Internationella företag kan idag utsättas för många olika typer av risker i sin verksamhet.Dessa risker kan bland annat kopplas till valutor, räntor samt råvarupriser. I syfte att reduceradessa risker används finansiella instrument som idag behandlas i den internationellaredovisningsstandarden IAS 39 Finansiella instrument, Redovisning och värdering. När ettfinansiellt instrument används i säkringssyfte benämns det säkringsinstrument, och dess värdeförväntas utvecklas i motsatt riktning i förhållande till den post som säkras. För att uppnåmatchning mellan dessa komponenter i redovisningen används säkringsredovisning. Ävensäkringsredovisning behandlas i IAS 39 och sedan denna standard togs i bruk har den fåttmycket kritik för att vara alltför komplex och svår att tillämpa i praktiken. Komplexiteten kanbland annat härledas till de valmöjligheter som standarden erbjuder. I tillägg till detta ärsäkringsredovisning frivilligt att tillämpa och kan dessutom avbrytas.Syftet med studien är att undersöka hur tillämpningen av dagens redovisningsmässiga ochskattemässiga regler kring säkringsredovisning påverkar företag, staten samt aktieägare.Vidare ämnar vi undersöka vilka konsekvenser som uppkommer till följd av hur regler kringsäkringsredovisning tillämpas i praktiken. Studien är av kvalitativ karaktär och består att tretypfall som konstruerats för att visa på hur utvalda intressenter påverkas av dagens regleringarsamt de redovisningsmässiga och skattemässiga problem som kan uppkomma vid tillämpningav säkringsredovisning.Studien visar att kritiken som riktats mot IAS 39 är berättigad. När beskattning avsäkringsarrangemang tas i beaktning träder en ny dimension av komplexitet in i bilden. Dettakan förklaras genom att svenska beskattningsregler och IFRS standarder inte förespråkarsamma värdering av finansiella instrument. Trots att RFR 2 träder in för att reducera dessaskillnader kvarstår det faktum att säkringsredovisning inte fungerar optimalt för ickefinansiellaföretag. Studien visar också att de valmöjligheter som säkringsredovisninginnefattar mer eller mindre påverkar företags intressenter. Företagens beslut gällande omsäkringsredovisning bör tillämpas i företaget eller inte påverkar dess finansiella rapportervilket i förlängning kan inverka på intressenters investeringsbeslut. Valmöjligheterna influeraräven företags beskattning, då de kan ge upphov till arbitragesituationer samt minskade ellermer ojämna skatteinbetalningar.Vår slutsats är att redovisningen och beskattningen av finansiella instrument är så passkomplex att dagens regleringar bör ses över för att uppnå en bättre matchning mellan dessatvå komponenter. / International companies are today exposed to several risks regarding their operations. Theserisks are related to exchange rates, interests rates and commodity prices. In order to reducethese risks companies use financial instruments. Financial instruments are today treated in theInternational Accounting Standard IAS 39 Financial Instruments: Recognition andMeasurement. When financial instruments are used for hedging purposes they are titledhedging instruments, whose changes in value are expected to develop in the opposite directionin relation to the hedged item. In order to achieve a match between these components in thefinancial statements hedge accounting is used. Hedge accounting is treated in IAS 39 andsince this standard was first introduced it has been criticized for being too complex anddifficult to apply in practise. The complexity can be traced to the options the standard offers.In addition to this, hedge accounting is optional and can also be interrupted.The purpose of this study is to examine in what way the application of current accountingrules and Swedish tax rules regarding hedge accounting affect companies, the Swedishgovernment and shareholders. Furthermore, we intend to examine the consequences that ariseas a result of applying hedge accounting in practice. The study is qualitative in nature andcontains three scenarios designed to show how selected stakeholders are affected by thecurrent regulations. The study will also show the accounting and tax implications that mayarise when hedge accounting is applied.The study shows that the criticism levelled against IAS 39 are eligible. When taxation ofhedging arrangements is taken into consideration a new dimension of complexity arises. Thiscan be explained by the fact that Swedish tax rules and IFRS standards do not advocate thesame valuation of financial instruments. Although RFR 2 is applied in order to reduce thesedifferences, the fact remains that hedge accounting is not functioning optimally for nonfinancialcompanies. This study also shows that the options hedge accounting offers havemore or less impact on the stakeholders of the entity. Corporate decisions on whether hedgeaccounting should be applied or not do affect the financial reports of the company, which inextension may influence stakeholders´ investment decisions. The options regarding hedgeaccounting also influence corporate taxation, as they may give rise to arbitrage situations aswell as reduced or more irregular tax payments.The conclusion of this study is that the accounting and tax treatment of financial instrumentsis too complex and current regulations should therefore be reviewed in order to achieve abetter match between these two components.This paper is hereinafter written in Swedish.

Uppsatsen syftar till att utreda två skatterättsliga frågor som uppkommit i samband med ett avvisat avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen avseende terminsavtal i ett incitamentsprogram. Frågorna är om terminer och terminsavtal utgör värdepapper och om eventuella förfoganderättsinskränkningar i dessa avtal har betydelse för förmånsbeskattningen. Utgångspunkten i uppsatsen är beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen som avvisades och det därtill hörande förhandsbeskedet från Skatterättsnämnden. Utifrån de diskussioner som förts i uppsatsen kan författaren konstatera att terminer och terminsavtal kan klassificeras som värdepapper. Begreppet värdepapper är inte definierat i lagtext men utifrån praxis och doktrin samt viss EU-lagstiftning kan det utläsas att terminsavtal uppfyller de krav som ställs på en klassificering som värdepapper. När det gäller beskattning av en förmån krävs det att den anställde förvärvar ett värdepapper, annars utgör rättigheten en personaloption. Författaren anser att då ett terminsavtal ingår i ett incitamentsprogram så representerar det ett ekonomiskt värde för den anställde som ska förmånsbeskattas. Inom incitamentsprogrammen kan det finnas villkor och förfoganderättsinskränkningar. Dock har Högsta förvaltningsdomstolen i ett flertal fall kommit fram till att sådana begränsningar i den rättighet som förvärvas inte påverkar värdepappersstatusen hos rättigheten. Enligt ett av förarbetena så syftar värdepappersregeln till att förmånsbeskattning ska ske oavsett hur villkoren är utformade. Det som har framkommit i framställningen medför att författaren anser att det är märkligt att Högsta förvaltningsdomstolen inte tog beslut i frågan om förmånsbeskattning av terminsavtal. En konsekvens är att det kan leda till framtida problem med tillämpningen av värdepappersregeln i samband med terminsavtal. / The aim of this thesis is to examine two taxation questions that arise from the judgement by the Supreme Administrative Court regarding futures contracts in employee incentive plans. The questions concerns whether futures are to be classified as securities and if any restraint in the right of disposition might have an impact on the fringe benefits taxation according to chapter 10 section 11 of the Swedish Income Tax Act. As a result of the discussions in the thesis the author comes to the conclusion that futures might be classified as securities. The terminology regarding securities is not defined in the Swedish Income Tax Act but case-law and literature and also directives from the European Union stipulate demands that futures fulfil. According to the Swedish legislation it is crucial that the employee acquire a security in order for the fringe benefits taxation to apply. The author is of the opinion that when futures are a part of an employee incentive plan then they represent an economic value, which should be taxed as a benefit. The employee incentives plan could be restrained in the right of disposition. However the Supreme Administrative Court has in multiple cases found that it does not affect the classification of a security. The preparatory work shows that the purpose of chapter 10 section 11 in the Swedish Income Tax Act is to tax all benefits regardless of the restraints connected to them.  Based on the findings in the thesis the author is of the opinion that the decision by the Supreme Administrative Court regarding the fringe benefits taxation of futures is strange. This is because the decision might cause problem in the future interpretation of chapter 10 section 11 in the Swedish Income Tax Act.