärarnas yrkespraktik vilket i sin tur kan försämra effekten av insatserna samt påverkar eleverna negativt trots att det är elevernas behov och lärande som borde vara i fokus för satsningarna. / <p>Betygsdatum 2019-08-19</p>

Bakgrund Årligen drabbas drygt 30 miljoner människor världen över av sepsis, vilket även är den ledande dödsorsaken på intensivvårdsavdelningar i flertalet länder. I Sverige drabbas årligen 40000 personers av sepsis. Sepsis är ett tidskritiskt tillstånd och kan leda till cirkulatorisk svikt, multiorgansvikt och död. Sjuksköterskan har en viktig roll vid omvårdnaden av patienter med sepsis och därför är det viktigt att belysa sjuksköterskans omvårdnadsinsatser samt det professionella ansvaret. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskans professionella ansvar vid omvårdnad av patienter med sepsis. Metod En begränsad litteraturöversikt genomfördes där aktuella kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga forskningsartiklar granskades, bearbetades och analyserades. Resultat Resultat visade på att låg kompetens och låg följsamhet utifrån riktlinjerna för omvårdnad leder till underdiagnostiserade patienter, vilket i förlängningen leder till höga morbiditets- och mortalitetssiffror bland patienter med sepsis, svår sepsis och septisk chock. Tidig identifiering, adekvat behandling och tydlig kommunikation interprofessionellt är av högsta betydelse för att öka överlevnadschanserna för dessa patienter. Slutsats Trots tydliga riktlinjer för omvårdnad framkom det i resultatet att sjuksköterskans låga kompetens och låga följsamhet till riktlinjer inom omvårdnad av patienter med sepsis var en avgörande del i vårdresultatet. För att tillföra denna information till omvårdnadsprofessionen kan fortbildning vara ett förbättringsförslag. Sepsis är ett tidskritiskt tillstånd som bör lyftas inom sjukvården för att mortalitetssiffrorna ska sjunka.

Bakgrund Våld i nära relation är ett folkhälsoproblem. Våldet är en kränkning mot individens mänskliga rättigheter som kan medföra allvarliga skador både fysisk samt psykiskt. Det är sjuksköterskors professionella ansvar att vilja se och vilja veta för att kunna identifiera våldsutsatta kvinnor. En god vårdrelation skapas genom gemensam sårbarhet. Sjuksköterskors upplevelse av sårbarhet skapar tillit i mötet och leder till att kvinnors behov och önskningar om god vård uppfylls. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Metod Metod för studien var en litteraturöversikt. Artiklar samlades in från CINAHL samt PubMed. Integrerad dataanalys användes och artiklar kvalitetgranskades med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Sammanlagt inkluderades 17 stycken vetenskapliga originalartiklar. Forskningsetiska överväganden har tagits i beaktning. Resultat Övervägande hade sjuksköterskorna lika åsikter relaterat till hög arbetsbelastning, vårdtyngd, samt brist på utbildning och kunskap. Delade aspekter fanns relaterat till emotionell påverkan att möta samt omhänderta våldsutsatta kvinnor. Huvudfynden i denna litteraturöversikt skapade kategorierna: ”Sjuksköterskors upplevda brister i mötet med våldsutsatta kvinnor”, ”Sjuksköterskors förhållningssätt i mötet med våldsutsatta kvinnor” samt ”Sjuksköterskors känslor i mötet med våldsutsatta kvinnor”. Slutsats Sjuksköterskors upplevelse och erfarenheter kan bidra till utveckling av trygg vård som innefattar tillit och respekt. Utbildning om våld i nära relation skulle kunna leda till ökad medvetenhet samt ett gott förhållningssätt. Kunskap och god kompetens kan minska fördomar och attityder mot våldsutsatta kvinnor. Genom att göra sjuksköterskor delaktiga kan riktlinjer utformas efter upplevelser och erfarenheter. Detta kan öka förmågan att tillhandahålla ett respektfullt möte med kvinnor utsatta för våld i nära relation.

Syftet med studien är att öka kunskap och förståelse för hur personal på kvinnojourer arbetar medsocialpedagogiska frågor. Dessa frågor berör professionalitet, närhet och distans med våldsutsattakvinnor. Detta framförallt för att lyfta hur viktigt det är att arbeta med utsatta kvinnor.Frågeställningar lyder; Hur hanterar personalen på en kvinnojour sina egna känslor ochupplevelser i mötet med våldsutsatta kvinnor ? och Hur uppfattar personal på en kvinnojour att ettprofessionellt förhållningssätt i arbetet med utsatta kvinnor kan upprätthållas? . Metodologiskutgångspunkt i studien är kvalitativ ansats och inslag av hermeneutiskt perspektiv somtolkningslära. Genom kvalitativ forskningsansats har semistrukturerade intervjuer utförts medpersoner som arbetar på kvinnojouren. Resultatet har analyserats utifrån emotionssociologisktperspektiv och Hochschilds teori med inslag av socialpedagogiska förhållningssätt. Resultatetpåvisar hur personal på kvinnojour förhåller sig i arbetet på kvinnojouren. Men framförallt viktenav att arbeta professionellt genom att förhålla sig till närhet och distans mellan personal och utsattakvinnor. En slutsats som studien har visat är att en för nära relation till de utsatta kvinnorna kaninnebära att man tar med sig arbetet hem, men att personal på kvinnojour har olika sätt att hanterakänslor i mötet med utsatta kvinnor.

Bakgrund Under år 2013 beräknades sammanlagt 363 000 personer av Sveriges befolkning ha ett beroende av alkohol eller narkotika. Dessa personer utsätts för stigmatisering och undviker att berätta om sina problem eller söka vård på grund av rädsla och bristande tillit till vården. Tillit ses som en förutsättning för att sjuksköterskan ska kunna ge god omvårdnad. Det behövs därför kunskap om hur alkohol och narkotika påverkar människors beteende. Syfte Syftet var att belysa om tillit kan påverkas i mötet mellan sjuksköterska och patient med alkohol- eller narkotikaberoende. Metod Metoden som valdes var en litteraturöversikt. Databassökningar utfördes i PubMed, CINAHL och PsycINFO. Efter kvalitetsgranskning valdes 15 artiklar ut till resultatet som sedan sammanställdes i en matris. Datan analyserades genom en integrerad analysmetod. Resultat Resultatet visade att tillit kan påverkas i mötet mellan sjuksköterska och patient med beroende genom upplevelser av respekt och ödmjukhet, bristande förståelse och misstro, öppenhet och kommunikation, oro och rädsla, engagemang och ärlighet samt genom utbildning. Ett gott bemötande och god kommunikation sågs som en förutsättning för tillit. Slutsats Slutsatsen blev att tillit sågs som en central och grundläggande del i sjuksköterskans arbete. Patienter med beroende kan uppleva oro att inte få ett respektfullt bemötande eller bli trodd av sjuksköterskan. En misstro till vården kan då uppkomma. Utbildning visade sig öka medvetenheten om patienternas oro. Sjuksköterskor med högre utbildning och mer erfarenhet av arbete med patienter med beroende uppgav sig mer trygga i sitt arbete.