Antalet barn som föds med olika sorters hjärtfel, hjärtrytmrubbningar eller hjärtmuskelsjukdom beräknas till 1000 barn per år där fosterdiagnostiken har en viktig roll. Uppfödningssvårigheter är vanligt såväl som utvecklingsrelaterade utmaningar hos den här patientgruppen. Vetskapen om att få ett sjukt barn, tidig separation och vård på sjukhus kan skapa oro och stress hos föräldrar vilket kan påverka föräldra-barnrelationen. Barnsjukösterskan kan med sin avancerade omvårdnadskompetens arbeta familjecentrerat och understödja barn och föräldrars behov och önskemål. Därför var syftet att studera föräldrars behov av professionellt stöd från barnsjuksköterskan före och efter födseln, när barnet har ett medfött hjärtfel. Denna magisteruppsats är en integrativ systematisk litteraturöversikt utifrån Whittemore och Knafl (2005). Ambitionen var att sammanställa empirisk och teoretisk kunskap för att bredda förståelsen kring föräldrars behov av professionellt stöd från barnsjuksköterskan ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. En systematisk litteratursökning utfördes via databaserna Cinahl, Pubmed och Scopus. Tio kvalitetsgranskade orginalstudier resulterade till en systematisk analys och sammanställdes i huvudteman; Professionellt informativt stöd som främjar förståelse och delaktighet; Professionellt stöd för att främja möjlighet till stöd från andra; Professionellt stöd för att främja upplevd trygghet. Behovet av individbunden information var relaterat till barnets mående och vårdprocessen samt behov av stöd i att vara förälder under speciella omständigheter. Det stärkte deras tillit till sin föräldraförmåga samt upplevelsen av att ha en viktig roll i vårdteamet. Att möjliggöra partnerskap och delaktighet mellan barnsjuksköterskan och familjen utifrån evidensbaserat professionellt stöd både innan och efter födseln kan främja det folkhälsostärkande arbetet och stärka betydelsen av den familjecentrerade vården.

The overarching aim of this paper is to study the professional encounter in its complexity. The requirements for receiving welfare is set by the professional and it's the professionals decision if they are met in the proper manner. This makes the assessment of the clients conditions and the correctness of the assessment hence important. There are several levels which is necessary for the social worker to take into consideration. We have therefore made a socio-analysis by using a theoretical model of Johansson (2006) where he uses the Social Psychology of the encounter to create a model with four levels, which is always present in the professional encounter: structural, positional, relational, and experience level.  Our base was that the one responsible for handling these levels was the professional which led us to search for literature concerning the professional approach. Our study is formed as a qualitative case-study. Our empirical data consist of qualitative interviews with four social workers handling social allowance.The results shows that the complexity of the professional encounter requires a professional approach. Furthermore it shows a need for more reflection of all factors of the meeting in its context.  But these abilities are by no means obvious.

The aim of this study was to investigate social workers view of a professional- and unprofessional attitude relative to the organization, other professionals and clients. The study was conducted with qualitative semi-structured interviews with social workers in human service organizations. The theoretical approach is a social constructionist approach using professional theory, role theory and tacit knowledge to analyze our data. We conducted the study due to our view that the research on professional approach lacked a first-hand perspective on social workers view on their professional approach. The conclusion of this study is that social workers tacit knowledge is a big part of their professional approach, which despite regulations ordinated by the society and by organizations are shaped by interpretations and assessments based on the individual, tacit knowledge.

Den här intervjubaserade kvalitativa studien syftar till att utforska den professionskunskap som socialarbetare upplever att de har och använder i sitt dagliga arbete inom barnavårdsutredningar i Sverige. Ordet "professionskunskap" avgränsas i studien som den kunskap, de erfarenheter, de verktyg och upplevelsen av handlingsutrymme som socialarbetare använder i beslutsprocessen kring tvångsomhändertaganden. Det empiriska materialet består av åtta semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som syftade till att samla in socialarbetarnas subjektiva syn på och åsikter kring sin professionskunskap. Det empiriska materialet tematiserades och analyserades genom Michael Lipskys teori "Street-level bureaucracy" och narrativ teori. Även om professionskunskap kan anses vara individbaserad visar studien på vissa gemensamma mönster. En av uppsatsens slutsatser är att den professionella kunskapen som socialarbetaren har uttrycks genom ett utbyte av erfarenhetsbaserad kunskap som är knuten till det utmanande ställning som socialarbetarna har som gräsrotsbyråkrater. Ett annat resultat är att för att behärska denna komplicerade position måste socialarbetarna hantera sina känslor i samband med sitt arbete genom att regelbundet utbyta kunskaper och erfarenheter i en narrativ miljö. Sammanfattningsvis indikerar uppsatsen att ett konstant utbyte av erfarenheter skapar den ultimata grunden för professionskunskap. / This interview based qualitative study aims to explore the professional knowledge that social workers experience that they have and use in their daily work in authority based child care in Sweden. The word “professional knowledge” is defined in the report as what “knowledge”, “experiences”, “instruments” and sense of “action space” the social workers include in the process of decision making regarding compulsory care. The empirical material was collected through eight semi-structured interviews with social workers with the purpose to gather their subjective views and opinions regarding their professional knowledge. Then, the empirical material was thematically categorized and analysed through Michael Lipsky's theory “Street-level bureaucracy” and narrative theory. The study finds that professional knowledge is a constant exchange of self-perceived experiences and that it is somewhat tied to the individual social work but also that there are some basic common observations to be made. One of the conclusions of the essay is that the professional knowledge that the social worker possesses is expressed through a development of experience which is tied to the challenging position the social workers have as street-level bureaucrats. Another finding is that in order to master this complicated position the social workers have to manage the emotions connected to their work through exchanging experience-based knowledge on a regular basis. In summary, the essay suggests that a constant exchange of experiences creates the ultimate basis for professional knowledge.

Bakgrund: Barnmorskor bör eftersträva en god vårdrelation för att överbrygga den sårbarhet och osäkerhet graviditeten skapar. Inskrivningsbesöken vid graviditet är omfattande, det är mycket information som ska hanteras, vilket försvårar möjligheten till en god vårdrelation. Syfte: Belysa hur barnmorskor vid mödrahälsovården genomför inskrivningsbesöken för att skapa en god vårdrelation. Metod: Datamaterial samlades in via intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Barnmorskorna beskriver vikten av att skapa balans mellan graviditeten i fokus och de medicinska riktlinjerna i inskrivningsbesöken. Graviditeten är den centrala anledningen till besöken så fokus behöver ägnas åt att stärka den gravida/partnern i övergången till föräldrablivandet. Inskrivningsbesöken innebär hantering av medicinska uppgifter, vilka är centrala för vårdplaneringen men kan försvåra den gravidas/partnerns fokus på graviditeten. Den gravidas/partnerns möjlighet till delaktighet vid inskrivningsbesöken beskrivs som central. Avgörande för delaktighet är möjligheten till berättande, kroppsspråk, miljön och stöd av metoder för att främja besökens genomförande. För att främja samtalet används olika former av mallar och fraser samt strategier kring hur dokumentationen handhas. Konklusion: Barnmorskorna beskriver strategier och metoder som centrala för att främja den gravidas/partnerns delaktighet i inskrivningsbesöken. / Background: Midwives should strive for a secure care relationship to overcome the vulnerability of pregnancy. Booking interviews contains lot of information which makes it harder to accomplish a secure care relationship. Purpose: To illustrate how midwives at antenatal care conducts the booking interviews to create a secure care relationship. Method: The data was collected by interviews and analyzed by qualitative content analysis with inductive approach. Result: Midwives describe the importance to create balance between keeping the pregnancy in focus and the medical guidelines during the interviews. The pregnancy is the central reason for the interviews, thus the focus needs to be aimed strengthen the transition to parenthood. The booking interviews involve gathering medical information which is central for the care planning, but it can complicate the pregnant/partners focus on the pregnancy. It’s described as central that the pregnant/partner participates in the interviews. Crucial for participation is the possibility of narration, body language, the environment and support of methods to carrying through the visit. Various templates and phrases are used to help the conversation, and also various strategies how the documentation are handled. Conclusion: Midwives describe strategies and methods as central to promoting the pregnant/partners participation in the booking interviews.

Studiens syfte var att beskriva och analysera familjevägledares professionella förhållningssätt, erfarenheter och upplevelser av mötet med föräldrar. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem olika familjevägledare, yrkesverksamma på tre olika familjecentraler i en mellanstor kommun i Sverige. För att analysera intervjumaterialet har Giddens resonemang om moderniteten, Paynes resonemang om det sociala arbetets systemteoretiska tänkande samt Paynes kritiska perspektiv på socialt arbete, utgjort studiens teoretiska referensram. Resultatet visar att familjevägledarnas upplevda utmaningar är interkulturella möten, komplexa familjeförhållanden och ökad digitalisering. För att hantera dessa, innehar familjevägledarna inre och yttre handlingsberedskap, som utgör det professionella förhållningssättet. Inre handlingsberedskap innebär personliga erfarenheter, kunskaper samt inställning och synsätt gentemot föräldrar. Yttre handlingsberedskap innebär uttalade strategier såsom lösningsfokuserat arbetssätt och principen om barns bästa. Familjevägledarnas handlingsberedskap är vägledande för dem i deras yrkesroll, där de i stor utsträckning är sina egna redskap. Möjliggörande faktorer som familjevägledarna identifierar är familjecentralen som arena och en ökad digitalisering. Resultatet visar att familjevägledningen, som socialt arbete, främst är reflexivt-terapeutiskt och inbegriper systemteoretiskt tänkande. Flera modernitetsaspekter analyseras i resultatet, då de yttrar sig i såväl föräldrar levnadsvanor som i familjevägledarnas förhållningssätt. Resultatet bekräftar tidigare studier, även om familjevägledaren som föräldrastödjande profession på familjecentraler, i nuläget inte tar allt för stort utrymme i forskningen. / The aim of this study has been to describe and analyze family counselors’ professional approach and experiences of meetings with parents. Data, consisting of semi-structured interviews with five various family counselors, working in three different family centers in a middle county in Sweden, was collected.  To analyze the material of the interviews, the reasoning of Giddens about modernity, the reasoning of Paynes about the system theoretical thinking of social work, and Payne’s critical perspective of social work, have been used as the theoretical framework of the study. The result shows that the challenges family counselors experienced are intercultural meetings, complex family relationships and increased digitization. To be able to handle these challenges, the family counselors have interior and exterior form of preparedness for action, which is the professional approach. The interior form of preparedness implies personal experiences, knowledge and approach towards the parents. The exterior form of preparedness implies expressed strategies as solution-focused approach and the principle of children’s well-fare. The preparedness of actions, that family counselors have got, is a guide to them in their professional role, where they to a great extent are their own appliances. The enabling factors that the family counselors are identifying are the family center as an arena and an increased digitization. The results show that the family guidance as social work is mainly reflexive-therapeutic and includes system theoretical thinking. Several modernity aspects are being analyzed in the result, as they express themselves in both parental habits and in the family counselors’ professional approach. The result largely confirms previous studies, even if the family counselor as a family guide profession on family centers, currently is not emphasized in the research.

<p>Ansvarstagande och ansvarsfördelningen är en viktig del av ett samarbete mellan två eller flera aktörer. I ett samarbete mellan kommuner bli ansvarighet extra viktigt eftersom ansvarighet då är en del av den demokratiska processen, där legitimitet för beslut som tas måste visas. Men det är inte alltid lätt att urskilja vem som är ansvarig, för vad ansvarigheten är för och mot vem den är riktad. Ansvar inom kommunal samverkan kan ses som en bred professionell, etisk och moralisk konstruktion som uppnås när den offentliga förvaltningen, både tjänstemän och politiker, arbetar på ett sätt för att utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt.</p><p>Samverkan mellan Linköping och Norrköpings kommuner inom den ”Fjärde Storstadsregionen - ett nytt storstadsalternativ” är ett samarbete som präglas av governance och nätverksbildande. Inom en kommunal samverkan som involverar flera olika aktörer finns det ingen självklar ansvarsfördelning, eftersom varje kommun har områden som de enligt lag måste kunna erbjuda sina medborgare, som utbildning och omsorg. Samverkan mellan kommuner utmanas därför genom att det inte finns en självklar ansvarsfördelning.</p><p>Denna uppsats analysera och diskutera vilka slags ansvarsformer som finns inom den kommunala samverkan mellan Linköping och Norrköping, och hur ansvarigheten tas mellan kommunerna och andra aktörer. De samarbeten som undersöks är ”Fjärde storstadsregionen” och ”Norrköpings Symfoniorkester”. Inom dessa samarbeten har tre olika ansvarsformer identifiera, det politiska, professionella och juridiska ansvaret. Dessa former av ansvar har analyserats genom att se inom vilka aspekter som ansvaret tas. I ett bra samarbete kräver en bra ansvarfördelning, där det är klart vilket slags ansvar som finns, samt vem som är ansvarig för vad och hur och till vem ansvaret är riktat mot.</p><p>Problem som har visats sig inom ansvarfördelningen i den kommunala samverkan mellan Linköping och Norrköping beror bland annat på att: det inte finns någon som är ytterst ansvarig, politiska beslut krockar med det professionella ansvaret, den kommunala organiseringen av Norrköpings Symfoniorkester har för otydliga gränsdragningar för att kunna ta ansvar och att det juridiska ansvaret är toppstyrt. Detta beror bland annat på svårigheten med att fördela ansvar inom ett governance-samarbete, vilket är ett vanligt karaktäristiskt drag för dagens samhälle.</p>

Bakgrund:Barnmorskor som arbetar på barnmorskemottagning [BMM] upplever sig ha bristande kunskap om hur professionellt stöd kan erbjudas till kvinnor med förlossningsrädsla under graviditet. Det är viktigt att gravida kvinnor med förlossningsrädsla erhåller professionellt stöd. Syfte:Syftet med studien är att belysa barnmorskor på barnmorskemottagningens erfarenheter av att erbjuda professionellt stöd till kvinnor med förlossningsrädsla under graviditet. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats valdes i denna studie för att få en bredare uppfattning av barnmorskor på BMM erfarenhet. Sju barnmorskor blev intervjuade på två olika BMM i sydvästra Sverige. Resultat: I resultatet framkom det två huvudkategorier "Kvinnans förlossningsrädsla i fokus" och "Barnmorskors behov av resurser och kunskap kring förlossningsrädsla". Det tillkom även två underkategorier "Barnmorskors erfarenheter om kvinnors bristande kunskap kring förlossningsrädsla" och "Vägleda till rätt hjälpinsats för den förlossningsrädda kvinnan". Barnmorskor erbjuder professionellt stöd utifrån sina erfarenheter när kvinnan uttrycker förlossningsrädsla. Detta genom att barnmorskorna är lyhörda vid utredning av orsaker till kvinnans förlossningsrädsla. Slutsats:Barnmorskor på BMM behöver kontinuerlig utbildning om förlossningsrädsla för att kunna erbjuda gravida kvinnor professionellt stöd. Verksamhetschefer på BMM ska erbjuda dessa barnmorskor rätt förutsättningar för att de ska kunna känna sig trygga med att erbjuda professionellt stöd till förlossningsrädda kvinnor. / Background: Midwives working at maternal care center experience insufficient knowledge about how professional support can be offered to pregnant women. It´s important that pregnant women with tocophobia receive professional care from midwives during the entire pregnancy. Purpose: The aim of the study is to highlight maternal care midwives’ experiences providing professional support for pregnant women who fear of giving birth. Method: A qualitative interview study with inductive approach was chosen for this study to gain broader view of the BMM midwives' experiences. Seven midwives were interviewed at two BMM in southwestern Sweden. Results: There were two main categories "Women's fear of childbirth tokophobia". There were two subcategories "Midwife's experiences about women's lack of knowledge about fear of childbirth" and "Guide pregnant women to correct care effort". Midwives offer professional support from their own experience when women express fear of birth. This through midwives being responsive when incuayaring causes to tokophobia women. in focus" and "Midwife's need for resources and knowledge about women`s Conclusion: BMM midwives need continuous education about fear of childbirth in order to offer women prophetic support. BMM occupational managers should offer midwives right prerequisites for midwives to feel safe by providing care to women suffering from tokophobia.

Airmanship är ett uttryck inom pilotyrket som nyttjas världen över för att beskriva en pilots professionsskicklighet. Civilt är begreppet starkt förknippat med flygsäkerhet och praktiskt handhavande av flygmaskinen, men även till uppgiften som skall genomföras vare sig det är transport eller privata nöjesflygningar. Då airmanship är kontextberoende och saknar en fastställd definition uppstår en diskrepans när den militära aviationen, med dess unika kontext, anammar uttrycket jämfört med den civila tolkningen. Denna studie syftar till att förstå och begreppsliggöra tolkningen av airmanship på stridsflygförband inom den svenska militära kontexten och dess betydelse för den militära verksamheten. Den kvalitativa fallstudien genomförs som en serie skriftliga intervjuer och en fokusgruppintervju vilken betonar den individuella kontextberoende tolkningen gjord av aktiva stridspiloter på krigsförband. Resultatet utmynnar i en modellbeskrivning av stridspiloters tolkning av airmanship inom svensk stridsflygverksamhet, vilken betonar vikten av förbandskulturens påverkan på den operativa och taktiska effekten krigsförbanden levererar. Tillika begreppsliggör modellen airmanships beståndsdelar och hur de interagerar för att skapa ett professionellt omdöme vilket syftar till en välgrundad beslutfattningsprocess i de situationsunika kontexter som professionsutövaren verkar inom. Studiens fenomenologiska perspektiv påvisar hur piloten och officeren i sin professionsutövning förkroppsligar länken mellan förbandskulturens moraliska faktorer och den sammanlagda krigföringsförmågan. Detta perspektiv tydliggör vikten av ett aktivt och långsiktigt arbete med att utveckla en god förbandskultur i syfte att öka krigföringsförmågan för förbandet och odla det professionella omdömet hos individuella piloter och officerare.

Syftet med studien är att öka kunskapen om kuratorers erfarenheter av att utöva stödsamtal via videosamtal inom primärvården. Vidare är syftet att öka kunskapen om kuratorernas förhållningssätt till stödsamtal som genomförs via videosamtal. Därför syftade studien till att undersöka vilka möjligheter respektive utmaningar kuratorer upplever i utövandet av stödsamtal via videosamtal inom primärvården samt deras förhållningssätt till dessa samtal. För att besvara frågeställningarna genomfördes studien med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer analyserades med hjälp av en tematisk analys. Totalt intervjuades sex kuratorer som arbetar inom primärvården i olika regioner i Sverige och valdes utifrån ett bekvämlighetsurval. Det teoretiska begreppet om professionellt förhållningssätt och Kommunikationsteori har tillämpats i analysen av de empiriska resultaten. Resultaten visar att videosamtal som verktyg kan ha både för- och nackdelar för både kuratorer och patienter. Det framkommer även att kuratorerna upplever en förlust av icke-verbal kommunikation i samtal via videolänk och att den icke-verbala kommunikationen ofta ersätts och förstärks av verbal kommunikation. Studien visar även att miljön vid samtal via videolänk kan ses som både en resurs och ett hinder för både kuratorerna och patienterna. Studiens resultat belyser även att omfattning av utbildning vad gäller videosamtal och kollegialt stöd är olika för kuratorerna men att de framhäver betydelsen av att tillgodose patientens behov. Studien uppmärksammar vikten av självreflektion för utveckling i den professionella yrkesrollen. / The study aims to increase knowledge about social workers, i.e counsellors, experiences and approaches of practicing videoconferencing in primary care. Therefore, the study aimed to examine counsellors’ experiences regarding opportunities, challenges and approaches of these calls. A qualitative methodology was employed through a series of semi-structured interviews to collect the data. A thematic analysis of the interviews was used to analyse the practitioners’ responses. Through convenience sampling, a total of six primary care counsellors who work in six different regions in Sweden were selected and interviewed. The theoretical concept of the Professional Approach and Communication Theory has been applied in the analysis of the empirical results. The results demonstrate that videoconferencing as a tool, can have both advantages and disadvantages for both the practitioner and the patient. The results indicated that some non-verbal cues are lost during video call counselling, however, those are often replaced and reinforced by verbal communication. The study also shows that the environment of video call can both facilitate and hinder the experience of the session, for both the practitioner and the patient. In addition, the extent of videoconferencing training and collegial support differs across practitioners, but there is a strong emphasis on the importance of accommodating the patient's needs. Lastly, the study accentuates the importance of self-reflection within practitioners for ongoing professional development.