<p>Revisoryrket har under senare år omdiskuterats i samband med skandaler där större amerikanska företag plötsligt gått i konkurs, vilket gjort att revisorns roll ifrågasatts. Därmed finns det ett behov av att återskapa förtroendet till yrket. Somliga menar att det krävs förändringar redan på utbildningsnivå genom en tydligare koppling till den professionella roll som studenterna kommer att inta, samtidigt som andra argumenterar för att det inte är universitetets primära roll att vara yrkesförberedande. Med det som bakgrund är denna uppsats syfte att analysera hur redovisningsstudenter socialiseras in i den professionella yrkesrollen som revisor. För att kunna besvara syftet har vi genomfört intervjuer med redovisningsstudenter vid Uppsala universitet. Undersökningen har även innefattat intervjuer med revisorassistenter med en examen från samma universitet. På så sätt har vi kunnat undersöka vad utbildningen har skapat för förväntningar på yrket och vilka kunskaper som utbildningen har givit studenterna för att hantera arbetet som revisor. Uppsatsen har mynnat ut i en slutsats om att det till största del är på arbetsplatsen som studenternas socialisering in i revisorrollen sker. Även om utbildningen inte är yrkesförberedande bör inte det utesluta en tydligare koppling till den faktiska yrkesrollen, då vi genom vår undersökning fått indikationer på att detta skulle ge studenterna en större trygghet när de intar yrket.</p>

Revisoryrket har under senare år omdiskuterats i samband med skandaler där större amerikanska företag plötsligt gått i konkurs, vilket gjort att revisorns roll ifrågasatts. Därmed finns det ett behov av att återskapa förtroendet till yrket. Somliga menar att det krävs förändringar redan på utbildningsnivå genom en tydligare koppling till den professionella roll som studenterna kommer att inta, samtidigt som andra argumenterar för att det inte är universitetets primära roll att vara yrkesförberedande. Med det som bakgrund är denna uppsats syfte att analysera hur redovisningsstudenter socialiseras in i den professionella yrkesrollen som revisor. För att kunna besvara syftet har vi genomfört intervjuer med redovisningsstudenter vid Uppsala universitet. Undersökningen har även innefattat intervjuer med revisorassistenter med en examen från samma universitet. På så sätt har vi kunnat undersöka vad utbildningen har skapat för förväntningar på yrket och vilka kunskaper som utbildningen har givit studenterna för att hantera arbetet som revisor. Uppsatsen har mynnat ut i en slutsats om att det till största del är på arbetsplatsen som studenternas socialisering in i revisorrollen sker. Även om utbildningen inte är yrkesförberedande bör inte det utesluta en tydligare koppling till den faktiska yrkesrollen, då vi genom vår undersökning fått indikationer på att detta skulle ge studenterna en större trygghet när de intar yrket.

Professionella har svårt att upptäcka barn till psykiskt sjuka och får på så sätt svårt att informera barnen om vad det innebär att ha en psykiskt sjuk förälder samt att ge hjälp och stöd. Samverkan mellan organisationer runt dessa barn är svag av många olika anledningar såsom tystnadsplikt och sekretess. I och med den bristande samverkan blir det svårt för organisationerna att fånga upp barnet och ge den hjälp och de stöd som behövs. Skolan är en värld där barn till psykiskt sjuka ibland upptäcks, oftast genom bristfälliga skolresultat eller olika psykosociala problem men det händer att barnen själva söker sig till en stödorganisation, skolkurator eller liknande för att få hjälp.  Det har framtagits olika program och strategier för att försöka hjälpa barn till psykiskt sjuka men det krävs fortsatt forskning inom ämnet för att förhoppningsvis finna en lösning på samverkansproblematiken och på så sätt kunna nå ut till och hjälpa fler barn till psykiskt sjuka.