Aktionsforskning är ett exempel på en skolnära forskningsansats för att utveckla ett professionellt lärande hos lärare, vilket förväntas leda till en utveckling av verksamheten såväl som av lärarnas förståelse av sin egen undervisningspraktik. Studien beskriver och undersöker hur gemensamma reflektioner och ett undersökande arbetssätt i en kollaborativ lärgrupp kan utveckla ett professionellt lärande hos lärare. Forskningsfrågorna som ställdes var: Hur beskriver lärare att de utvecklar sitt professionella lärande i en kollaborativ lärgrupp med ämneskollegor? Hur kan lärare, genom arbete i en kollaborativ lärgrupp, utveckla och förändra (a) undervisningspraktiken, (b) förståelsens av praktiken? Studien har ett sociokulturellt perspektiv på lärande som teoretisk utgångspunkt.  Undersökningen har genomförts som en fallstudie med en aktionsforskande ansats. Empirin har samlats in genom en triangulering av datainsamlingsmetoder, där kvalitativa intervjuer med lärarna i lärgruppen varit tongivande för analysen. Resultatet visar att lärarna uppfattar att arbetssättet lett till ett Ökat reflekterande förhållningssätt, en Ökad handlingskraft att förändra sin praktik, Fördjupade ämnesdidaktiska diskussioner och Nya perspektiv på lärande. Lärarna har även utvecklat metoder för att tydliggöra och kommunicera lärandemål för undervisningen och utvecklat en mer begriplig, hanterbar och meningsfull undervisningspraktik. Det visar även på vikten av att frågeställningarna och förbättringsaktionerna i utvecklingsarbetet utgår från upplevda problem och utvecklingsbehov i praktiken. När ett sådant förhållningssätt integreras i en skolas utvecklingsarbete kan lärare utveckla sitt professionella lärande och sin handlingskraft att förändra sin undervisning. / Action research is an example of an educational research approach to develop teachers' professional learning. The study describes and examines how collaborative reflections and an exploratory approach in a learning community can develop professional learning amongst teachers. The research questions asked were: How do teachers describe that they develop their professional learning in a collaborative learning community with subject colleagues? How can teachers, through work in a collaborative learning community, develop and change (a) their teaching practice, (b) their understanding of the teaching practice? The theoretical framework is based on the sociocultural perspective. The survey has been conducted as a case study with an action research approach. The data has been gathered through a triangulation of data collection methods, where qualitative interviews have been influential to the analysis. The result shows that the teachers perceive that the process led to an enhanced reflective approach, an increased ability to change, deepened subject didactic discussions and new perspectives on learning. The analysis shows that teachers developed methods to clarify and communicate learning objectives for teaching and develop a more comprehensible, manageable and meaningful teaching practice. It also demonstrates how important it is that the developmental topics and actions are based on experienced problems and developmental needs in practice. When such an approach is integrated into a school's development plan, teachers can improve their professional learning and ability to change their teaching.

Our scientific essay is based on two self- experienced dilemmas that deal with the difficulty as a pedagogue to be sufficient enough for the entire child-group when the individual’s needs are brought against the collectives needs in a preschool class. Even though we are aware that all children have the right to meet their needs, we struggle with the feeling that we are failing to include the children with behaviors that challenge when we at the same time feel that the group is always being overridden. We sense that we lack the resources to be the present educators that all the children need. Our intention with this essay is therefore to examine what it means to be a professional pedagogue who strives for an inclusive environment where all the children's differences are seen as an asset. We ask questions regarding what it means to be professional when the individual's needs collide with the group needs. And how can we understand our actions based on ethical aspects in relation to who or whose needs should be prioritized? We also question the practice terms and conditions to be able to work for a school for all children, regardless of their needs. With essay as our method, we have explored our practical knowledge with help from theories of ethics, Foucault’s concepts of power, interculturalism and Aristotle’s idea of knowledge. While writing our essay we have visualized our practical experiences and explored them through new perspective. By taking a reflective approach it has become clear to us that the preschool class practice is complex which means that we must take into account the unique in every situation in order to handle these professionally when everything is at its peak. In meeting with children who challenges there are no given solutions, but educators need to use their fronesis to act wisely. Based on the conditions of our practice, it sometimes means that the needs of the individual´s must come first and other times the collectives. Furthermore, we have come to the conclusion that if the preschool class should be for everyone the school management and politicians also must take their responsibility and give educators the right conditions to work inclusive.

Syftet med uppsatsen är att undersöka det kollegiala samarbetet i Svensklärarföreningens facebookgrupp Svensklärarna. Studiens centrala begrepp är medskapande kultur, medieekologi och kollegialt samarbete. Metoden består av en närläsning av sidans ytplan, alltså information genererad av sidans grundare, samt tre facebookinlägg med kommentarer. Materialet utgörs av totalt 146 kommentarer och tre inlägg. Analysverktyget består av fyra kategorier som beskriver olika funktioner med professionellt facebookutövande: gruppstabilisering, idéutveckling, kunskapsdelning och självhävdelse. För att undersöka de mer undervisningsnära aspekterna utgår jag från tre didaktiska frågor: vad, varför och hur. Resultatet visade att kunskapsdelningen som skedde i trådarna mestadels var erfarenhetsbaserad. Gruppstabilisering skedde, men även en typ av gruppdestabilisering, idéutveckling skedde mer eller mindre i alla trådar och självhävdelse skedde stundvis. Den didaktiska vad-frågan och hur-frågan berördes explicit, men den didaktiska varför-frågan berördes mer implicit. Den medieekologiska teorin bidrar med förklararingar om de hinder och möjligheter som facebookgruppen erbjuder som professionellt arbetsverktyg för kollegialt samarbete. Stundtals blir gruppen en emotionell avlastning utan tydliga ramar och regler, vilket det kollegiala samarbetet kräver. Materialet visar dock på det omfattande engagemang som finns hos svensklärarkåren. Gruppen Svensklärarna utgör emellanåt en progressiv diskussionsarena som kan ge svensklärarkåren autonomi och inre styrning, i en tid av allt större yttre styrning.

No description available.

The aim of this thesis is to contribute to deeper knowledge about the writing practices of teachers in upper secondary school. Schools are under constant pressure to respond to the needs and expectations of an ever-changing society and political intentions. A major factor in this change which is taking place in schools is digitalization. Another factor is the adoption of new governing principles for schools involving management by goals and results, which brings increased demands for written documentation of teachers' work. In order to describe and problematize this development the thesis is based on a combination of Critical Discourse Analysis and New Literacy (Clark and Ivanič, 1997). The theoretical framework rests upon an understanding of writing as social action and the idea that texts both affect and are affected by the social environment. The empirical study focuses on twelve teachers and their writing practices, analyzed during week-long field visits over three years. The teachers' talk about their writing is used together with analyses of texts and images to investigate parts of teachers' writing which, according to the teachers, are considered complex and problematic. The findings indicate significant differences between the writing practices of the individual teachers, where each teacher has his or her own system of texts fulfilling different purposes. Despite these differences it is still possible to identify recurrent themes in the discursive conditions for teachers' writing: efficiency, reuse, authority, audit, relationships to addressees, and room to maneuver. The study illustrates possible dilemmas for teachers' writing at the intersection of teachers' professional responsibility and demands for accountability.

I Sverige dör 90 000 personer varje år, vilket kan tänkas innebära att alla någon gång kommer att möta en individ i sorg. Den tidigare forskningen visar att det fortfarande finns mycket att lära om sorg och dess konsekvenser. Syftet med denna studie var att belysa vuxna, som har förlorat en närståendes upplevelser av sorg med fokus på sorg över tid och mönster i sorgbearbetning. Studien belyser även professionellt och socialt stöd med fokus på vad som är mest värdefullt i stödet och eventuella nya perspektiv som respondenterna har erfarit som effekt av stödet. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med individer som förlorat en närstående. Resultatet visade att det fanns mönster i sorgearbetet, att studiedeltagarna hade olika erfarenheter av stöd samt att det viktigaste med både det sociala och professionella stödet var att få dela sin sorg. Båda stödformerna verkade leda till nya perspektiv på sorgen, livet och sin egen förmåga att hantera svårigheter.

Syftet med den här studien har varit att ta reda på hur lärare på högstadiet anpassar sin matematikundervisning när deras elever riskerar att inte nå kunskapsmålen samt hur lärarna ser på sitt eget lärande om anpassningar av undervisningen. Studiens frågeställningar har utgått ifrån det sociokulturella perspektivet som lägger stor vikt vid att lärande sker i ett socialt sammanhang och förmedlas med hjälp av medierande verktyg. För att få svar på frågeställningarna och för få en fördjupad insikt om hur lärarna beskriver och resonerar om sin undervisning har en kvalitativ metodansats med kvalitativa intervjuer använts. Resultatet visar att lärarna använder flera olika verktyg för att skapa förståelse för innehållet i sin undervisning utöver läroboken såsom filmer, digitala verktyg och praktisk matematik. För att anpassa sin undervisning utifrån elevers olika förutsättningar använder lärarna anpassade läromedel, extra tid för undervisning och enskild tid med läraren. Lärarna i studien beskriver att deras lärande om att anpassa sin undervisning sker i form av kollegialt lärande i både formella och informella sammanhang. Till exempel sker det på arbetslagsmöten, men där finns det inte alltid tid för att diskutera pedagogiska anpassningar av undervisningen. Ofta sker det istället i informella sammanhang såsom i spontana samtal med kollegor.

The aim of the study was to explore how professionals from school and social services experience cooperation aimed at children with problematic school absenteeism. The study did also intend to explore what opportunities and obstacles professionals experience in cooperation. Several studies show important key factors for good cooperation, such as established understanding and continuous communication. At the same time, studies show that practical cooperational work also can lead to obstacles, such as unclear division of responsibilities between professionals. Six interviews were conducted, three with professionals from school and three with professionals from the social services. The data material was then coded based on Thornberg´s (2012) theory whose purpose was to explore multi-professional collaboration between professionals within the school, based on two ideal types: synchronizing and desynchronizing. The emerging themes were then analyzed on the basis of Thornberg´s (2012) theory. The results of this study show that when cooperation occurs in actual mettings or through other kinds of communication, the interviewees experience that it often works quite well, which leads to synchronization. However, the study results alså show that there are various factors that complicates and counteracts the possibilities for cooperation, which tends to lead to desynchronization.

Denna undersökning syftar till att ta reda på vilka möjligheter och begränsningar svensklärares samtal i facebookgrupper för svensklärare har. Undersökningens frågeställningar är: 1) Hur använder sig svensklärare av en facebookgrupp för svensklärare?, 2) I vilken utsträckning kan samtal mellan svensklärare i en sådan grupp ses som kollegialt lärande? Undersökningens teoretiska ramverk består av hermeneutik, systemisk-funktionellgrammatik och tre olika perspektiv på kollegialt lärande från Skolverket (2013), Timperley(2013) och Wenger m.fl. (2002). Metoden för undersökningen är netnografi och materialetbestår av inlägg, kommentarer, reaktioner och delningar från en facebookgrupp försvensklärare. Inläggen kategoriserades utifrån de allmänna språkhandlingarna fråga, påstående, uppmaning och erbjudande. Frågor och påståenden jämfördes sedan mot huvuddragen av de tre perspektiven på kollegialt lärande. Undersökningens resultat visar att det inte finns någon begränsning gällande vilka språkhandlingar som kan utföras inom ramen för gruppen samt att det inte finns någon övervikt för någon typ av språkhandling. Rörande kollegialt lärande är facebookgruppen en plats där en gemensam kunskapsbas skapas genom att lärare delar med sig och efterfrågar undervisningsmaterial, diskuterar påståenden och svarar på varandras frågor samt ger råd och stöttning. De diskuterar även olika begrepp och pedagogiska inriktningar samt delar med sig av egna erfarenheter. Det kollegiala lärandet i gruppen pågår också under en längre tid och utgår från gemensamma problemområden. Det som saknas i gruppen är en tydlig arbetsgång ochgemensamma slutsatser, förhållningssätt och praktiker. Istället finns flera olika slutsatser,förhållningssätt och praktiker. Det saknas också tecken på att slutsatser och nya kunskaperomsätts i praktiken. Facebookgruppen kan dock till stor del ses som en plattform för kollegialt lärande med tanke på vad som är genomförbart inom ramen för gruppen. Facebook ger också en unik möjlighet för svensklärare att utvidga sitt kollegium och själva sätta agendan för det kollegiala lärandet.

Bakgrund: Våld i nära relationer definieras som fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld utfört av en partner i en nära relation. Tretton kvinnor i Sverige dödas varje år av en man som de har eller tidigare har haft en relation med. Våldet är ett folkhälsoproblem som belastar samhället. Sjuksköterskans kunskap är viktig i mötet med våldsutsatta kvinnor för att identifiera våld i nära relationer då sjuksköterskor ofta utgör den första kontakten med sjukvården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relationer.   Metod: Allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Databassökningar i PubMed och CINAHL. Femton artiklar kvalitetsgranskades enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och inkluderades i resultatet som analyserats med kvalitativ analysmetod. Resultat: Vårdmiljön och sjuksköterskans professionella ansvar har betydelse i mötet med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. I vårdmiljön upplever sjuksköterskorna tidsbrist, platsbrist och avsaknad av rutiner på arbetsplatsen. I sjuksköterskornas professionella ansvar behöver sjuksköterskorna hantera sina känslor i mötet med den våldsutsatta kvinnan, vara medveten om sina egna erfarenheter av att vara utsatt eller ha bevittnat våld i nära relationer, informera och stödja kvinnan samt hantera en upplevd kunskaps och utbildningsbrist.  Slutsats Vårdmiljön och sjuksköterskans professionella ansvar har betydelse i mötet med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Sjuksköterskorna upplever kunskapsbrist, tidsbrist och brist på privata utrymmen som försvårar omhändertagandet av våldsutsatta kvinnor. Sjuksköterskor behöver därför ytterligare utbildning inom ämnet våld i nära relationer och mer tid till mötet med dessa kvinnor.