This thesis evaluates the PV potential of a new district in the town Uppsala calledRosendal. Year 2014 the Uppsala municipality decided on a new environmentalprogram that consists of goals for the region in several different subjects. One of thesubjects is solar power and installed PV capacity in the municipality. To reach the goalof 30 MW installed PV capacity before 2020 one important part is that new buildingsinclude PV systems when they are built. In this thesis the difference in level ofambition from the developer regarding solar power has been evaluated comparedwith the optimal PV production and what it would take to realize the solar powergoal. All calculations have been done with MATLAB. Five different developers andprojects have been included in the study which estimates that the level of ambition is18 kW of installed PV capacity when all developers are counted for. The optimal PVcapacity is calculated to be 308 kW and an installation rate of ~0.5 kW per householdin the project area. The demand to be able to reach the solar power goal is alsocalculate to be 0.5 kW. The conclusion of this thesis is that the ambitions from thedevelopers regarding PV production is too low to reach the goal but if the optimalcase would be considered it is possible to install PV system in a level that is required.

Urban development is a comprehensive practice, especially today considering the modern ambitions of city densification. Managing risks associated with spatial planning are vital for a sustainable and safe societal growth, yet often subject to challenging trade-offs between efficiency and safety. This thesis is a pioneering attempt to streamline the procedure of risk management in urban development by integrating risk management with land allocation competitions, a frequently used method for spatial planning of municipal land. Based on a case study of the development project of Västra Roslags-Näsby, a couple of essential elements for a successful risk management within spatial planning was identified, and subsequently applied to construct a model for how land allocation competitions can be used as a risk managing tool. The study suggests that the stages risk analysis, risk evaluation and risk reduction of the risk management process are to be incorporated within different phases of the land allocation competition concept to utilize a more risk managing efficiency in future urban development. Furthermore, proactive risk assessment, risk cooperation, risk considerations in the competition description and innovative risk managing solutions are recognized as a few means to realize an efficient – and safety oriented – risk management in spatial planning.

Syftet med det här examensarbetet är att bidra till en ökad förståelse för hur markanvisningstävlingar kan skapa förutsättningar för en effektiv och verkningsfull integrering av miljöaspekter i kommunal planering. Mer specifikt syftar arbetet till att utforska, utifrån kommunala planerares kunskap och erfarenheter, de villkor och förutsättningar som påverkar hanteringen och utfallet av markanvisningstävlingar.   Examensarbetet är baserat på kvalitativa intervjuer med sex olika kommuner inom Stockholms län och Uppsala kommun. De studerade kommunerna är Nacka, Tyresö, Täby, Uppsala, Vallentuna och Värmdö kommun. Erfarenheten kring markanvisningstävlingar varierar mellan kommunerna men alla har pågående processer. En markanvisningstävling i varje kommun har valts ut och legat till grund för intervjuerna.   Resultatet av examensarbetet visar på att markanvisningstävlingar är ett verktyg som har stor potential att driva på utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle. Kritiska framgångsfaktorer för markanvisningstävlingar är att ha en välformulerad målbild som löper genom hela processen, valet av kriterier samt valet av tävlingsprocess. Dessutom har erfarenheter från tidigare tävlingar och gott samarbete mellan kommunen och byggherren en stor betydelse.   Möjligheterna att använda markanvisningstävlingar som ett verktyg för att driva miljöfrågor är goda. Dock måste miljöfrågan inkluderas i målbilden i ett tidigt skede och vara ett fokusområde under hela processen. Bäst resultat för miljön nås då kommunerna har ett tydligt miljöprogram. Dessutom kommer resultaten påverkas positivt om det görs kontinuerliga uppföljningar och att byggherrarna har möjlighet att lämna egna lösningsförslag som kan bedömas i tävlingarna.   En markanvisningstävling är dyr att genomföra för både kommunen och byggherrarna. Men det viktiga är, enligt kommunerna att skapa bra resultat som i slutändan är långsiktigt hållbart för både samhället och kommuninvånarna. De väljer att inte fokusera lika mycket på vad som är kostnadsdrivande respektive reducerande i tävlingarna.

Social sustainability is a concept of increasing relevance in the construction industry. But there are different interpretations of the concept and it is difficult to grasp its meaning. It has also been found that social sustainability often is neglected in urban construction projects in favor of the ecological and economic aspects. It is common that municipalities have high ambitions for sustainable urban development, but the social dimension is difficult to handle. They are struggling with social challenges suchas housing shortage and segregation. In the new area Rosendal in Uppsala, the municipality are focusing on sustainability and social values are promoted. But how is social sustainability implemented in practice?  The aim of this thesis is to investigate and evaluate how builders interpret the ambitions and issues of Uppsala municipality, in regard to social sustainability for Rosendal, stage two. Factors that may conflict with social sustainability are examined as well as the definition of the term itself. The goal of the study is to contribute with relevant knowledge to the municipality of Uppsala for the continued planning and development of social sustainability. It may also aid other actors in their work for social sustainability.  Four representatives of construction companies who intend to build in Rosendal stage two, are interviewed. To gain an additional perspective on social sustainability a professor in sustainable urban development is also interviewed. The results of these interviews, as well as a literature study and document review, are processed in the analysis. The result of the study shows that the interpretation of social sustainability varies within the industry. The municipality of Uppsala have a clear vision for Rosendal regarding to social sustainability, but it needs to be narrowed down. A factor that may conflict with the social sustainability is housing costs. The survey indicates that cooperation between several actors, political decisions and an overall thinking - which extends beyond the property lines - are needed to achieve the ambition for a socially sustainable area. There is no given solution but the ability to customize each project according to its needs will lead to concrete solutions. In order to get a wider view of the situation in the construction industry and to strengthen the result, studies with more extensive interviews should be conducted. / Social hållbarhet tolkas på olika sätt och det är svårt att förstå vad det faktiskt innebär. Det har visat sig att det dessutom är något som ofta bort-prioriteras i stadsbyggnadsprojekt till förmån för ekologiska och ekono-miska aspekter. Kommuner har idag höga ambitioner gällande hållbar stadsutveckling men den sociala dimensionen är svår att hantera. I den nya stadsdelen Rosendal i Uppsala fokuserar kommunen på hållbarhet och sociala värden ska främjas. Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Uppsala kommun med syfte är att undersöka och utvärdera hur byggherrar tol-kar och implementerar kommunens ambitioner och frågeställningar om social hållbarhet för Rosendal, etapp två. Faktorer som kan åsidosätta den sociala hållbarheten granskas liksom definitionen av begreppet. Må-let med studien är att ge Uppsala kommun ett underlag för att fortsätta sin utveckling inom social hållbarhet men också att andra aktörer upp-märksammar och inkluderar detta i sitt hållbarhetsarbete. Fyra representanter inom byggherreföretag som ämnar bygga i Rosendal etapp två, intervjuas. För att få ytterligare ett perspektiv på social hållbarhet intervjuas även en professor i hållbar stadsutveckling. Resultatet från dessa intervjuer bearbetas i analysen med stöd från en litteraturstudie och dokumentgranskning. Denna studie visar att social hållbarhet tolkas olika i branschen, det är därför viktigt att försöka skapa en mening och definiera begreppet. Att anpassa varje stadsbyggnadsprojekt efter det lokala behovet resulte-rar i konkreta lösningar. För byggherrarna handlar social hållbarhet ofta om miljön utanför huset, de offentliga rummen och hur de är samman-kopplade. Uppsala kommun har en tydlig vision för Rosendal men den behöver smalnas av. Att bostäderna blir för dyra är en faktor som riske-rar att åsidosätta den sociala hållbarheten. En tänkbar åtgärd för detta är att kommunen förtydligar hur utvärderingen av kriterierna i markanvis-ningen går till. Det krävs samarbeten mellan flera aktörer, politiska be-slut och ett helhetstänk för att ambitionen om ett socialt hållbart område ska uppnås. För att erhålla en bredare uppfattning om hur situationen i byggbranschen ser ut just nu bör vidare undersökningar med mer omfattande intervjustudier utföras.

Med den takt som nya områden behöver växa fram för att täcka kommunernas bostadsbehov är det viktigt att komma ihåg de värden som skapar trivsel och trygghet i vistelsemiljöerna. Markanvisningsprocessen, som innebär en förhandling där byggherrar förhandlar med kommunen om att få köpa kommunalt ägd mark för nybyggnation, är en komplex process som påverkas av många faktorer. Nya områden som utgör bostäder för invånarna är ett resultat av hur kommunens arbetssätt och strategier ser ut och studien fokuserar på strategierna samt dess påverkan på gestaltningen i den byggda miljön. Genom intervjuer med kommunanställda, stadsarkitekter och en arkitekt samt litteraturstudier och fallstudier av tre nybyggda områden i tre olika kommuner, utreds samband mellan markanvisningsprocessen och hur väl gestaltningen i områdena har tagit tillvara på arkitektoniska värden som är viktiga för trygghet och trivsel. Studien visar att det finns brister i processen som gör att de ursprungliga målen med områdena inte alltid uppnås fullt ut. Den visar även att det kan vara viktigt att de gestaltningsmässiga värdena kommuniceras och tas tillvara tidigt i processen för att de ska följa med hela vägen till det färdiga resultatet, det vill säga den byggda miljön. / The rate in which new residential areas need to be produced to meet the municipalities need for housing, it is important to remember the architectural values that creates comfort and security in the habitats. The land allocation process, meaning developers negotiation with the municipalities regarding the purchase of the land owned by the municipalities, is a complex process affected by many factors. New areas constituting residences of the inhabitants are the results of the municipal strategies, and the study focuses on the strategies and their impact on the design of the built environment. By interviews with municipal employees and city architects as well as an architect, literature studies and case studies of three recently built-up areas, the connection between the land allocation process and the amount of architectural values enhancing the security and comfort in the areas are being investigated. The study indicates that there are shortages in the process causing the original goals with the areas not always entirely are being fulfilled. It also points at the importance of that the architectural values are communicated and taken into account early in the process, to be followed through the whole implementation until the results, i.e. the built environment.

Anvisning av kommunalt ägd mark ska sedan göras i enlighet med kommunen i frågas markanvisningsriktlinjer. Riktlinjer för markanvisning är ett, sedan 2015, laga krav hos kommuner som anvisar mark. Trots detta är kommunal markanvisning fortfarande en marknad som präglas av en avsaknad av transparens och överskådlighet. Arbetet granskar och jämför ett antal av Stockholms yttre kranskommuner gällande deras markanvisningspolicys och riktlinjer. De kommuner som valts ut är Botkyrka, Haninge, Norrtälje, Nynäshamn, Upplands-Bro, Upplands Väsby och Sigtuna för deras förmodade stora roll i Stockholms framtida utveckling. Trots att rådande lagstiftning i frågan om riktlinjer för kommunala markanvisningar trädde i kraft 2015 saknar fortfarande kommuner riktlinjer markanvisning. Problematik råder även inom kommuner som antagit riktlinjer men inte följer dessa, något som motverkar Lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar, vars bakomliggande syfte var att göra kommunal markanvisning mer transparent. Kommunal markanvisning har en avsaknad av påföljder till följd av agerande i strid mot lagstiftning. Boverket som tillsynsmyndighet uppvisar statistik som visar att över 10% av svenska kommuner som anvisar mark saknar riktlinjer. Det saknas granskningar som är offentliga rörande huruvida riktlinjerna efterföljs inom de kommuner som antagit riktlinjer. Ingen tydlig skillnad observeras i markpris i samband med tillämpning av olika markanvisningsmetoder. Material erhållet från kommunerna i undersökningen visar dock att det starkt kan ifrågasättas om alla kommunerna tillämpar oberoende värderingar vid prissättning av mark. Vidare finns kommuner som valt att klassa sina värderingar som arbetsmaterial, något som inte lämnas ut till offentligheten, trots att värderingar bör anses som beslutsgrundande. Parallellt med undersökning om markanvisningsriktlinjer undersöks även frågeställning kring prissättning och distans från Stockholms innerstad, samt om priset kan förklaras med William Alonsos platsteori. Undersökning visar ett tydligt samband mellan distansen från Stockholms Central och priset på marken vid anvisning. Det uppvisade samband mellan totala distansen till centrum och pris visar på ett starkare linjärt samband vid jämförelse med sambandet mellan restid från samma kommun och markpris. / Allocation of land owned by municipalities should be carried out in line with the municipality in questions guidelines for land allocation. Guidelines for allocation is, since 2015, required by Swedish law for those municipalities that allocate real estate. Despite that, municipality land allocation is a branch characterized by a lack of transparency and clarity. This report examines and compares some of the outer crane municipalities of Stockholm regarding their land allocation policy and guidelines. The municipalities chosen were Botkyrka, Haninge, Norrtälje, Nynäshamn, Upplands-Bro, Upplands Väsby and Sigtuna, because of their assumed big part in the further development of Stockholm. Even though the current law of guidelines for land allocation took effect in 2015 there is still municipalities that lack guidelines and policies. There are further problems in some of the municipalities that adopted guidelines that they don’t follow them, which counteract Law (2014:899) about guidelines for land allocations within a municipality, the underlying purpose of which was to make land allocation within municipalities more transparent. Land allocation in the municipality has a lack of penalties as a result of acting in violation of legislation. Boverket as a regulator have statistics that shows that 10% of swedish municipalities that allocates land does in fact not have guidelines, but there is a lack of examination if municipalities that have guidelines follow them. No clear difference in price of land can be noticed when comparing different methods of allocating land. The material we obtained from the municipalities in this investigation makes us question if all the municipalities is applying independent valuation of land. There are also municipalities that classes their valuations as working material, something that isn't public information, even though valuations should be considered decision founding. Parallel to the investigation of land allocation guidelines investigations about pricing and distance from the center of Stockholm is being examined as well as if the pricing can be explained by William Alonso’s location theory. The investigation shows that there is some kind of connection between the prices of the land when allocated and the distance from Stockholm City. There is a stronger correlation between distance and pricing than time of traveling and pricing.

Det är endast mark som ägs av kommunen som kan markanvisas och när kommunen markanvisar finns det olika förfaranden som de kan välja att använda sig av; ett av dessa förfaranden är markanvisningstävlingar. Oftast gäller det speciella områden där kommunen har en vision och grundidé om hur området ska utformas. Kommunen sätter ihop ett tävlingsprogram och låter byggherrarna utforma sina bidrag som sedan bedöms av kommunen efter de uppsatta kraven i tävlingsprogrammet. Studiens syfte är att undersöka hur Sveriges kommuner utformar sina markanvisningstävlingar samt klargöra vilka typer av krav som kommunerna ställer på byggherrarna i tävlingsprogrammen för markanvisningen. Sveriges 290 kommuner har kontaktats varav 200 stycken har svarat på frågan om de använder sig av markanvisningstävlingar eller ej. Undersökningen visar att 43 kommuner har genomfört markanvisningstävlingar från 1 januari 2015 och framåt. Totalt sett har 57 stycken tävlingsprogram granskats. Vidare visar resultatet av undersökningen att kommunerna ställer en rad olika typer av krav, vissa mer specificerade än andra. Resultatet visar också att kommunerna ställer krav som går utöver deras befogenheter, alltså att de bryter mot särkravsförbudet i 8 kap. 4 a § PBL. Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att kommunerna strävar i samhällsbyggnadsprocessen att uppnå hållbarhetsmålen. I arbetet med detta ställer kommunerna höga krav på att bebyggelsen ska bidra till en god bebyggd miljö samt en modern hållbarhetsstad. / Land allocations can only be performed by the Swedish municipalities on the land they themselves own. When the municipalities design a land allocation, they have different types of procedures to choose from. One of these is called land allocation competition, when chosen its often for an area which the municipality already have formed a vision regarding what it should become. A competition program is created with certain demands set by the municipality, following the developers create a design for the area and present this. Subsequently the municipality consider the designs and choses the one which falls best in line with the competition program. The aim of the study is to investigate how the Swedish municipalities frame the land allocation competitions, and which types of demands they outline in the competition programs. All 290 Swedish municipalities were contacted and 200 of them responded on whether they use land allocation competitions, in total 43 municipalities use such. The study only contains land allocation competitions that have been completed after January 1st, 2015. A total of 57 land allocation competitions have been examined.The result of the study shows that the Swedish municipalities requires different types of demands, some more specified than others. It can also be shown that demands are outlined which extends beyond such defined in the Swedish constitutional law and the planning and building act. In conclusion, municipalities strive to reach goals of sustainable development in the process of building a city. Municipalities demands that exploitation contribute to a sustainable urban planning and design.

I Sverige idag satsas det allt mer på att bygga hållbara städer, det vill säga mer hållbar stadsutveckling. Hållbarhet har historiskt delats in i tre olika delar: ekonomi, miljö och sociala aspekter. Det finns inte någon allmänt erkänd definition av begreppet social hållbarhet och därför behöver det utforskas. Det finns också en juridisk rättviseaspekt i att skapa klarhet i begreppet, för att minska risken för att det i senare skeden ska råda tvist om vad avtalen innebär. I och med oklarheten runt begreppet kan det uppstå informationsasymmetri dels mellan kommunerna och byggherrarna dels mellan byggherrarna. I sammanhanget markanvisningar behövs tydlighet för att parterna tillsammans ska kunna sträva mot det gemensamma målet – hållbar stadsutveckling.Det övergripande syftet med denna studie är att tydliggöra för kommun och byggherre hur de genom rättvisa markanvisningstävlingar kan bidra till social hållbarhet i stadsutveckling. Målet är att, genom analys av markanvisningstävlingar, redogöra för hur kommuner uttryckt och använt begreppet social hållbarhet samt hur urval av inkomna bidrag i markanvisningstävlingar inom stadsutvecklingsprojekt har gjorts.Denna studie utfördes med deskriptiv metod med tre olika tillvägagångssätt: dokumentgranskning av handlingar, djupdykande semistrukturerad intervju samt textintervjuer med kommuner. Stadsutvecklingsprojekten som undersöktes var Skeppsbron i Göteborg, Kolkajen del 2 i Stockholm, Nya gatan i Nacka och Vallastaden i Linköping.Resultatet från denna studie tyder på att inga betydande insatser har gjorts för att tydliggöra vad begreppet innebär, även i de undersökta kommunerna som gjort tydliga satsningar på social hållbarhet. Istället arbetar kommunerna idag med unika lösningar för varje projekt. De har ingen enhetlig hantering eller definition av begreppet social hållbarhet i stadsutveckling. En slutsats som kan dras är att tydligt utformade modeller som är flexibla och lämnar utrymme för innovation och kreativitet skulle troligtvis underlätta kommunernas arbete. Modellerna skulle möjliggöra för kommunerna att hålla tydliga, rättvisa och transparenta markanvisningstävlingar där byggherrar tävlar under samma förutsättningar. / The Swedish planning and construction market have been investing more in developing sustainable cities, that is, more sustainable urban development. Sustainability has historically been divided into three different parts: economical, environmental and social aspects. Today, there is no generally accepted definition of the concept of social sustainability and therefore the concept needs to be further explored. There is also a legal justice aspect in creating clarity of the concept, in order to reduce the risks that there will be disputes about what the agreements entail. With the ambiguity around the concept, information asymmetry can arise between municipalities and the property developers, and between the property developers. In the context of municipal land allocations, clarity is needed for the parties to be able to work together towards the common goal – sustainable urban development.The overall purpose of this study is to clarify to municipalities and property developers how they can contribute to social sustainability in urban development, through fair land allocation competitions. The aim of this study is to, through analysis of land allocation competitions, describe how municipalities express and use the concept of social sustainability, as well as describe how they make selections and assesses entries in land allocation competitions in urban development projects.The study was carried out with a descriptive method with three different approaches: documentary review, in-depth semi-structured interview and text interviews with municipalities. The urban development projects examined were Skeppsbron in Gothenburg, Kolkajen part 2 in Stockholm, Nya gatan in Nacka and Vallastaden in Linköping. The result of this study indicates that no significant efforts have been made to clarify the concept social sustainability in urban development projects, even in the investigated municipalities that have made expressed attempts to achieve socially sustainable development projects. Instead, the municipalities work with unique conditions and solutions in each of their projects. They have no uniform management or definition of the concept social sustainability in urban development. One conclusion that can be drawn is also that clearly designed models that are dynamic and leave room for innovation and creativity would probably ease the management and incorporation of sustainability in the municipalities. These proposed models would enable the municipalities to host clear, fair and transparent land allocation competitions where property developers can compete within the same conditions.