År 2002 antogs en förordning inom EU innebärande att alla börsnoterade bolag i medlemsländerna från och med 1 januari 2005 måste upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IAS/IFRS. Antagandet av förordningen har inneburit en förändring av hanteringen av goodwill för svenska börsnoterade företag.Goodwill uppstår vid företagsförvärv när köparen betalar ett överpris för förvärvet. Goodwill utgörs av värdedifferensen mellan vad köparen har betalat och det köpta företagets nettotillgångar. Det som köparen betalar överpris för är de immateriella tillgångar som inte finns med i det förvärvade företagets balansräkning. Dessa immateriella tillgångar förväntas ge goda framtida ekonomiska fördelar. Företag som omfattas av lagstiftningen i IFRS/IAS skall årligen pröva om återvinningsvärdet för goodwill är lägre än det redovisade värdet. Om så är fallet ska en nedskrivning av redovisad goodwill göras. I denna process uppkommer svårigheter både för företag och granskare. Reglerna kring IAS 36 medför att goodwillprövningen uppfattas medföra subjektiva antaganden och bedömningar. Det gamla sättet att hantera goodwill med både avskrivningar och nedskrivningar hade en annan påverkan på både resultat- och balansräkningarna. De nya reglerna lägger större tyngd på att ge en rättvisande bild jämfört med den tidigare lagstiftningen, därav vill man ha en värdering som bättre återspeglar det verkliga värdet. Men hur påverkas granskningen av goodwillposter när subjektiva bedömningar kommer in i bilden?Syftet med denna studie är att analysera revisorers förhållningssätt till företagens beslutsunderlag vid nedskrivningsprövningar av goodwill samt identifiera vilka svårigheter revisorer upplever i samband med granskning av goodwill. Vidare så undersöks bakomliggande orsaker till varför en nedskrivning görs eller uteblir. För att uppfylla syftet har vi genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat tre auktoriserade revisorer samt skickat ut ett frågeformulär till börsnoterade bolag som är noterade på OMX Stockholm Large Cap. Genom en undersökning av kvalitativ karaktär försöker vi skapa en djupare förståelse för hur praxis har utvecklat sig när det gäller goodwillprövningar efter det att IFRS/IAS började tillämpas av noterade svenska bolag.Vår undersökning visar att revisorer upplever svårigheter av olika slag vid granskning av goodwill. När goodwill ska granskas måste revisorn ta hänsyn till många olika faktorer som bland annat innefattar företagsledningars subjektiva bedömningar. Vanligt förekommande är att företagens upplysningar kring nedskrivningsprövningar av goodwill är bristfälliga. Det leder till att revisorernas granskning försvåras eftersom de inte får all nödvändig information som krävs för att bedöma huruvida en genomförd eller utebliven nedskrivning är korrekt bedömd. En annan svårighet med granskningen ligger i kunskapen om bolaget och dess marknad. Det tycks vara så att det är svårare för en revisor att granska ett nytt företag de första åren eller ett företag inom en bransch som de inte är insatta i. Den största svårigheten för en revisor i samband med granskning av goodwill, ligger i att ta ställning till framtidsbedömningarna vilka är baserade på företagsledningens subjektiva antaganden. Vår studie tyder dock på att även vissa andra faktorer såsom företagsledningars psykologiska och strategiska motiv i allra högsta grad påverkar huruvida en goodwillprövning resulterar i en redovisad nedskrivning eller inte. Vi finner att vår studie bekräftar att reglerna i IFRS/IAS gällande goodwill skapat en redovisningstekniskt svårare metod för revisorer att förhålla sig till.

Bakgrund: Hur företag väljer att redovisa sina tillgångar, speciellt immateriella tillgångar, har under de senaste decennierna varit föremål för mycket diskussion med tanke på finanskriserna som varit. Sedan 2005 skall alla börsnoterade koncerner inom EU följa IASBs standardverk IFRS regelverk. Lagändringen betyder bland annat att goodwill inte längre ska skrivas av på den nyttjandeperioden som en kostnad i resultaträkningen men skall istället årligen prövas för nedskrivning, ett så kallat, ”impairment test”. Syfte: Syftet med undersökningen blir att kartlägga Svensk redovisningspraxis av goodwill. Detta för att se om eller hur finanskriserna och lagändringar har påverkat goodwillvärdet hos Svenska koncerner. Uppsatsens fokuserar på noterade företag på OMX Stockholm Large Cap mellan åren 1992 och 2012. Metod: Arbetet har präglats av en kvantitativ metod då empirin och analysen har baserat sig i en granskning av årsredovisningar samt sammanfattning av liknande undersökningar gjorda. Vidare har ett flertal beräkningar gjorts för att senare sammanställa data i tabeller och diagram då detta underlättar för läsaren att bearbeta informationen. Slutdiskussion och resultat: Ett samband mellan konjunkturläget och nedskrivningar har inte kunnat stärkas av denna studie detta även fast det teoretiskt bör finnas ett starkt samband mellan en ekonomisk lågkonjunktur och nedskrivningar. Den fördjupade analysen visade vidare att goodwillnedskrivningar inte alls påverkas av konjunkturläget i Sverige under den undersökta perioden. Förslag till fortsatt forskning: En kartläggning av Svensk redovisningspraxis av andra immateriella tillgångar i kontrast till konjunkturläget vore intressant. Vidare vore det intressant att göra en kvalitativ studie för att få en djupare förstålse för de faktorer som påverkar goodwillnedskrivningar. / Background: The manner in how companies choose to disclose their assets, especially intangible assets, has in recent decades been the subject of much discussion in light of the financial crises of the past. Since 2005, all publicly traded companies within the EU have to follow the IASB's standard works IFRS. The law changes mean, among other things, that goodwill no longer should be amortized over the useful life as an expense in the income statement but will instead be tested for impairment annually, a so-called "impairment test". Objective: The aim of the study is to map the Swedish accounting practice of goodwill and see if or how the financial crises and law changes have affected the goodwill of Swedish corporations listed on the OMX Stockholm Large Cap between 1992 and 2012. Method: The thesis has been characterized by a quantitative method as empirical data and analysis has been largely based in an audit of financial statements and summary of similar studies done. In addition, several calculations have been made and later compiled in tables and charts, as this will help readers to process the information. Final Discussion and Results: An association between the economic situation and goodwill write downs has not been strengthened by this study this even though there theoretically should be a strong correlation between an economic recession and write downs. The in-depth analysis showed that goodwill write downs were not affected by the economic situation in Sweden during the studied period. Suggestions for future research: A survey of Swedish accounting practice of other intangible assets in contrast to the economic situation would be interesting. Furthermore a qualitative study so as to get a deeper understanding of the factors that affect goodwill write downs would be interesting.