Den här intervjubaserade kvalitativa studien syftar till att utforska den professionskunskap som socialarbetare upplever att de har och använder i sitt dagliga arbete inom barnavårdsutredningar i Sverige. Ordet "professionskunskap" avgränsas i studien som den kunskap, de erfarenheter, de verktyg och upplevelsen av handlingsutrymme som socialarbetare använder i beslutsprocessen kring tvångsomhändertaganden. Det empiriska materialet består av åtta semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som syftade till att samla in socialarbetarnas subjektiva syn på och åsikter kring sin professionskunskap. Det empiriska materialet tematiserades och analyserades genom Michael Lipskys teori "Street-level bureaucracy" och narrativ teori. Även om professionskunskap kan anses vara individbaserad visar studien på vissa gemensamma mönster. En av uppsatsens slutsatser är att den professionella kunskapen som socialarbetaren har uttrycks genom ett utbyte av erfarenhetsbaserad kunskap som är knuten till det utmanande ställning som socialarbetarna har som gräsrotsbyråkrater. Ett annat resultat är att för att behärska denna komplicerade position måste socialarbetarna hantera sina känslor i samband med sitt arbete genom att regelbundet utbyta kunskaper och erfarenheter i en narrativ miljö. Sammanfattningsvis indikerar uppsatsen att ett konstant utbyte av erfarenheter skapar den ultimata grunden för professionskunskap. / This interview based qualitative study aims to explore the professional knowledge that social workers experience that they have and use in their daily work in authority based child care in Sweden. The word “professional knowledge” is defined in the report as what “knowledge”, “experiences”, “instruments” and sense of “action space” the social workers include in the process of decision making regarding compulsory care. The empirical material was collected through eight semi-structured interviews with social workers with the purpose to gather their subjective views and opinions regarding their professional knowledge. Then, the empirical material was thematically categorized and analysed through Michael Lipsky's theory “Street-level bureaucracy” and narrative theory. The study finds that professional knowledge is a constant exchange of self-perceived experiences and that it is somewhat tied to the individual social work but also that there are some basic common observations to be made. One of the conclusions of the essay is that the professional knowledge that the social worker possesses is expressed through a development of experience which is tied to the challenging position the social workers have as street-level bureaucrats. Another finding is that in order to master this complicated position the social workers have to manage the emotions connected to their work through exchanging experience-based knowledge on a regular basis. In summary, the essay suggests that a constant exchange of experiences creates the ultimate basis for professional knowledge.

Förskollärares upplevelser av sitt bästa professionsjag bottnar i en förståelse för förskollärareuppdraget. Detta uppdrag omformas ständigt utifrån olika samhälleliga diskurser och styrdokument. Syftet med studien är att skaffa kunskap om på vilka sätt förskollärares professionella kompetens uttrycks i förskolan, samt vilka kunskaper förskollärare använder och relaterar till i möten med barn i förskolan. Genom kvalitativa semistrukturerade samtalsintervjuer undersöks på vilket sätt sex förskollärare formulerar kunskap som framstår som central i upplevda lyckade möten med barn i förskolan. Empirin består av fyra timmar och fem minuters inspelade och transkriberade intervjuer. Analysen är i det första skedet induktiv men övergår till att bli abduktiv. Det teoretiska ramverket består av Grimens (2008) professionsteorier, Aspelin och Perssons (2011) begreppspar sam-varo och sam-verkan samt Illeris (2015) komplexa lärmodell. Studien visar att det är i sam-varon och sam-verkan som förskolläraren upplever sitt bästa professionsjag. / Preschool teachers' experiences of their best professional self are based on an understanding of the preschool teacher assignment. This assignment is constantly being reformed based on different social discourses and control curriculum. The purpose of the study is to acquire knowledge of how pre-school teachers' professional competence is expressed in a preschool context. Which knowledge preschool teachers use and relate to in meetings with children at preschools. Through qualitative semi-structured interviews, the study examines how six preschool teachers formulate knowledge that appears to be central in successful interactions with children at preschools. The material consists of four hours and five minutes’ recorded and transcribed interviews. The analysis is, in the first stage, inductive but turns into being abductive. The theoretical framework consists of Grimens (2008) professional theories, Aspelin and Persson's (2011) conceptual pairs of co-being and co-operation and Illeris (2015) complex learning model. The study shows that it is in co-being and co-operation that the preschool teacher experiences his best professional self.