Kommunerna har som markägaren en viktig roll för att styra bebyggelseutvecklingen och locka aktörer att etablera sig i kommunen. Genom markanvisningar kan kommunen bjuda ut mark som ska exploaterats till intresserade byggherrar. Begreppet markanvisning är inte entydigt men innebär i huvudsak att en byggherre under en viss tid och under vissa villkor får en ensamrätt att förhandla med kommunen om att i ett senare skede förvärva ett område för bebyggande. Det har i tidigare studier påtalats brist på transparens och förutsägbarhet i den kommunalamarkanvisningsprocessen varför denna studie syftade till att utreda hur det ser ut idag vad gäller transparens och förutsägbarhet. För att få svar på frågeställningarna genomfördes en kvantitativ enkätundersökning som skickades ut till alla Sveriges 290 kommuner, dels för att kunna skapa en helhetsbild av nuläget och dels för att tidigare studier begränsat sig till större kommuner. Enkäten besvarades av 133 (46%) kommuner varav 62 (46%) angav att de använde markanvisningar och 70 (53%) att de inte gör det eller gör det vid enstaka tillfällen, en kommun svarade inte på frågan. Denna studie har endast gett en översiktlig bild av dagsläget och av resultatet framkom att rutinerna för att informera om och utvärdera markanvisningsprocessen skiljer sig åt och det finns fortfarande brister vad gäller transparens och förutsägbarhet, framförallt med avseende på motivering, uppföljning och utvärdering. Det fanns även skillnader mellan kommunerna och det framstår som att kommuner som genomfört fler markanvisningar i större utsträckning informera om, motivera, uppfölja och utvärdera markanvisningar. De flesta kommunerna ser även ut att uppleva att markanvisningssystemet och arbetet med markanvisningar fungerar ganska bra, men att det kan bli bättre. Slutligen bör nämnas att flertalet kommuner ser ut att befinna sig i en utvecklingsfas och det finns därav anledning att tro att markanvisningssystemet i framtiden kommer bli mer transparent och förutsägbart. / The municipalities as landowners have an important role to control the urban development and attract developers to establish themselves in the municipality. Municipalities can trough land allocation offer land for development to interested developers. The concept of land allocation is not clear but essentially means that a developer, during a certain time and under certain conditions has a right to negotiate with the municipality to subsequently acquire an area fordevelopment. There have been previous studies complaining of the lack of transparency and predictability in the municipal land allocation process. That’s why the purpose of this study is to investigate the situation of today in terms of transparency and predictability. To get answers to the questions a quantitative survey was conducted and it that was sent out to all 290 municipalities in Sweden, partly to create an overall picture of the current situation and partly because previous studies were limited to larger municipalities. 133 (46%) of the municipalities answered the questionnaire by witch 62 (46%) stated that they used the land allocation and 72 (53%) that they do not or do it occasionally, one municipal didn’t answer the question. This study only gives a general picture of the reality and the result showed that the routines to inform about and evaluate land allocation process differs and there are still shortcomings in terms of transparency and predictability, particularly with regard to motivation, follow-up and evaluation. There were also a differences between the municipalities and it appears that municipalities conducted more land allocation of teams to a greater extent inform, motivate, monitor and assess land allocation. The overall experience for the municipalities is that the land allocation system and work with land allocation works pretty well, but there are still areas for improvement. Most municipalities are in a development phases and there is hence reason to believe that the land allocation system in the future will become more transparent and predictable.

Det här arbetet ämnar att undersöka huruvida förutsägbarheten inom karaktärsprogressionen i ett ARPG påverkar en nybörjares flow, något som kan vara användbart för spelutvecklare som vill göra sina spel lättare att sätta sig in i för nya spelare. För att undersöka detta skapades en artefakt som är en modifierad nivå till spelet Torchlight 2 (Runic Games 2012). Denna artefakt består av två versioner där det enda som skiljer dem åt är hur spelaren får välja förmågor: i den ena får spelaren tillgång till all information direkt i början, medan spelaren i den andra får så lite information om varje val som möjligt. Dessa två versioner spelades av 5 deltagare var, som både observerades under genomspelningen och intervjuades om deras spelupplevelse. Resultatet av dessa genomspelningar utvärderades i en jämförande analys som pekade på att det fanns tendenser till att informationsmängden som presenteras kan påverka spelarens flow, men att inga slutsatser om förutsägbarhetens inverkan kunde dras.

Inom den statliga förvaltningen skall ansvarsutkrävande fungera som en garant för tjänstemännens myndighetsutövning. Det har emellertid anförts kritik mot att ansvarsutkrävandet har minskat på grund av ineffektiva processer inom den statliga förvaltningen. Det tillsynes minskade ansvarsutkrävandet avser att tydliggöras utifrån två kategorier av teoretiska förklaringar; om det föreligger en slapphetskultur eller om ansvarsutkrävandet sker på ett mer ändamålsenligt sätt. Denna uppsats syftar till att undersöka om minskningen av ansvarsutkrävande vid tjänsteförseelser inom den statliga förvaltningen är reell eller chimär. Studiet av ansvarsutkrävande har fordrat en kvalitativ metod och sker genom en fallstudie inom Försäkringskassan på lokal nivå. För att undersöka vilka uppfattningar i ansvarsfrågan som styr tillämpandet av ansvarsutkrävande inom myndigheten har tio intervjuer genomförts. Intervjupersonerna representerar olika yrkesroller som innefattas i den ansvarsutkrävande processen. De har utifrån sina erfarenheter beskrivit hur ansvarsutkrävande i praktiken sker inom myndigheten. Det empiriska materialet har analyserats utifrån tre teoretiska perspektiv; det rationella, det kulturella och det symboliska. Vilket har fört oss till slutsatsen att minskningen är chimär då myndigheten funnit mer ändamålsenliga sätt att utkräva ansvar. Det tillsynes minskade ansvarsutkrävandet kan förklaras av att myndigheten väljer att hantera tjänsteförseelser med kompetensutvecklande insatser. / Within the functions of government agencies, accountability is a necessity for civil servants to ensure that appropriate levels of authority are being exercised. However criticism has been raised, that inefficient processes within the government agencies have led to reduced accountability. This is to be explained from two categories of theoretical explanations; whether there exists a cultural looseness, or if accountability occurs in a more utilitarian way. The purpose of this study is to examine when misconduct takes place in a government agency, if reduced accountability is imminent or chimera. In order to better understand the perception of accountability in government agencies, the question has been examined regarding The Social Insurance Agency on a local level. The study requires a qualitative method and a case study limited to The Social Insurance Agency. Ten interviews were conducted. The respondents represent several different professions, with differing levels of accountability. Their perceptions have illustrated how accountability takes form in a government agency. The empirical material has been analyzed through three theoretical perspectives; the Rational, the Cultural, and the Symbolic. The conclusion is that the reduction is chimera. The Social Insurance Agency have found more utilitarian ways to hold civil servants accountable for their actions. The seemingly reduced accountability can be explained by an agency´s choice to deal with misconduct by using competence to improve actions.This study is written in Swedish.

A quantitative and qualitative study of all LIS Master theses applying a gender perspective on children-centred issues previously published at the Swedish School of Library and Information Studies. Two hypotheses were investigated: 1) studies with explicit gender perspective express strongest urgency; 2) study results confirm predeclared assumptions. A content analysis of all theses, and closer thematic analysis of ten, form the main question: Is there a risk that the theses’ similarities in terms of urgency and confirmation create predictable conclusions? The theses’ motivations behind the choices of research problems are explored in the content analysis. Two categories of motivation can be identified: 1) personal; 2) generally applicable. The strength of each motive was rated and the procedure duplicated to improve rating integrity. High data agreement was generally obtained. The close thematic analysis of ten theses explores three given themes: 1) preconceived assumptions; 2) intended contribution of knowledge; 3) confirmation of initial assumptions. Principally, the hypotheses were confirmed. The theses demonstrate high internal resemblance within both categories of explicit and implicit gender perspective. Notably, the explicitly gender-themed theses motivate their choice of research problems using firmly grounded arguments which are highly personal, expressing urgency. Predeclared assumptions are also often confirmed. The implicitly gender-themed theses express less urgency, often satisfied to claim the subject to be interesting and having undergone little previous research. In conclusion, the similarities in expression may increase the risk of the theses being disregarded due to perceived predictability. / Uppsatsnivå: D

In 1984 the Swedish government introduced a special law which gave tax benefits to foreign researchers who for a limited time was engaged in research or development work in Sweden. The purpose was to facilitate for companies to recruit skilled employees from outside of Sweden and to make Sweden more attractive to this important group of researchers and to strengthen the Swedish competitiveness. In 2001 the law for foreign researchers was reformed to include foreign experts, researchers, managers and other key personnel. In Sweden called “expert tax”. As a result of this; problem with the predictability of who may have the potential to apply for the expert tax benefits was developed. This thesis deal with the tax rules for foreign expert, focusing on the predictability in order to apply for the expert tax. The focus has been on analyse the case law in this area to see if the case law has expanded the tax purposes or if the problem lies in the tax basic design in terms of predictability. Problems today are found in the preambles, case law and doctrine. The law and preambles for the expert tax rules have a vague formulation. Hence, this is why so many interpretations have been done by Foskarskattenämnden and the Swedish courts. This has led to the purpose of the tax being enlarged and do not exclude any business or employees today. This is why it is so difficult to predict who would become suitable for the expert tax, which indicates that the tax is vague formulated and not precise enough. The complexity has lead to interpreting the law in each case which may produce results that can differ among cases of similar nature. We need stronger legislation and a more clear picture of what the tax rules for foreign expert stand for, in order to obtain a tax functioning and avoid predictability problems.

Som obegränsat skattskyldiga i Sverige avses bland annat individer som har väsentlig anknytning till Sverige, under förutsättning att de tidigare haft bosättning här i landet. Vid bedömning av väsentlig anknytning ska tio olika anknytningsfaktorer i 3:7 IL beaktas. Bostad inrättad för åretruntbruk, familj samt väsentligt inflytande i svensk näringsverksamhet anses väga tyngre i bedömningen än de resterande anknytningsfaktorerna. Bostad inrättad för åretruntbruk inkluderar två olika bostadstyper, nämligen permanentbostäder och fritidsbostäder. Innehav av permanentbostäder medför regelmässigt till väsentlig anknytning medan innehav av fritidsbostäder aldrig gör det. Ändå har skillnaden mellan bostadstyperna inte dragits i lagtexten, vilket gör det oklart vilka bostäder som faktiskt tillmäts betydelse i praxis. Vidare anses en kvarvarande familj leda till att den utflyttade svenska medborgaren i normalfallet blir väsentligt anknuten. För utländska medborgare som har familj kvar i Sverige är situationen något oklar. Det utländska medborgarskapet tycks inverka bedömningen så att utgången blir den motsatta. Vidare anses väsentligt inflytande i svensk näringsverksamhet utgöra en komplex anknytningsfaktor. Vad som utgör väsentligt inflytande är otydligt. För innehav av tillgångar har en svag gräns på ungefär 10 % dragits. Innehar individen mer än 10 % i svenska bolag kan det tala för att väsentlig anknytning föreligger, medan utgången blir den motsatta om innehavet är mindre än 10 %. Domstolarna är bundna av lag att behandla två fall som är jämförbara lika. Praxis på området visar så är inte fallet. I flertalet mål rörande dessa tre kriterier saknas motiveringar för beslut, vilket gör det svårare för den skattskyldige att begripa utgången. Det i sin tur ger upphov till bristande förutsägbarhet. / Unlimited tax liability exists for individuals if essential connection still consists, provided that previous residence existed. In the assessment of essential connection ten different factors in 3:7 IL shall be considered. Residence set up for year-round-use, family, and significant influence in Swedish business is considered to carry more weight in the assessment than the remaining factors. Residence set up for year-round-use includes two different residence types, namely residence for permanent use and residence used for recreational purposes. Residence for permanent use normally causes essential connection while residence used for recreational purposes never does. This distinction is however not drawn in the legislation, thus it becomes unclear which residences are actually of importance in case law. Furthermore, a remaining family in Sweden normally leads to essential connection for the Swedish citizen who now lives abroad. For foreign nationals who still have family in Sweden, the outcome is somewhat unclear. The foreign citizenship seems to affect the assessment so that the outcome will be the opposite. Further significant influence in Swedish business is considered to be a complex connecting factor. What constitutes significant influence is unclear. For holdings of assets a weak limit of approximately 10 % has been drawn. If the individual owns more than 10 % in the Swedish company, it may indicate that essential connection exists, but the output will be the opposite if the holding is less than 10 %. The courts are bound by law to treat two cases that are comparable alike. Case law shows that is not the case. In the majority of cases concerning these three criteria’s reasoning for the decisions are missing which makes it more difficult for the taxpayer to understand the outcome. This in turn gives rise to a lack of predictability.

Detta arbete jämför Theta* och en genetisk algoritm för att undersöka ifall en genetisk algoritm ger mer förutsägbara vägar i dynamiska miljöer än en deterministisk sökteknik. Den valda genetiska algoritmen är inte begränsad till vägval till närliggande noder, den nod som är näst i tur kan ligga var som helst i miljön. Theta* valdes för att matcha detta beteende och anses vara en bra representation av en deterministisk sökteknik då den är en vidareutveckling av standarden A*. Resultaten angående förutsägbarheten samlades in genom en enkätundersökning där fyra aspekter efterfrågades i jämförelser mellan Theta* och den genetiska algoritmen: vilken väg är mjukast, vilken väg är rakast, vilken väg är mest direkt, och vilken väg är kortast. Resultaten visade att den genetiska algoritmen presterat 0,6-2,0% bättre än Theta* och anses därför kunna ge mer förutsägbara vägar. Dock krävs mer forskning för att fastställa hur väsentliga de olika kriterierna är för förutsägbarheten. / This work compares Theta* and a genetic algorithm in order to investigate whether a genetic algorithm gives more predictable paths in dynamic environments than a deterministic search algorithm. The chosen genetic algorithm is not restricted to moving to nearby nodes - the next node may be located anywhere in the environment. Theta* was chosen to match this behaviour and is considered to be a good representation of a deterministic search technique as it is based upon the industry standard A*. Results related to the predictability were collected through a survey where four aspects were asked in comparisons between Theta* and the genetic algorithm: which path is smoother, which path is straighter, which path is more direct, and which path is shorter. The results showed that the genetic algorithm performed 0,6-2,0% better than Theta* and is thereby considered to be able to give more predictable paths. There is however a need for further studies in order to establish how important the criteria are for the predictability.

Kunskapsöversikten redogör för hur autismspektrumtillståndets (AST) egenskaper kan uttrycka sig i skolan samt hur i sin profession idrottslärare kan arbeta kompenserande för dessa. Skolans syfte är att ge en så likvärdig utbildning som möjligt, vilket kräver en förståelse och ibland en pedagogisk planering utifrån individens egenskaper. Syftet med kunskapsöversikten är att sammanställa och problematisera arbetssättet som lärare inom ämnet idrott och hälsa tillämpar när det gäller anpassningar till elever med svårigheter. Vi har utgått ifrån följande frågeställning: Hur och på vilka sätt kan man som idrottslärare arbeta för att kompensera för de olika behov elever inom AST kan inneha? För att sammanställa vårt resultat har vi använt oss av litteratursökning på databaser som Sportdiscus, Libris och Google. Litteraturen består av rapporter, artiklar, studier och doktorsavhandling. Resultatet visar att den generella lektionen i idrott och hälsa ställer krav som kan bli övermäktiga ifall du har en elev med AST. Att då genom uppdaterade scheman och förberedelse innan lektionen kan skapa en förutsägbarhet, vilket är en strategi att arbeta efter med elever inom AST. En annan strategi belyser att läraren ska anpassa aktiviteterna efter individers behov i klassen. Hjälpmedel som bildstöd och videostöd har också visat sig vara effektiva vid aktiviteter. Vårt resultat visar även hur lärarens roll påverkar klassrumsklimatet och hur man kan arbeta med detta genom att låta elever visa upp sina starka sidor.

Granbarkborre är en betydande ekonomisk skadegörare i svensk skog men den är också en art som skapar död ved av försvagade granar. Sommaren 2019 var granbarkborrarna ovanligt många och orsakade stor skada för skogsbruket. I den här etnografiska studien, baserad i Stockholm och närområdet, undersöks hur granbarkborreangreppen sommaren 2019 dels kan förstås som en process av skapande av en sammanhängande värld, dels en möjlighet att i sprickorna hitta öppningar för att driva politik. Med utgångspunkt i att hur problemet med granbarkborre formuleras är viktigt för vilka åtgärder som föreslås undersöks vad vi kan vi lära oss om skogsindustri, natur och biodiversitet.  Att skyddade områden förstås som en orsak till granbarkborreangrepp och att klimatförändringar, älgar och andra varelser är en del av att göra det moderna skogsbruket oförutsägbart framkommer som viktiga resultat. Genom att visa hur den döda vedentillsammans med granbarkborren kontrolleras på vissa platser, visas hur olika kunskapsproduktioner träder fram, något som också underlättas av att mycket runt granbarkborrens livscykel är osäkert. Därför möjliggörs tolkning av naturen istället för konkreta orsakssamband. Uppsatsen är ett bidrag till antropologin om miljöförändringar.

Redan idag är närmare var tredje medarbetare i Försvarsmakten civilanställd och den andelen förväntas öka. Trots det har få studier gjorts kring vad som driver dessa människor. Den modell vi tagit fram visar att civilanställda i Försvarsmakten känner en stark samhörighet och ser sig som en del av den gemensamma identiteten. De påverkas dock av en upplevd otydlighet och byråkratisering, precis som sina militära kollegor. Dock med en stor skillnad – att byta arbetsgivare ligger närmare till hands än för en Officer. Vår studie utgår från workshops med civilanställda vid två krigsförband. Urvalet av deltagare har gett oss en inblick i såväl administrativa roller som roller burna av specialister inom kärnverksamheten. Vi har valt att analysera vår empiri utifrån perspektiv som Försvarsmakten kan påverka. Den här studien handlar inte om motivationsteori utan vad arbetsgivaren kan och bör göra för att säkra både rekrytering och bibehållande av individer som är avgörande för organisationens framtid. Det enskilt viktigaste Försvarsmakten kan göra för att behålla kompetensen hos dessa medarbetare är att ge dem trovärdiga karriärvägar, likt de Officerskåren har.