Through a methodological approach this project examines possibilites for a more flexible and direct citizien participation within the framework of an urban design project. Allthroughout the process opportunities to influence the progressing workflow is exemplified by recurring phases of participation. The case study of examining the transformation of a motorized highway into an urban street network also serves as an interesting plattform which from an analytical perspective presents a variety of different presets that exposes valuable assets for the development.

Det är endast mark som ägs av kommunen som kan markanvisas och när kommunen markanvisar finns det olika förfaranden som de kan välja att använda sig av; ett av dessa förfaranden är markanvisningstävlingar. Oftast gäller det speciella områden där kommunen har en vision och grundidé om hur området ska utformas. Kommunen sätter ihop ett tävlingsprogram och låter byggherrarna utforma sina bidrag som sedan bedöms av kommunen efter de uppsatta kraven i tävlingsprogrammet. Studiens syfte är att undersöka hur Sveriges kommuner utformar sina markanvisningstävlingar samt klargöra vilka typer av krav som kommunerna ställer på byggherrarna i tävlingsprogrammen för markanvisningen. Sveriges 290 kommuner har kontaktats varav 200 stycken har svarat på frågan om de använder sig av markanvisningstävlingar eller ej. Undersökningen visar att 43 kommuner har genomfört markanvisningstävlingar från 1 januari 2015 och framåt. Totalt sett har 57 stycken tävlingsprogram granskats. Vidare visar resultatet av undersökningen att kommunerna ställer en rad olika typer av krav, vissa mer specificerade än andra. Resultatet visar också att kommunerna ställer krav som går utöver deras befogenheter, alltså att de bryter mot särkravsförbudet i 8 kap. 4 a § PBL. Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att kommunerna strävar i samhällsbyggnadsprocessen att uppnå hållbarhetsmålen. I arbetet med detta ställer kommunerna höga krav på att bebyggelsen ska bidra till en god bebyggd miljö samt en modern hållbarhetsstad. / Land allocations can only be performed by the Swedish municipalities on the land they themselves own. When the municipalities design a land allocation, they have different types of procedures to choose from. One of these is called land allocation competition, when chosen its often for an area which the municipality already have formed a vision regarding what it should become. A competition program is created with certain demands set by the municipality, following the developers create a design for the area and present this. Subsequently the municipality consider the designs and choses the one which falls best in line with the competition program. The aim of the study is to investigate how the Swedish municipalities frame the land allocation competitions, and which types of demands they outline in the competition programs. All 290 Swedish municipalities were contacted and 200 of them responded on whether they use land allocation competitions, in total 43 municipalities use such. The study only contains land allocation competitions that have been completed after January 1st, 2015. A total of 57 land allocation competitions have been examined.The result of the study shows that the Swedish municipalities requires different types of demands, some more specified than others. It can also be shown that demands are outlined which extends beyond such defined in the Swedish constitutional law and the planning and building act. In conclusion, municipalities strive to reach goals of sustainable development in the process of building a city. Municipalities demands that exploitation contribute to a sustainable urban planning and design.

There has been a continual emergence of shopping centres in the 21st century. In recent years the prevailing shopping centres have been designed as an indispensable part of city centres having all the urban elements and qualities of traditional streets in combination with convenience, commercial efficiency, and high functioning design. The evolving shopping malls are challenged to add diversity to the range of shopping facilities and add on to the new experience keeping up with the ever-changing trends in society. This study aims to investigate if shopping malls are over-managed consumer spaces embedded in privatisation and commercialisation, thus creating a hindrance for true public spaces to emerge, or do they have a possibility of becoming a real public realm with true public spaces. Two case studies of shopping centres provided valuable insights on how stakeholders pursued planned public spaces in shopping centres and how the public perceives them. The placemaking model, highlighting the fundamental rights in a public space by covering the tangible and intangible aspects, has been central to this research. The results indicate that the malls should integrate more into the cities. They should focus on incorporating adaptive flexibility with the diversity of usage inclusive of changing demographics and increased urbanisation, which means a greater need for public spaces for mingling and congregation. / Det har skett en ständig uppkomst av köpcentra under 2000-talet. Under de senaste åren har de rådande köpcentrumen utformats som en oumbärlig del av stadskärnan med alla urbana inslag och kvaliteter av traditionella gator i kombination med bekvämlighet, kommersiell effektivitet och hög fungerande design. De utvecklande köpcentrana utmanas att lägga till mångfald i utbudet av shoppingfaciliteter och lägga till den nya upplevelsen som följer de ständigt föränderliga trenderna i samhället. Denna studie syftar till att undersöka om köpcentra är överhanterade konsumentutrymmen inbäddade i privatisering och kommersialisering, och därmed skapa ett hinder för att verkliga offentliga utrymmen dyker upp eller har de en möjlighet att bli en riktig allmänhet med verkliga offentliga utrymmen. Två fallstudier av köpcentrum gav värdefull insikt om hur intressenter förföljde planerade allmänna utrymmen i köpcentra och hur allmänheten uppfattar dem. Platsframställningsmodellen, som belyser de grundläggande rättigheterna i ett offentligt rum genom att täcka de konkreta och immateriella aspekterna, har varit centralt i denna forskning. Resultaten indikerar att köpcentra bör integreras mer i städerna. De bör fokusera på att integrera anpassningsbar flexibilitet med mångfalden av användning inklusive förändrad demografi och ökad urbanisering, vilket innebär ett större behov av offentliga utrymmen för mingling och församling.