Sammanfattning Bakgrund: Enligt Svenskt intensivvårdsregister är förflyttningar av patienter en risk, särskilt hög säkerhetsrisk har de som flyttas från en intensivvårdsavdelning till allmän avdelning. Då det stora gapet i vårdnivå kan leda till komplikationer och risk för återinskrivningar är utskrivningsprocess från en intensivvårdsavdelning ofta komplicerad och underskattad. Intensivvårdsavdelningen i Malmö beslöt sig för att genom ett förbättringsarbete förändra sin utskrivningsprocess.   Syfte: Syftet med detta förbättringsarbete är att skapa förutsättningar för en optimal överflyttning från intensiven till allmän vårdavdelning.   Syftet med studien av förbättringsarbetet var att undersöka de olika mikrosystemens medarbetares erfarenheter av förbättringsprojektet med den nya rollen samvårdsjuksköterska.   Metod: Metoden för förbättringsarbetet var Nolans förbättringsmodell                Studien var en fallstudie med kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Förbättringsarbetet nådde inte upp i önskvärda mätvärdena återinskrivning, nattliga utskrivningar och en ökning av utskrivningar innan klockan tolv uteblev. Fler patienter skrevs ut med genomgången checklista och en samvårdssjuksköterska som stödde processen före, efter och under överflyttning. Studien visade att erfarenheterna av samvårdssjuksköterskan var hens professionella förhållningssätt som visades genom hennes yrkesskicklighet, förmåga till lärande och delaktighet   Slutsats: Förbättringsprojektets huvudsakliga syfte att skapa optimala förutsättningar för en säker patientflytt från intensiven till en allmän avdelning kan ses som delvis uppfyllt, samvårdssjuksköterskan stärker processen före, under och efter överflyttningen. / Summary From the ICU to a general ward- Employees experience off a liason nurse function associated with an improvement work for creating patient secured transmissions   Background: Displacement of patients is, according to Swedish intensive care register, a risk – a particularly high security risk for those who move from an intensive care unit to a general ward. Since the great gap in level of care can lead to complications and risk of reentry, the discharge process from an ICU is often complicated and underestimated. ICU in Malmö decided to, through an improvement procedure, change their discharge process.   Purpose: The purpose of this improvement is to create conditions for an ideal transfer from ICU to general wards.   The purpose of the study of the improvement is to investigate the different micro systems’ coworkers’ experience of the improvement procedure as in the new role of being a liaison.   Method:  The Method used in the improvement procedure is Nolan’s improvement model. The study is a case study with qualitative contain analysis.   Results: The improvement procedure did not reach desirable readings – reduction of reentries, nocturnal discharges and an increase of discharges before twelve o’clock failed to appear.   Additional patients were discharged with accomplished checklists together with a liaison who supported the process, before, after and during the transfer.   The study showed that the experience of the liaison was his/her professionalism, ability of learning and participation.   Conclusion: The improvement procedure’s main cause to create ideal conditions for a secure displacement of patients from ICU to general wards is partly accomplished; the liaison reinforces the process before, after and during the transfer.

Bakgrund: Utskrivning från en intensivvårdsavdelning (IVA) till vårdavdelning kan vara ett kritiskt moment för patienten och involverad personal då det är mycket som kan gå fel i utskrivningsprocessen. Att bibehålla patientsäkerheten i samband med utskrivning ses idag som en utmaning då det är flera olika aktörer som är med i vårdkedjan, vilket ställer höga krav på samarbetet sinsemellan. Brister i utskrivningsprocessen ökar risken för återinläggningar till intensivvården vilket är förknippat med ökad mortalitet. Syfte: Att undersöka vårdpersonalens upplevelse kring vad som påverkarpatientsäkerheten i utskrivningsprocessen från IVA till vårdavdelning. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på analys av kvalitativ data utifrån Bettany-Saltikov och McSherry metod (2016). Resultat: Vårdpersonalen upplevde en skillnad i vårdnivå mellan IVA och vårdavdelning, vilket påverkade patientsäkerheten då det orsakade glapp ivårdkedjan vid utskrivning. En nivå mellan IVA och vårdavdelning upplevdes som fördelaktigt - men existerade sällan. Vårdavdelningen kunde upplevas som en sårbar destination på grund av mindre resurser och kompetens. Brister i informationsöverföringen i samband med utskrivning upplevdes äventyra patientsäkerheten. Planering och uppföljning i samband med utskrivningsprocessen upplevdes betydelsefullt för att minska glappet i vårdkedjan. Slutsats: Utskrivning från IVA till vårdavdelning innefattar ett glapp i vårdkedjan vilket upplevs äventyra patientsäkerheten då det kan leda till vårdskador i samband med utskrivning. Utifrån systemteorin så hade mycket kunnat undvikas genom att se över den organisatoriska strukturen i sjukvården. Utskrivningsprocessen är komplex och alla delar i systemet påverkar varandra cirkulärt. Ingen (vård)kedja är starkare än sin svagaste länk. / Background: Discharge from intensive care unit (ICU) to a general ward might be a critical moment for both the patients and staff involved and there’s a lot that can go wrong in the discharge process. To maintain patient safety in the connection of discharge is a great challenge because the numbers of actors involved. This requires a high ability to cooperate. Deficiencies in the discharge process increases the risk for readmissions which is associated with increased mortality. Aim: To investigate healthcare personnel experience about what affects patient safety in the discharge process from ICU to ward. Method: A systematic review based on analysis of qualitative data after Bettany-Saltikov and McSherry (2016) method. Result: The ward personnel experienced a difference in the level of care between ICU and ward, which caused a gap that affected patient safety in the discharge process. An in-between level of care could reduce the gap, but seldom existing. The ward could be experienced as vulnerable, because lack of resources and competence. Shortcomings in the information transfer occurred during the discharge process, which was experienced to jeopardize patient safety. Planning and follow-upservice were experienced as important to avoid a gap in the care of chain. Conclusion: Discharge from ICU to ward comprises a gap in the care of chain which is experienced to jeopardize patient safety. This could lead to adverse events.The framework of system theory shows that much could be avoided by overlooking the organizational structures in healthcare, which often is the underlying cause to failure in patient safety. The discharge process is complex and all the parts affects each other circularly. No care of chain is stronger than the weakest link.

Bakgrund: Utskrivningsprocessen har förändrats på grund av sjukvårdsreformer med mål att stärka patienters ställning och förkorta vårdtider inom sluten vård. Samtidigt som en åldrande befolkning med ökande multisjukhet och komplexa vårdbehov ställer höga krav på samverkan mellan berörda parter. Äldre patienters upplevelse av utskrivningsprocessen är av intresse för sjuksköterskor i rollen som samordnare av insatser under utskrivningsprocessen. Syfte: Syftet var att belysa äldre personers upplevelser av utskrivningsprocessen från slutenvård till primärvård. Metod: Efter en kvalitetsgranskning gjordes en litteraturöversikt enligt Fribergs metod på nio kvalitativa och tre kvantitativa studier ur databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Ur analysen identifierades fem teman under utskrivningsprocessen och var patienters: informationsbehov och vårdpersonalens betydelse, känsla av utsatthet, nöjdhet och tillfredställelse med vården, strategier och empowerment, samt anhörigas betydelse för patienterna. Slutsats: Äldre patienter upplevelser av utskrivningsprocessen var brist på delaktighet och samordning vilket gav upphov till känslor av oro, stress, förvirring och maktlöshet. Patienter upplevde en ojämlik tillgång till insatser, i synnerhet personer ≥ 80 år. Bristande kommunikation mellan vårdpersonal och patienter påverkar patienters upplevelse av utskrivningsprocessen negativt och orsakade vårdlidande. / Background: The hospital discharge process (DP) has changed due to healthcare reforms whose aim has been to promote the status (voice) of patients and to shorten hospital stays. At the same time as an ageing population with increased multimorbidity and complex care needs puts high demands for integrated care on the partners concerned. Elderly patients’ experiences of the hospital discharge process are of interest to nurses in their role as coordinators of integrated care during the discharge process. Aim: The aim was to highlight older persons’ experiences of the discharge process from inpatient to primary care. Method: Following a quality review, a literature review was conducted according to the method by Friberg on nine qualitative and three quantitative articles from the databases CINAHL and PubMed. Results: From the analysis five themes emerged during the DP and were patients’: need for information and the importance of care personnel, feeling of vulnerability, satisfaction with health care, strategies and empowerment as well as the importance of relatives for the patients. Conclusion: Older patients’ experiences of the DP were lacking in participation and integrated care which aroused feelings of concern, stress, confusion and powerless. Patients experienced an unequal access to care and support, especially persons ≥ 80 years. Lack of communication between care professionals and patients influence patients experience of the DP negatively and can lead to health care-induced suffering.

Background: Diabetes mellitus (DM) affects more than 29.1 million Americans. Standardized clinical practice guidelines recommended by regulatory healthcare agencies are the standard of care for diabetic patients and must be adhered to by healthcare professionals providing care. Purpose: The purpose of this quality improvement project was to identify Centers for Medicare and Medicaid Services’, Joint Commission on Accreditation of Healthcare Organization’s, and other professional healthcare organizations’ guidelines for nurses’ knowledge of evidence-based discharge practices; determine level of nurses’ knowledge on evidence-based discharge practice process; develop a quality improvement plan, including development of an evidence-based guideline for diabetic discharge instructions; present guideline to stakeholders; implement the guideline in fall of 2017; and evaluate nursing compliance with the guideline at a for-profit adult care hospital in South Florida. Theoretical Framework: The chronic care model was utilized as the framework. This model has been used for improving practice and preventing many chronic illnesses. Methods: Two quantitative nonparametric descriptive designs were used, the Wilcoxon signed- rank test and a paired t test. An online demographic survey and pre- and posttest surveys were administered to determine nurses’ knowledge of diabetes discharge guideline practices. The Appraisal of Guidelines for Research and Evaluation II (AGREE II) evaluation tool evaluated the guideline, and data were analyzed with Wilcoxon and paired t tests. Results: A statistically significant difference was found in the pre-posttest survey responses for question 5 (p=0.046 Wilcoxon; p=0.041t test), and question 13 (p= 0.022 Wilcoxon; p=0.018 t test), indicating improvement. With the AGREE II tool, the multidisciplinary team evaluated the guideline at 100%, and 76% of Advanced Practice Registered Nurses (APRNs) and Registered Nurses (RNs) demonstrated compliance with guideline use. Conclusion: A standardized diabetic discharge guideline incorporated into the hospital’s discharge process provided APRNs and RNs with tools for educating and providing diabetic patients for increase in quality of life after discharge. The guideline was recommended by the administrative team for continued use throughout the hospital. Implementation of an evidence-based standardized diabetic discharge guideline to promote nurses’ adherence results in effective nursing practices and an informed patient population.

The aim of this qualitative study was to explore hospital-counselors view on collaboration in thedischarge-process from inpatient psychiatric care regarding individuals with comorbidity in form ofserious mental illness and substance abuse. Six hospital-counselors from different psychiatric in-patient wards in Stockholms county participated in the study. All participants had a degree in socialwork and five of them had earlier experience working in the municipality as social workers. Theresearch process was conducted using qualitative interviews, further applying a systemic view oncollaboration which consisted of three levels: structural-, organizational- and individual, which wasbased on the core concepts of integrated care and person-centered care. The results showed that thehospital-counselors acted as a “link” between the health care, municipality, and patient duringcollaboration. Collaboration itself was described as a process involving different actors andorganizations within the two main principal sectors. The complexity of the differences in economicinterests, view on support needs and responsibilities regarding treatment and further care seemed to becentral aspects influencing collaboration. Although the results largely confirm previous research, it hasbrought attention to specific claims on what facilitates collaboration and what undermines it.

Diese Dissertation widmet sich der Erfassung, Identifikation und Beschreibung von Entladungsprozessen, die an Überschlägen bei Blitzspannung auftreten. Es wird ein Messsystem entwickelt, welches die elektrischen und optischen Parameter der Entladungsprozesse an der Spitze-Spitze-Elektrodenanordnung bei standardisierter und oszillierender Blitzspannung mit hoher Empfindlichkeit und Synchronisationsgenauigkeit aufzeichnet. Mithilfe der Strommessungen und der fotografischen Aufzeichnungen von Entladungen können drei Phasen des Durchschlagprozesses identifiziert werden: In der Reihenfolge ihres Auftretens handelt es sich um die Streamerphase, die Kanalübergangsphase und die Kanalbildungsphase. Diese Phasen werden für die standardisierte und oszillierende Blitzspannung aufgezeigt, wobei Gemeinsamkeiten und Unterschiede herausgestellt werden. Anhand von statistischen Beschreibungen des Durchschlagverhaltens und des Entladungsverhaltens werden daraufhin Abhängigkeiten in den Entladungsprozessen abgeleitet. / This thesis is dedicated to the acquisition, identification and description of discharge processes, which occur under lightning impulse voltage. A measuring system has been developed that records the electrical and optical parameters of the discharge processes with a high sensitivity and synchronization accuracy on a rod-rod electrode arrangement under standardised and oscillated lightning impulse voltage. With the current measurements and the photographic records of discharges, three phases of the breakdown process can be identified. In order of their occurrence these are the streamer phase, the channel transition phase and the channel formation phase. These phases are shown for the standardised and oscillated lightning impulse voltage, whereby similarities and differences are presented in detail. Using statistical descriptions of the breakdown and the discharge behaviour, dependencies in the discharge process will be derived.