Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare respektive barnskötare upplever sina yrkesroller och sitt samarbete emellan varandra i förskolan. Vi använder en kvalitativ metod i vår studie, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra förskollärare och fyra barnskötare. Studien visar att förskollärarna anser att de har större ansvar jämfört med barnskötare, att båda har viktiga roller i arbetslaget, samt att de är medvetna om att samarbetet mellan dem är viktigt och nödvändigt för verksamheten. Resultat visar även att barnskötarna upplever att de har samma arbetsuppgifter som förskollärarna har, trots att förskollärarna har mer ansvarsområden inom förskolans uppdrag. En slutsats av studien är att båda yrkesgrupperna anser att grundläggande för ett bra samarbete i arbetslag är ett professionellt förhållningssätt, såväl som att kompetensskillnader mellan personalen betraktas som positiva redskap inom arbetslaget. Utifrån de tre dimensionerna pedagogisk kompetens, ämneskompetens och didaktisk kompetens framstår det som att förskollärare har en högre ämneskompetens och didaktisk kompetens. Samtidigt upplever båda yrkesgrupperna att de kompletterar varandras kompetenser till ett bra gemensamt arbete.

<p>Undersökningens syfte är att studera vad några lärare i årskurs 1-3 har för egna uppfattningar om hur de använder de metoder och hjälpmedel som finns lämpade för elever med läs- och skrivsvårigheter. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer som metod.</p><p>Resultatet visar att lärarna anser att läs- och skrivsvårigheter är ett återkommande problem i skolan. Samtliga respondenter är överens om att lärare är i behov av stöd och hjälp från varandra i arbetet med elever som har läs- och skrivsvårigheter, problemet kan dock ibland vara att det är svårt att få alla lärare att vilja samarbeta. Något som genomsyrar alla de intervjuade lärarnas svar är att kompetensutveckling är väldigt viktigt för att få nya kunskaper och utvecklas i sitt arbete och för att undervisningen ska bli givande för eleverna. Däremot är kompetensutveckling inom läs- och skrivsvårigheter något som de berörda lärarna anser sig får för lite av. Lärarnas svar antyder att det används olika verktyg i läs- och skrivundervisningen för att hjälpa eleverna till vidare utveckling. Det kan t.ex. vara test, diagnoser och datorprogram.</p>

Abstract Citatet, "Du är duktig på att skriva precis som din bror" är hämtat från en skrivbok där läraren kommenterat en elevs skrivläxa. Den här studien behandlar lärares reflektioner kring syskonskarans prägling i skolmiljön. Syftet är att genom intervjuer med arbetslag belysa hur syskonjämförelser görs i skolmiljö. Utifrån vår valda teori, socialpsykologin förklaras grupprocesser, interaktioner, roller och attityder för att besvara studiens syfte. Vi använder oss av en kvalitativ undersökningsmetod med öppna intervjufrågor i arbetslag och med en hermeneutisk analysmetod tolkar vi det empiriska materialet. Vårt resultat har analyserats med hjälp av tidigare forskning. I resultatet framgår det att lärarna i arbetslagen menar att deras syn på elever kan förändras utifrån erhållen information om syskonskaran och att det bidrar till att de vill minska informationsflödet i skolmiljön. I vårt diskussionskapitel kommer studiens frågeställningar att besvaras för att avslutas med tankar om framtida forskning. Nyckelord: Syskonjämförelser, arbetslaget, lärarperspektiv, bemötande, information

Denna studie har som syfte att undersöka en grupp pedagogers erfarenheter av lyckad inkludering och hur pedagogerna beskriver avgörande faktorer som bidrar till detta. Vid vårt val av fokusgruppintervjuer har vi tagit del av pedagogernas tankar och resonemang kring begreppet inkludering där vi kan urskilja en gemensam faktor, det vill säga en gemensam samsyn, bland gruppernas svar som är en viktig del i inkluderingsarbetet. I vårt resultat kan vi utläsa att det är naturligt för pedagogerna är att anpassa sig till rådande omständigheter. En framgångsfaktor i arbetet är att inte tänka inkluderande utan förhålla sig till den barngrupp man har och arbeta för att alla barn är en del av gruppen.

Undersökningens syfte är att studera vad några lärare i årskurs 1-3 har för egna uppfattningar om hur de använder de metoder och hjälpmedel som finns lämpade för elever med läs- och skrivsvårigheter. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet visar att lärarna anser att läs- och skrivsvårigheter är ett återkommande problem i skolan. Samtliga respondenter är överens om att lärare är i behov av stöd och hjälp från varandra i arbetet med elever som har läs- och skrivsvårigheter, problemet kan dock ibland vara att det är svårt att få alla lärare att vilja samarbeta. Något som genomsyrar alla de intervjuade lärarnas svar är att kompetensutveckling är väldigt viktigt för att få nya kunskaper och utvecklas i sitt arbete och för att undervisningen ska bli givande för eleverna. Däremot är kompetensutveckling inom läs- och skrivsvårigheter något som de berörda lärarna anser sig får för lite av. Lärarnas svar antyder att det används olika verktyg i läs- och skrivundervisningen för att hjälpa eleverna till vidare utveckling. Det kan t.ex. vara test, diagnoser och datorprogram.