Denna studie är en del i utvärderingen av ett förbättringsarbete på en f-6 skola inom området digital kompetens. Den teoretiska bakgrunden till studien är teorin om professionellt kapital av Andy Hargreaves och Michael Fullan. Professionellt kapital utgörs av den gemensamma produkten av humankapital, socialt kapital och beslutskapital Hargreaves &Fullan (2012). Utifrån teorin ställdes hypotesen att lärarna skulle utveckla det professionella kapitalet i aspekten att utveckla elevers digitala kompetens om de deltog i förbättringsarbetet. Syftet var att undersöka hur lärarna uppfattar att det professionella kapitalet i aspekten elevers möjlighet att utveckla digital kompetens, utvecklats på skolan till följd av förbättringsarbetet. Studien är en kvalitativ deduktiv studie där semistrukturerade intervjuer använts för att undersöka åtta lärares uppfattningar. Resultatet visar på att de intervjuade lärarna upplever att de har utvecklats olika mycket och inom olika områden som utgör teorin om professionellt kapital och att studiens hypotes därmed inte kan bekräftas. Det svårt att säga om utvecklingen beror enbart på förbättringsarbetet eller om denna utveckling också har andra orsaker. Att organisera förbättringsarbete genom ett distribuerat ledarskap och avsätta tid och resurser på det sätt som gjorts får anses vara framgångsrikt. Framgångsrikt har också varit att lärarna genomfört detta tillsammans och att det innehållit praktiska elevnära moment.

Uppsatsens syfte har varit att studera hur lärarna på en skola upplever att ett iscensatt kollegialtlärande påverkat det professionella kapitalet. Inspirationen till modellen för det iscensattakollegiala lärandet kom från erfarenheter gjorda vid en studie på en finländsk skola. De finländskaerfarenheterna översattes och modifierades sedan via translationsteorin för att passa den lokalakontexten. Vid anpassningen till den lokala kontexten påverkade projektstyrningsmodelleneffectuation utformningen av arbetssättet. Datamaterialet insamlades främst via semistruktureradeintervjuer som sedan analyserades utifrån en deduktiv ansats med stöd av teorin omdet professionella kapitalet. I resultatet framkom att de intervjuade lärarna upplevt att detprofessionella kapitalet höjts som en följd av det iscensatta kollegiala lärandet. De faktorer somverkat förstärkande på det professionella kapitalet var kopplade till den autonomi som denanvända modellen gav lärarna när det gäller att omsätta sina gemensamma intentioner ochutvecklingsplaner till konkret handling vid regelbundna återkommande träffar. De faktorer somverkat begränsade hörde till upplevda brister i de organisatoriska förutsättningarna förlärarsamarbetet. I uppsatsen benämns kollegialt lärande som exempel på en flytande signifikant.Det betyder att det är ett begrepp som saknar gemensam betydelse som därmed kan tolkas ochförstås på olika sätt. Kollegialt lärande har av olika aktörer uppfattats som antingen en uppsättningevidensbaserade metoder, en professionskultur eller ett verktyg för skolutveckling. Den initialaavsikten med det kollegiala lärandet i studien var modifiera den redan existerande skolkulturenoch på sikt etablera en professionell samarbetskultur bland lärarna. Under arbetets gång visadedet sig att detta inte gick att uppnå utan att också upprätta stödjande organisatoriskaförutsättningar samt en metod som kunde ge vägledande principer för hur lärarna gemensamtskulle arbeta med sina utvecklingsprojekt.