I vår uppsats har vi tagit del av såväl den befintliga lagtexten som äldre lagtext, vilket rör beskattningsrätten för näringsbetingade andelar. Vi har granskat tillämpliga paragrafer i inkomstskattelagen, inhämtat praxis på området samt läst förarbeten till lagen. Dessutom har vi tagit kontakt med skatteverket och efterfrågat deras ställningstagande i frågan. Vi har även redogjort för och analyserat ett antal relevanta avgöranden inom området, däribland de två mest aktuella rättsfallen, RÅ 2005 ref 48 och RÅ 2008 ref 67. Uppsatsens grund har byggt på vår inhämtning av information från gällande lagar, praxis och förarbeten, vilket vi sedan redogjort och sammanställt, för att ge våra läsare en djupare förståelse inom ämnet.

<p>Syfte och frågeställningar </p><p>Syftet med denna uppsats var att granska skattelagstiftningen rörande sponsring, samt att jämföra de befintliga reglerna rörande sponsring med Stockholms Handelskammares förslag ny lagtext. Målet med Handelskammarens förslag är att det ska bli enklare för företag att dra utgifter för sponsring. Vi hade följande frågeställningar: Varför skall sponsring vara avdragsgill? Vilka följder kan Handelskammarens nya förslag ge? Skall avtal inom sponsring vara skriftliga? Varför anses motprestation som enbart höjer goodwill och image som gåva?</p><p> </p><p>Metod </p><p>Rättsdogmatisk metod, som går ut på att systematisera och tolka rättsregler med hjälp av lagtext, rättspraxis och juridiska arbeten. </p><p>Resultat </p><p>Enligt lag skall utgifter för att förvärva och bibehålla intäkter dras av som kostnad, en sponsringsutgift skall alltså därför dras av som kostnad och därmed vara avdragsgill. Stockholms Handelskammares nya lagtextförslag skulle innebära att utgifter som kan antas få betydelse för näringsverksamheten skall dras av, tanken är att motprestation i form av att stärka företagets goodwill och image skall vara avdragsgill. Detta skulle kunna utnyttjas för personligt intresse, alltså skulle det kunna vara möjligt att dra av rena gåvor som sponsring. Idag finns det inget krav på skriftligt avtal inom sponsring, vi anser att det vore bra ur bevisningssynpunkt för företag om det förelåg ett krav på skriftlig dokumentation. Orsaken till att motprestation som bara höjer goodwill och image anses som gåva är att om det skulle vara avdragsgill kan detta utnyttjas för personligt intresse. </p><p>Slutsats </p><p>Idag finns det enligt vår undersökning tre vägar att gå: antingen att behålla den befintliga lagen, att anamma Stockholms Handelskammares nya lagtextförslag eller att utveckla ett nytt förslag. Vi anser att den befintliga lagen är det bättre alternativet i nuläget, orsaken till detta är att Handelkammarens förslag enligt vår mening är väl liberalt då alla utgifter som antas ha betydelse för näringsverksamheten skall dras av som kostnad. Vår rekommendation är att avtal inom sponsring skall vara skriftliga. En lösning på värderingsproblematiken efterlyses. </p>

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att granska skattelagstiftningen rörande sponsring, samt att jämföra de befintliga reglerna rörande sponsring med Stockholms Handelskammares förslag ny lagtext. Målet med Handelskammarens förslag är att det ska bli enklare för företag att dra utgifter för sponsring. Vi hade följande frågeställningar: Varför skall sponsring vara avdragsgill? Vilka följder kan Handelskammarens nya förslag ge? Skall avtal inom sponsring vara skriftliga? Varför anses motprestation som enbart höjer goodwill och image som gåva? Metod Rättsdogmatisk metod, som går ut på att systematisera och tolka rättsregler med hjälp av lagtext, rättspraxis och juridiska arbeten. Resultat Enligt lag skall utgifter för att förvärva och bibehålla intäkter dras av som kostnad, en sponsringsutgift skall alltså därför dras av som kostnad och därmed vara avdragsgill. Stockholms Handelskammares nya lagtextförslag skulle innebära att utgifter som kan antas få betydelse för näringsverksamheten skall dras av, tanken är att motprestation i form av att stärka företagets goodwill och image skall vara avdragsgill. Detta skulle kunna utnyttjas för personligt intresse, alltså skulle det kunna vara möjligt att dra av rena gåvor som sponsring. Idag finns det inget krav på skriftligt avtal inom sponsring, vi anser att det vore bra ur bevisningssynpunkt för företag om det förelåg ett krav på skriftlig dokumentation. Orsaken till att motprestation som bara höjer goodwill och image anses som gåva är att om det skulle vara avdragsgill kan detta utnyttjas för personligt intresse. Slutsats Idag finns det enligt vår undersökning tre vägar att gå: antingen att behålla den befintliga lagen, att anamma Stockholms Handelskammares nya lagtextförslag eller att utveckla ett nytt förslag. Vi anser att den befintliga lagen är det bättre alternativet i nuläget, orsaken till detta är att Handelkammarens förslag enligt vår mening är väl liberalt då alla utgifter som antas ha betydelse för näringsverksamheten skall dras av som kostnad. Vår rekommendation är att avtal inom sponsring skall vara skriftliga. En lösning på värderingsproblematiken efterlyses.

Internationella företag kan idag utsättas för många olika typer av risker i sin verksamhet.Dessa risker kan bland annat kopplas till valutor, räntor samt råvarupriser. I syfte att reduceradessa risker används finansiella instrument som idag behandlas i den internationellaredovisningsstandarden IAS 39 Finansiella instrument, Redovisning och värdering. När ettfinansiellt instrument används i säkringssyfte benämns det säkringsinstrument, och dess värdeförväntas utvecklas i motsatt riktning i förhållande till den post som säkras. För att uppnåmatchning mellan dessa komponenter i redovisningen används säkringsredovisning. Ävensäkringsredovisning behandlas i IAS 39 och sedan denna standard togs i bruk har den fåttmycket kritik för att vara alltför komplex och svår att tillämpa i praktiken. Komplexiteten kanbland annat härledas till de valmöjligheter som standarden erbjuder. I tillägg till detta ärsäkringsredovisning frivilligt att tillämpa och kan dessutom avbrytas.Syftet med studien är att undersöka hur tillämpningen av dagens redovisningsmässiga ochskattemässiga regler kring säkringsredovisning påverkar företag, staten samt aktieägare.Vidare ämnar vi undersöka vilka konsekvenser som uppkommer till följd av hur regler kringsäkringsredovisning tillämpas i praktiken. Studien är av kvalitativ karaktär och består att tretypfall som konstruerats för att visa på hur utvalda intressenter påverkas av dagens regleringarsamt de redovisningsmässiga och skattemässiga problem som kan uppkomma vid tillämpningav säkringsredovisning.Studien visar att kritiken som riktats mot IAS 39 är berättigad. När beskattning avsäkringsarrangemang tas i beaktning träder en ny dimension av komplexitet in i bilden. Dettakan förklaras genom att svenska beskattningsregler och IFRS standarder inte förespråkarsamma värdering av finansiella instrument. Trots att RFR 2 träder in för att reducera dessaskillnader kvarstår det faktum att säkringsredovisning inte fungerar optimalt för ickefinansiellaföretag. Studien visar också att de valmöjligheter som säkringsredovisninginnefattar mer eller mindre påverkar företags intressenter. Företagens beslut gällande omsäkringsredovisning bör tillämpas i företaget eller inte påverkar dess finansiella rapportervilket i förlängning kan inverka på intressenters investeringsbeslut. Valmöjligheterna influeraräven företags beskattning, då de kan ge upphov till arbitragesituationer samt minskade ellermer ojämna skatteinbetalningar.Vår slutsats är att redovisningen och beskattningen av finansiella instrument är så passkomplex att dagens regleringar bör ses över för att uppnå en bättre matchning mellan dessatvå komponenter. / International companies are today exposed to several risks regarding their operations. Theserisks are related to exchange rates, interests rates and commodity prices. In order to reducethese risks companies use financial instruments. Financial instruments are today treated in theInternational Accounting Standard IAS 39 Financial Instruments: Recognition andMeasurement. When financial instruments are used for hedging purposes they are titledhedging instruments, whose changes in value are expected to develop in the opposite directionin relation to the hedged item. In order to achieve a match between these components in thefinancial statements hedge accounting is used. Hedge accounting is treated in IAS 39 andsince this standard was first introduced it has been criticized for being too complex anddifficult to apply in practise. The complexity can be traced to the options the standard offers.In addition to this, hedge accounting is optional and can also be interrupted.The purpose of this study is to examine in what way the application of current accountingrules and Swedish tax rules regarding hedge accounting affect companies, the Swedishgovernment and shareholders. Furthermore, we intend to examine the consequences that ariseas a result of applying hedge accounting in practice. The study is qualitative in nature andcontains three scenarios designed to show how selected stakeholders are affected by thecurrent regulations. The study will also show the accounting and tax implications that mayarise when hedge accounting is applied.The study shows that the criticism levelled against IAS 39 are eligible. When taxation ofhedging arrangements is taken into consideration a new dimension of complexity arises. Thiscan be explained by the fact that Swedish tax rules and IFRS standards do not advocate thesame valuation of financial instruments. Although RFR 2 is applied in order to reduce thesedifferences, the fact remains that hedge accounting is not functioning optimally for nonfinancialcompanies. This study also shows that the options hedge accounting offers havemore or less impact on the stakeholders of the entity. Corporate decisions on whether hedgeaccounting should be applied or not do affect the financial reports of the company, which inextension may influence stakeholders´ investment decisions. The options regarding hedgeaccounting also influence corporate taxation, as they may give rise to arbitrage situations aswell as reduced or more irregular tax payments.The conclusion of this study is that the accounting and tax treatment of financial instrumentsis too complex and current regulations should therefore be reviewed in order to achieve abetter match between these two components.This paper is hereinafter written in Swedish.

För att locka till sig kvalificerad utländsk arbetskraft inför allt fler länder inom EU en mer förmånligare beskattning för denna typ av arbetstagare. Sverige införde en sådan beskattning år 2001 vilket innebär att experter, forskare eller nyckelpersoner som kommer till Sverige för att arbeta under en period kortare än 5 år endast beskattas på 75 procent av sin lön och annan ersättning. För att kunna erhålla denna förmånligare beskattning ska arbetsgivaren vara ett svenskt bolag eller ett utländskt bolag med fast driftställe i Sverige och arbetsgivaren definieras som den som betalar ut ersättningen till arbetstagaren. Utformning har lett till att utbetalningar från ett utländskt bolag beskattas högre än en objektivt jämförbar utbetalning som kommer från ett svenskt bolag. En sådan situation är ej tillåten enligt de grundläggande principerna om fri rörlighet inom EU. Författaren konstaterar i framställningen att utformningen av arbetsgivarbegreppet utgör en indirekt diskriminerande restriktion av den fria rörligheten av kapital. Detta då det föreligger en objektivt jämförbar situation och ersättningen som betalas ut fattas av sämre villkor om den kommer från ett utländskt bolag respektive ett svenskt bolag. En indirekt diskriminerande restriktion kan i vissa fall rättfärdigas genom rule of reason. EU-domstolen har dömt liknande fall där nationella lagstiftningar har ansetts utgöra restriktioner av den fria rörligheten av kapital. De nationella domstolarna har åberopat att deras lagstiftning syftar till att upprätthålla skattesystems inre sammanhang. Författaren prövade den svenska förmånsbeskattningen mot denna rättfärdigandegrund och fastslog att det inte förelåg ett sådant direkt samband mellan skatteförlusten som uppstår vid ett beviljande av avdrag och den skatteintäkt som kan kompensera för denna förlust. Arbetsgivarbegreppet i det svenska expertskattereglerna utgör således en otillåten restriktion av den fria rörligheten av kapital.

Bostadsbristen är ett allvarligt problem i Sverige och bostadsmarknaden är långt ifrån välfungerande. År 2015 bedömde Boverket att 183 av landets 290 kommuner hade ett underskott på bostäder. 80 kommuner tyckte sig ha en balans mellan bostadssökande och antalet lediga bostäder medan resterande 27 kommuner fann ett överskott på bostäder. Att tilläga är att 82 procent av befolkningen bor i de 183 kommuner som berörs av underskott.Den förra regeringen anser att om vi bättre nyttjar de redan befintliga bostäderna och skapar ett flexibelt utbud av lägenheter genom andrahandsupplåtelse samt gör outnyttjade bostäder tillgängliga på marknaden kan man hjälpa många människor som söker bostad.Syftet med denna uppsats är att utreda, analysera och diskutera varför bedömningen gällande de skäl som krävs för tillstånd till andrahandsuthyrning skiljer sig åt mellan de två nyttjanderättsformerna, bostadsrätt och hyresrätt. Även klargöra vilka skäl som lagstiftare anser vara tillräckliga vid en tillståndsprövning gällande andrahandsupplåtelse. När utredning av eventuella skillnader i skäl för upplåtelse i andra hand är klar besvaras och diskuteras följande frågeställning: Varför är BRLs regler generösare än hyreslagens regler?I uppsatsen undersöks olika bestämmelser för att få en djupare insikt i gällande rätt. Förarbeten, rättspraxis och doktrin har legat till grund för tolkning av lagar och för att ge läsaren förståelse för den praktiska tillämpningen av valda lagrum.Av det insamlade materialet har det framkommit, att det i första hand är den enskilda bostadsrättsföreningen eller hyresvärden som beslutar vilka skäl som anses tillräckliga för tillstånd till en andrahandsupplåtelse. Reglerna i BRL är generösare än motsvarande regler i hyreslagen då bostadsrättshavaren inte behöver åberopa samma tyngd i sina skäl för uthyrningen som en förstahandshyresgäst. Detta på grund av det ekonomiska intresse och uppbundna kapital som bostadsrättshavaren har i sin bostad vilket en förstahandshyresgäst saknar. Det är enligt oss anledningar till varför BRLs syn på godtagbara skäl är generösare än motsvarande regler i hyreslagen. / The housing shortage is a serious problem in Sweden and the housing market is ineffective and greatly hampered. In 2015 the national board of housing, building and planning in Sweden named Boverket, estimated that 183 of the country’s 290 municipalities had a shortage of housing. 80 of the municipalities showed a balance between housing applicants and the number of vacant homes, while remaining 27 municipalities showed a surplus of housing. Important to note is that 82 percent of the population reside in the municipalities affected by the shortage.The previous government believes that by better utilizing existing dwellings and creating a flexible supply of apartments by sublease as well as making unused homes available to the market they can help a lot of people in their search for a home.The purpose of this essay is to investigate, analyze and discuss why there are differences between two forms of tenancies, owner-occupied apartments and rental units, with respect to the reasons thought to be sufficient in the assessment of obtaining permission to sublease. After clarifying differences regarding reasons for sublease, the following question is answered: Why is the law concerning owner-occupied apartments more generous than the law regarding rental units?Various regulations are examined in the essay to create a deeper understanding of the law. Travaux préparatoires, case law and jurisprudence has formed the basis for the interpretation of the statutes and to provide the reader with a deeper understanding of the practical use of selected section of the law.The collected material has illustrated that it is primarily the individual co-operative housing association or landlord who decides what reasons are sufficient to permit a sublease. The rules considering owner-occupied apartments are more generous than the corresponding law for rental units, since the owner of a co-operative apartment does not need to invoke the same substance in their reasons for renting as primary tenant because of their financial interest which a tenant lacks. According to us this is the main reason why the view on acceptable grounds for sublease regarding owner-occupied apartments are more generous than the corresponding laws applied on rental units.