No description available.

Inom ramen för den svenska inkomstskattelagen finns en expertskatt som ger möjlighet för svenska företag att anställa utländska experter som kan beviljas skattelättnader. 2001 infördes en expertskatt för experter, forskare och nyckelpersoner. Syftet med reglerna var att företag skulle kunna attrahera personer med spetskompetens och ge Sverige tillgång till ny teknologi och kunskap. Expertskattereglerna kritiserades för att ha en bristande förutsebarhet, vilket innebar att företag inte visste när reglerna om expertskatt skulle bli tillämpliga. 2012 infördes regler som innebär att personer som tjänar över två prisbasbelopp per månad automatiskt är kvalificerade för expertskatt. Fortsättningsvis finns möjlighet att kvalificera sig för expertskatt enligt reglerna från 2001. Uppsatsen syftar till att besvara frågan om de nya reglerna från 2012 har ökat förutsebarheten för yrkeskategorin nyckelpersoner. I uppsatsen lyfts även fram viss problematik som finns trots den nya regeländringen från 2012. Lagstiftningen studeras för att se skillnaden mellan 2001 och 2012 års expertskatteregler. Genom förarbeten ses vilket syfte som finns med reglerna. Praxis från innan 2012 presenteras och det analyseras om rättsfallet fått ett annat utfall med nuvarande regler. Om reglerna från 2012 studeras tillsammans med förarbeten ses att reglerna är mer objektiva och lättare att bedöma för ett företag. Det innebär att förutsebarheten för personer i nyckelposition har ökats genom att 2012 års expertskatteregler infördes. Fortfarande finns problematik kvar kring expertskattereglerna. Det grundar sig i att reglerna från 2001 och den nya regeln från 2012 ska tillämpas parallellt. Därmed finns stora skillnader för vad som krävs för att kvalificera sig för expertskatt. En alternativ lösning är svår att finna utan det mest fördelaktiga alternativet är att utveckla praxisen kring reglerna från 2001.

No description available.

In 1984 the Swedish government introduced a special law which gave tax benefits to foreign researchers who for a limited time was engaged in research or development work in Sweden. The purpose was to facilitate for companies to recruit skilled employees from outside of Sweden and to make Sweden more attractive to this important group of researchers and to strengthen the Swedish competitiveness. In 2001 the law for foreign researchers was reformed to include foreign experts, researchers, managers and other key personnel. In Sweden called “expert tax”. As a result of this; problem with the predictability of who may have the potential to apply for the expert tax benefits was developed. This thesis deal with the tax rules for foreign expert, focusing on the predictability in order to apply for the expert tax. The focus has been on analyse the case law in this area to see if the case law has expanded the tax purposes or if the problem lies in the tax basic design in terms of predictability. Problems today are found in the preambles, case law and doctrine. The law and preambles for the expert tax rules have a vague formulation. Hence, this is why so many interpretations have been done by Foskarskattenämnden and the Swedish courts. This has led to the purpose of the tax being enlarged and do not exclude any business or employees today. This is why it is so difficult to predict who would become suitable for the expert tax, which indicates that the tax is vague formulated and not precise enough. The complexity has lead to interpreting the law in each case which may produce results that can differ among cases of similar nature. We need stronger legislation and a more clear picture of what the tax rules for foreign expert stand for, in order to obtain a tax functioning and avoid predictability problems.

SyfteSyftet med studien är att beskriva vad för olika typer av skatteregleringar det finns att tillgå för utländska spelare vid spel i Sverige. Vidare kommer studien att undersöka vad effekterna har blivit av intåget av expertskatten inom ishockeyn i Sverige. Frågorna som kommer att besvaras i denna studien är följande:Vilka skatteförmåner tillåter inkomstskattelagen (IL) för utländska ishockeyspelare samt i vilken utsträckning har svenska ishockeyklubbar kunnat dra nytta utav expertskatten när det kommer till utländska spelarrekryteringar? Vilka för- respektive nackdelar har tillämpningen av skattelättnader av utländska ishockeyspelare resulterat i inom ishockeysverige? MetodI denna studien har det tillämpats två olika metoder. Den första är den kvalitativa metoden som har använts framförallt vid intervjuerna som gjordes, men också vid insamling av empiri i böcker och tidskrifter som är relevanta för ämnet. Den andra metoden, är den juridiska metoden även kallad rättsdogmatisk metod. Denna del användes när vi studerade lagar och rättsfall. Det har även använts ett antal olika domar som vi ansåg spelade stor roll för ämnet vi valt. Analys och diskussionFördelarna som kom när expertskatten infördes i Sverige var verkligen en förändring för hela idrottsvärlden. Från 2012 och framåt kunde nu utländska spelare komma till Sverige för att spela ishockey till väldigt fördelaktiga skattereduceringar som svenska spelare inte kunde nyttja. Expertskatten som kom 2012, var nu öppen för fler personkategorier än bara forskare som den ursprungligen skapades för. Professionella idrottare var en av personkategorierna som kunde använda den, och det var inte enbart spelaren själv som tjänade på den. Laget som anställde spelaren i fråga fick också ta del av den skattereducerade anställningen. Slutsatsen har blivit att utländska spelare nu kan komma till Sverige för att spela ishockey till mer fördelaktiga skattesatser. Detta har lett till att fler har valt att komma hit för spel i Sverige vilket i sin tur har lett till att SHL blivit en både starkare och mer attraktiv marknad inom ishockeyn. / AimThe aim with this study is to firstly describe what types of taxes and benefits there are that import players can take advantage of when coming to Sweden to play ice hockey. Furthermore, the study is also aiming to clarify the effects that the application of expert tax has on the ice hockey in Sweden. The questions that we are going to answer are:What tax benefits allows within the Inkomstskattelagen (IL) for import players and to what extension have the Swedish ice hockey clubs been able to benefit from the expert tax when it comes to contract import players to Sweden?What advantages and disadvantages has the application of tax reductions of import players in Sweden resulted in for the Swedish ice hockey organizations?MethodWe have used two different types of methods for this study. First of all, we used a qualitative method when it came to interviews and the empirical study of previously written studies and books that were relevant for this study. The second method is the method of law that we have used when it comes to studying and understanding the many layers of the different laws. We have also included a few legal cases that we find highly interesting for the outcome of this study. Analysis and discussionThe benefits that came when the expert tax entered the Swedish market were really a game changer. From 2012 and forward an import player could come to Sweden and play ice hockey with a tax reduction that Swedish players weren’t allowed to use. The expert tax that came in 2012, was now open for more than just scientists that the law was from the beginning created for. Professional athletes were one of the groups of people that could use it, and not only did the player themselves earn money by using this reduction. The team that hired the players was also allowed to benefit from the tax reduction. The conclusion of this is that more import players now comes to Sweden for a reduced tax benefit. This leads to many more import players that are aiming to come to Sweden and that in return leads to the SHL now becoming even more powerful and attractive in the market of ice hockey.

För att locka till sig kvalificerad utländsk arbetskraft inför allt fler länder inom EU en mer förmånligare beskattning för denna typ av arbetstagare. Sverige införde en sådan beskattning år 2001 vilket innebär att experter, forskare eller nyckelpersoner som kommer till Sverige för att arbeta under en period kortare än 5 år endast beskattas på 75 procent av sin lön och annan ersättning. För att kunna erhålla denna förmånligare beskattning ska arbetsgivaren vara ett svenskt bolag eller ett utländskt bolag med fast driftställe i Sverige och arbetsgivaren definieras som den som betalar ut ersättningen till arbetstagaren. Utformning har lett till att utbetalningar från ett utländskt bolag beskattas högre än en objektivt jämförbar utbetalning som kommer från ett svenskt bolag. En sådan situation är ej tillåten enligt de grundläggande principerna om fri rörlighet inom EU. Författaren konstaterar i framställningen att utformningen av arbetsgivarbegreppet utgör en indirekt diskriminerande restriktion av den fria rörligheten av kapital. Detta då det föreligger en objektivt jämförbar situation och ersättningen som betalas ut fattas av sämre villkor om den kommer från ett utländskt bolag respektive ett svenskt bolag. En indirekt diskriminerande restriktion kan i vissa fall rättfärdigas genom rule of reason. EU-domstolen har dömt liknande fall där nationella lagstiftningar har ansetts utgöra restriktioner av den fria rörligheten av kapital. De nationella domstolarna har åberopat att deras lagstiftning syftar till att upprätthålla skattesystems inre sammanhang. Författaren prövade den svenska förmånsbeskattningen mot denna rättfärdigandegrund och fastslog att det inte förelåg ett sådant direkt samband mellan skatteförlusten som uppstår vid ett beviljande av avdrag och den skatteintäkt som kan kompensera för denna förlust. Arbetsgivarbegreppet i det svenska expertskattereglerna utgör således en otillåten restriktion av den fria rörligheten av kapital.

<p><strong>Frågeställningar:</strong> Hur använder svenska multinationella företag expatriering? Hur fungerar expertskatten i förhållande till dess syfte? Vilka konsekvenser medför användandet eller icke-användandet av expertskatten för företagen?</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet är att undersöka hur svenska multinationella företag använder sig av expatriering som kompetensförsörjning och i det perspektivet utreda huruvida expertskatten fungerar i förhållande till dess syfte.</p><p><strong>Metod:</strong> En tvärsnittsundersökning genomfördes vid insamling av det empiriska materialet. Primärdata samlades in med hjälp av intervjuer från tre undersökningsföretag. Viss kompletterande sekundärdata har även bidragit till undersökningen.</p><p><strong>Slutsatser:</strong> Vid de tillfällen då företagen inte kan tillgodose sitt kärnkompetensbehov på en lokal marknad är expatriering en metod att tillgå. Expatriering leder då till en kunskapsförflyttning över de nationella gränserna. Samtliga undersökningsobjekt ställer sig positiva till användandet av expatriering och använder det främst vid behovsdrivna uppdrag. Företagen använder sig av expatriering vid både korta och långa uppdrag. Expatriering är en anställningsform som är förknippad med mycket höga kostnader för företagen och för att kunna behålla konkurrenskraften på de internationella marknaderna finner företagen det absolut nödvändigt med politiska incitament i form av skattelättnader för att kompetensförsörjningen fortsättningsvis ska kunna fortsätta. Det politiska incitament som idag förekommer i form av expertskatten har visat sig inte nyttjas i särskilt stor utsträckning av olika anledningar och med anledning av detta ställer vi oss kritiska till om expertskatten verkligen fungerar i förhållande till dess syfte.</p> / <p><strong>Problem:</strong> How do Swedish multinational companies use expatriation? How does the tax relief for foreign key personnel function in relation to its purpose according to the companies? What consequences does the use or non-use of tax relief for foreign key personnel according to the companies?</p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose is to examine how Swedish multinational companies use expatriation as maintenance of competence and in that perspective, analyze whether the tax relief for foreign key personnel function in relation to its purpose.  </p><p><strong>Method:</strong> A cross-sectional survey was conducted for collection of the empirical material. Primary data were collected through interviews from three companies. Some additional secondary data have also contributed to the study.  </p><p><strong>Conclusion:</strong> At times when companies are not being able to meet their core competencies necessary for a local market, expatriation is a method available to use. Expatriation leads to a knowledge transfer across national borders. All survey items are in favor of using expatriation and use it primarily when they have a need-driven mission. The companies use expatriation at both short and long-term missions. Expatriation is associated with very high costs and to maintain competitiveness on international markets, the companies find it absolutely necessary to be able to use political incentives in the form of tax relief for foreign key personnel. The political incentives that currently exist in the form of tax relief for foreign key personnel have been identified as not used to any great extent for various reasons. Because of the results in this thesis we are critical about whether the tax relief for foreign key personnel actually works in relation to its purpose.</p>

Frågeställningar: Hur använder svenska multinationella företag expatriering? Hur fungerar expertskatten i förhållande till dess syfte? Vilka konsekvenser medför användandet eller icke-användandet av expertskatten för företagen? Syfte: Syftet är att undersöka hur svenska multinationella företag använder sig av expatriering som kompetensförsörjning och i det perspektivet utreda huruvida expertskatten fungerar i förhållande till dess syfte. Metod: En tvärsnittsundersökning genomfördes vid insamling av det empiriska materialet. Primärdata samlades in med hjälp av intervjuer från tre undersökningsföretag. Viss kompletterande sekundärdata har även bidragit till undersökningen. Slutsatser: Vid de tillfällen då företagen inte kan tillgodose sitt kärnkompetensbehov på en lokal marknad är expatriering en metod att tillgå. Expatriering leder då till en kunskapsförflyttning över de nationella gränserna. Samtliga undersökningsobjekt ställer sig positiva till användandet av expatriering och använder det främst vid behovsdrivna uppdrag. Företagen använder sig av expatriering vid både korta och långa uppdrag. Expatriering är en anställningsform som är förknippad med mycket höga kostnader för företagen och för att kunna behålla konkurrenskraften på de internationella marknaderna finner företagen det absolut nödvändigt med politiska incitament i form av skattelättnader för att kompetensförsörjningen fortsättningsvis ska kunna fortsätta. Det politiska incitament som idag förekommer i form av expertskatten har visat sig inte nyttjas i särskilt stor utsträckning av olika anledningar och med anledning av detta ställer vi oss kritiska till om expertskatten verkligen fungerar i förhållande till dess syfte. / Problem: How do Swedish multinational companies use expatriation? How does the tax relief for foreign key personnel function in relation to its purpose according to the companies? What consequences does the use or non-use of tax relief for foreign key personnel according to the companies? Purpose: The purpose is to examine how Swedish multinational companies use expatriation as maintenance of competence and in that perspective, analyze whether the tax relief for foreign key personnel function in relation to its purpose.   Method: A cross-sectional survey was conducted for collection of the empirical material. Primary data were collected through interviews from three companies. Some additional secondary data have also contributed to the study.   Conclusion: At times when companies are not being able to meet their core competencies necessary for a local market, expatriation is a method available to use. Expatriation leads to a knowledge transfer across national borders. All survey items are in favor of using expatriation and use it primarily when they have a need-driven mission. The companies use expatriation at both short and long-term missions. Expatriation is associated with very high costs and to maintain competitiveness on international markets, the companies find it absolutely necessary to be able to use political incentives in the form of tax relief for foreign key personnel. The political incentives that currently exist in the form of tax relief for foreign key personnel have been identified as not used to any great extent for various reasons. Because of the results in this thesis we are critical about whether the tax relief for foreign key personnel actually works in relation to its purpose.