Det är endast mark som ägs av kommunen som kan markanvisas och när kommunen markanvisar finns det olika förfaranden som de kan välja att använda sig av; ett av dessa förfaranden är markanvisningstävlingar. Oftast gäller det speciella områden där kommunen har en vision och grundidé om hur området ska utformas. Kommunen sätter ihop ett tävlingsprogram och låter byggherrarna utforma sina bidrag som sedan bedöms av kommunen efter de uppsatta kraven i tävlingsprogrammet. Studiens syfte är att undersöka hur Sveriges kommuner utformar sina markanvisningstävlingar samt klargöra vilka typer av krav som kommunerna ställer på byggherrarna i tävlingsprogrammen för markanvisningen. Sveriges 290 kommuner har kontaktats varav 200 stycken har svarat på frågan om de använder sig av markanvisningstävlingar eller ej. Undersökningen visar att 43 kommuner har genomfört markanvisningstävlingar från 1 januari 2015 och framåt. Totalt sett har 57 stycken tävlingsprogram granskats. Vidare visar resultatet av undersökningen att kommunerna ställer en rad olika typer av krav, vissa mer specificerade än andra. Resultatet visar också att kommunerna ställer krav som går utöver deras befogenheter, alltså att de bryter mot särkravsförbudet i 8 kap. 4 a § PBL. Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att kommunerna strävar i samhällsbyggnadsprocessen att uppnå hållbarhetsmålen. I arbetet med detta ställer kommunerna höga krav på att bebyggelsen ska bidra till en god bebyggd miljö samt en modern hållbarhetsstad. / Land allocations can only be performed by the Swedish municipalities on the land they themselves own. When the municipalities design a land allocation, they have different types of procedures to choose from. One of these is called land allocation competition, when chosen its often for an area which the municipality already have formed a vision regarding what it should become. A competition program is created with certain demands set by the municipality, following the developers create a design for the area and present this. Subsequently the municipality consider the designs and choses the one which falls best in line with the competition program. The aim of the study is to investigate how the Swedish municipalities frame the land allocation competitions, and which types of demands they outline in the competition programs. All 290 Swedish municipalities were contacted and 200 of them responded on whether they use land allocation competitions, in total 43 municipalities use such. The study only contains land allocation competitions that have been completed after January 1st, 2015. A total of 57 land allocation competitions have been examined.The result of the study shows that the Swedish municipalities requires different types of demands, some more specified than others. It can also be shown that demands are outlined which extends beyond such defined in the Swedish constitutional law and the planning and building act. In conclusion, municipalities strive to reach goals of sustainable development in the process of building a city. Municipalities demands that exploitation contribute to a sustainable urban planning and design.

I Sverige idag satsas det allt mer på att bygga hållbara städer, det vill säga mer hållbar stadsutveckling. Hållbarhet har historiskt delats in i tre olika delar: ekonomi, miljö och sociala aspekter. Det finns inte någon allmänt erkänd definition av begreppet social hållbarhet och därför behöver det utforskas. Det finns också en juridisk rättviseaspekt i att skapa klarhet i begreppet, för att minska risken för att det i senare skeden ska råda tvist om vad avtalen innebär. I och med oklarheten runt begreppet kan det uppstå informationsasymmetri dels mellan kommunerna och byggherrarna dels mellan byggherrarna. I sammanhanget markanvisningar behövs tydlighet för att parterna tillsammans ska kunna sträva mot det gemensamma målet – hållbar stadsutveckling.Det övergripande syftet med denna studie är att tydliggöra för kommun och byggherre hur de genom rättvisa markanvisningstävlingar kan bidra till social hållbarhet i stadsutveckling. Målet är att, genom analys av markanvisningstävlingar, redogöra för hur kommuner uttryckt och använt begreppet social hållbarhet samt hur urval av inkomna bidrag i markanvisningstävlingar inom stadsutvecklingsprojekt har gjorts.Denna studie utfördes med deskriptiv metod med tre olika tillvägagångssätt: dokumentgranskning av handlingar, djupdykande semistrukturerad intervju samt textintervjuer med kommuner. Stadsutvecklingsprojekten som undersöktes var Skeppsbron i Göteborg, Kolkajen del 2 i Stockholm, Nya gatan i Nacka och Vallastaden i Linköping.Resultatet från denna studie tyder på att inga betydande insatser har gjorts för att tydliggöra vad begreppet innebär, även i de undersökta kommunerna som gjort tydliga satsningar på social hållbarhet. Istället arbetar kommunerna idag med unika lösningar för varje projekt. De har ingen enhetlig hantering eller definition av begreppet social hållbarhet i stadsutveckling. En slutsats som kan dras är att tydligt utformade modeller som är flexibla och lämnar utrymme för innovation och kreativitet skulle troligtvis underlätta kommunernas arbete. Modellerna skulle möjliggöra för kommunerna att hålla tydliga, rättvisa och transparenta markanvisningstävlingar där byggherrar tävlar under samma förutsättningar. / The Swedish planning and construction market have been investing more in developing sustainable cities, that is, more sustainable urban development. Sustainability has historically been divided into three different parts: economical, environmental and social aspects. Today, there is no generally accepted definition of the concept of social sustainability and therefore the concept needs to be further explored. There is also a legal justice aspect in creating clarity of the concept, in order to reduce the risks that there will be disputes about what the agreements entail. With the ambiguity around the concept, information asymmetry can arise between municipalities and the property developers, and between the property developers. In the context of municipal land allocations, clarity is needed for the parties to be able to work together towards the common goal – sustainable urban development.The overall purpose of this study is to clarify to municipalities and property developers how they can contribute to social sustainability in urban development, through fair land allocation competitions. The aim of this study is to, through analysis of land allocation competitions, describe how municipalities express and use the concept of social sustainability, as well as describe how they make selections and assesses entries in land allocation competitions in urban development projects.The study was carried out with a descriptive method with three different approaches: documentary review, in-depth semi-structured interview and text interviews with municipalities. The urban development projects examined were Skeppsbron in Gothenburg, Kolkajen part 2 in Stockholm, Nya gatan in Nacka and Vallastaden in Linköping. The result of this study indicates that no significant efforts have been made to clarify the concept social sustainability in urban development projects, even in the investigated municipalities that have made expressed attempts to achieve socially sustainable development projects. Instead, the municipalities work with unique conditions and solutions in each of their projects. They have no uniform management or definition of the concept social sustainability in urban development. One conclusion that can be drawn is also that clearly designed models that are dynamic and leave room for innovation and creativity would probably ease the management and incorporation of sustainability in the municipalities. These proposed models would enable the municipalities to host clear, fair and transparent land allocation competitions where property developers can compete within the same conditions.