Beskattning spelar allt större roll i människors migrationsbeslut. Flera länder har infört skattelättnader för vissa kategorier av utländska arbetstagare i syfte att göra sig mer attraktiva för kvalificerad utländsk arbetskraft. År 2000 införde Sverige skattelättnader för utländska experter, forskare och nyckelpersoner, den s.k. expertskatten. Syftet med reglerna om expertbeskattning är att Sverige ska kunna attrahera kvalificerad utländsk personal och därmed stärka Sveriges internationella konkurrensförmåga genom att främja forskning och produktutveckling. År 2012 genomgick skattereglerna en förändring, när ett beloppskriterium infördes. Reglerna om expertbeskattning väckte en del kritik för bl.a. sin bristande förutsebarhet; och även införandet av beloppskriteriet föranledde en del komplikationer vid tillämpningen. År 2009 antog Europeiska unionens råd ett s.k. blåkortsdirektiv. Direktivet syftar till att främja arbetskraftsinvandring av högkvalificerad utländsk personal till EU och därmed till att stärka unionens konkurrens- och attraktionskraft. Uppsatsen syftar till att utreda huruvida de svenska reglerna om expertbeskattning lever upp till sina ändamål samt att analysera dessa i ljuset av blåkortsdirektivet och ökad global konkurrens om kvalificerad utländsk arbetskraft. Genom att analysera praxis och doktrin, lyfter vi fram problematiken med expertskattereglernas tillämpning både före och efter införandet av beloppskriteriet. Reglerna om expertbeskattning studeras enskilt och tillsammans med bestämmelserna i blåkortsdirektivet. Vi konstaterar att det samordnade antagningssystemet samt en gemensam rad rättigheter (bl.a. likabehandling i fråga om skatteförmåner) som beviljas de högkvalificerade utländska arbetstagarna innebär att beskattningen kommer att spela allt större roll i Sveriges förmåga att attrahera kvalificerad utländsk arbetskraft. Vi utvärderar reglerna om expertbeskattning med hjälp av skatteteoretiska principer och fastställer att reglerna strider mot likformighetsprincipen och skatteförmågeprincipen men kan rättfärdigas med hjälp av intresseprincipen. Vi konstaterar att beloppskriteriet samt avsaknaden av objektiva kriterier vid tillämpningen av bestämmelserna i expertskattereglerna, utesluter många kvalificerade utländska arbetstagare från möjligheten att erhålla skattelättnad.

På grund av den globala uppvärmningen är det hög tid att försöka öka mängden förnybar energi och minska på användningen av de fossila bränslena. Enligt EU direktiven ska förnybar energi stå för 20 % av all använd energi år 2020 och kraven kommer enbart att höjas. På bara några få dagar tar jorden emot mer energi än den totala mängd som förbrukats under hela människans historia och en utmaning inför framtiden är att kunna ta tillvara en liten del av solens strålar för att kunna tillgodose all den energi som människan kräver. Under de senaste 10 åren har solcellsmarknaden i Sverige vuxit, men i förhållande till andra länder, både i Europa och övriga världen har utvecklingen varit liten. De länder som står för merparten av den installerade solcellskapaciteten i världen har haft program för förnybar energi sedan 1990-talet. Det är tydligt att en utveckling av solcellsmarknaden är beroende av tydliga, konsekventa och sammanhängande politiska mål samt att det finns ekonomiska stödsystem så som nettodebitering, för att det ska bli ekonomiskt lönsamt att investera i solceller. I Sverige finns det inte några ekonomiska incitamenten för att få till en marknadstillväxt, och de stödsystem som finns idag är inte tillräckliga. Det är planerat att en skattereduktion ska bli gällande för producenter av förnybar energi den första juli i år. I detta examensarbete undersöks en fastighetsägares ekonomiska incitament till att investera i en solcellsanläggning, utifrån två tänkbara framtida scenarier. En solcellsanläggning på 45 m2 utgör grundinvesteringen och med hjälp av investeringskalkyler utförs beräkningar för att se om investeringen är ekonomiskt lönsam. För att kunna göra en jämförelse utförs tre beräkningar baserade på samma grundinvestering och förutsättningar. En kalkyl beräknas utifrån dagens stödsystem, en utifrån en skattelättnad samt en på hur det skulle se ut om nettodebitering hade tillämpats. En andra beräkning utförs på dessa tre alternativ med samma investeringsförutsättning men med ett fördubblat elpris för att se vad effekten blir. Resultatet visar på att det är ekonomiskt lönsamt för en fastighetsägare att investera i en solcellsanläggning på 45 m2 när skattereduktionen blir gällande och med dagens elpris är ersättningen för såld el något högre än vad den hade blivit då nettodebitering tillämpats. Kalkylen som beräknades med en ersättning utifrån dagens stödsystem visade sig inte vara ekonomiskt lönsam. Med dubbelt elpris blev utfallen något annorlunda och det visade sig att det var ekonomiskt lönsamt för en fastighetsägare att investera i samtliga tre fall. Kalkylen för nettodebitering visade sig dock vara den mest lönsamma. När skattereduktionen blir gällande kommer Sverige ha en möjlighet att få en rejäl tillväxt på solcellsmarknaden, och därmed ha en möjlighet till samma positiva utveckling som de ledande länderna haft. / Because of global warming it´s time to try increase the amount of renewable energy and to reduce the use of fossil fuels. According to EU directives renewable energy should account for 20% of all energy used in 2020 and the requirements will only increase. In just a few days the earth receives more energy than the total amount consumed throughout human history and a challenge for the future is to be able to seize a small part of the sun´s rays to satisfy all the energy that humans require. Over the past 10 years, the solar cell market in Sweden has grown, but compared to other countries both in Europe and other parts of the world the growth has been small. The countries that account for most of the installed PV capacity in the world have had renewable energy programs since the 1990s. It is clear that the growth of the PV market is dependent on clear, consistent and coherent policy objectives and that there is economic support systems such as net metering for it to be economically viable to invest in solar panels. In Sweden, there is no economic incentive for the market to grow and the support systems available today are not sufficient. It is intended that a tax credit will be valid for producers of renewable energy on first of July this year.This thesis examines a property owners incentives to invest in a solar PV system, based on two possible future scenarios. A photovoltaic plant of 45 m2 represents the initial investment and calculations are performed to see if the investment is economically viable. In order to make a comparison three calculations on the same basic investment and conditions is done. One calculus is calculated using prevailing support systems, one based on a tax credit as well as one on how it would look if net metering had been applied. A second calculation is performed on these three options with the same investment condition but with a doubling of the electricity price to see what the effect will be. The results show that it is economically viable for a property owner to invest in a photovoltaic plant of 45 m2 when the tax reduction takes effect, and with current electricity price the profit from tax reduction is slightly higher than it had been if net debit would have been applied. The estimate calculated with compensation based on current support system turned out to be not viable. With twice the price of the electricity the result became a bit different and it turned out that it was economically viable for owners to invest in all three cases, but the estimate for net metering proved to be the most profitable. When the tax credit takes effect Sweden will have an opportunity to get a hefty growth of the solar market and an opportunity for the same positive trend as the leading countries.

SyfteSyftet med studien är att beskriva vad för olika typer av skatteregleringar det finns att tillgå för utländska spelare vid spel i Sverige. Vidare kommer studien att undersöka vad effekterna har blivit av intåget av expertskatten inom ishockeyn i Sverige. Frågorna som kommer att besvaras i denna studien är följande:Vilka skatteförmåner tillåter inkomstskattelagen (IL) för utländska ishockeyspelare samt i vilken utsträckning har svenska ishockeyklubbar kunnat dra nytta utav expertskatten när det kommer till utländska spelarrekryteringar? Vilka för- respektive nackdelar har tillämpningen av skattelättnader av utländska ishockeyspelare resulterat i inom ishockeysverige? MetodI denna studien har det tillämpats två olika metoder. Den första är den kvalitativa metoden som har använts framförallt vid intervjuerna som gjordes, men också vid insamling av empiri i böcker och tidskrifter som är relevanta för ämnet. Den andra metoden, är den juridiska metoden även kallad rättsdogmatisk metod. Denna del användes när vi studerade lagar och rättsfall. Det har även använts ett antal olika domar som vi ansåg spelade stor roll för ämnet vi valt. Analys och diskussionFördelarna som kom när expertskatten infördes i Sverige var verkligen en förändring för hela idrottsvärlden. Från 2012 och framåt kunde nu utländska spelare komma till Sverige för att spela ishockey till väldigt fördelaktiga skattereduceringar som svenska spelare inte kunde nyttja. Expertskatten som kom 2012, var nu öppen för fler personkategorier än bara forskare som den ursprungligen skapades för. Professionella idrottare var en av personkategorierna som kunde använda den, och det var inte enbart spelaren själv som tjänade på den. Laget som anställde spelaren i fråga fick också ta del av den skattereducerade anställningen. Slutsatsen har blivit att utländska spelare nu kan komma till Sverige för att spela ishockey till mer fördelaktiga skattesatser. Detta har lett till att fler har valt att komma hit för spel i Sverige vilket i sin tur har lett till att SHL blivit en både starkare och mer attraktiv marknad inom ishockeyn. / AimThe aim with this study is to firstly describe what types of taxes and benefits there are that import players can take advantage of when coming to Sweden to play ice hockey. Furthermore, the study is also aiming to clarify the effects that the application of expert tax has on the ice hockey in Sweden. The questions that we are going to answer are:What tax benefits allows within the Inkomstskattelagen (IL) for import players and to what extension have the Swedish ice hockey clubs been able to benefit from the expert tax when it comes to contract import players to Sweden?What advantages and disadvantages has the application of tax reductions of import players in Sweden resulted in for the Swedish ice hockey organizations?MethodWe have used two different types of methods for this study. First of all, we used a qualitative method when it came to interviews and the empirical study of previously written studies and books that were relevant for this study. The second method is the method of law that we have used when it comes to studying and understanding the many layers of the different laws. We have also included a few legal cases that we find highly interesting for the outcome of this study. Analysis and discussionThe benefits that came when the expert tax entered the Swedish market were really a game changer. From 2012 and forward an import player could come to Sweden and play ice hockey with a tax reduction that Swedish players weren’t allowed to use. The expert tax that came in 2012, was now open for more than just scientists that the law was from the beginning created for. Professional athletes were one of the groups of people that could use it, and not only did the player themselves earn money by using this reduction. The team that hired the players was also allowed to benefit from the tax reduction. The conclusion of this is that more import players now comes to Sweden for a reduced tax benefit. This leads to many more import players that are aiming to come to Sweden and that in return leads to the SHL now becoming even more powerful and attractive in the market of ice hockey.

För att locka till sig kvalificerad utländsk arbetskraft inför allt fler länder inom EU en mer förmånligare beskattning för denna typ av arbetstagare. Sverige införde en sådan beskattning år 2001 vilket innebär att experter, forskare eller nyckelpersoner som kommer till Sverige för att arbeta under en period kortare än 5 år endast beskattas på 75 procent av sin lön och annan ersättning. För att kunna erhålla denna förmånligare beskattning ska arbetsgivaren vara ett svenskt bolag eller ett utländskt bolag med fast driftställe i Sverige och arbetsgivaren definieras som den som betalar ut ersättningen till arbetstagaren. Utformning har lett till att utbetalningar från ett utländskt bolag beskattas högre än en objektivt jämförbar utbetalning som kommer från ett svenskt bolag. En sådan situation är ej tillåten enligt de grundläggande principerna om fri rörlighet inom EU. Författaren konstaterar i framställningen att utformningen av arbetsgivarbegreppet utgör en indirekt diskriminerande restriktion av den fria rörligheten av kapital. Detta då det föreligger en objektivt jämförbar situation och ersättningen som betalas ut fattas av sämre villkor om den kommer från ett utländskt bolag respektive ett svenskt bolag. En indirekt diskriminerande restriktion kan i vissa fall rättfärdigas genom rule of reason. EU-domstolen har dömt liknande fall där nationella lagstiftningar har ansetts utgöra restriktioner av den fria rörligheten av kapital. De nationella domstolarna har åberopat att deras lagstiftning syftar till att upprätthålla skattesystems inre sammanhang. Författaren prövade den svenska förmånsbeskattningen mot denna rättfärdigandegrund och fastslog att det inte förelåg ett sådant direkt samband mellan skatteförlusten som uppstår vid ett beviljande av avdrag och den skatteintäkt som kan kompensera för denna förlust. Arbetsgivarbegreppet i det svenska expertskattereglerna utgör således en otillåten restriktion av den fria rörligheten av kapital.

<p><strong>Frågeställningar:</strong> Hur använder svenska multinationella företag expatriering? Hur fungerar expertskatten i förhållande till dess syfte? Vilka konsekvenser medför användandet eller icke-användandet av expertskatten för företagen?</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet är att undersöka hur svenska multinationella företag använder sig av expatriering som kompetensförsörjning och i det perspektivet utreda huruvida expertskatten fungerar i förhållande till dess syfte.</p><p><strong>Metod:</strong> En tvärsnittsundersökning genomfördes vid insamling av det empiriska materialet. Primärdata samlades in med hjälp av intervjuer från tre undersökningsföretag. Viss kompletterande sekundärdata har även bidragit till undersökningen.</p><p><strong>Slutsatser:</strong> Vid de tillfällen då företagen inte kan tillgodose sitt kärnkompetensbehov på en lokal marknad är expatriering en metod att tillgå. Expatriering leder då till en kunskapsförflyttning över de nationella gränserna. Samtliga undersökningsobjekt ställer sig positiva till användandet av expatriering och använder det främst vid behovsdrivna uppdrag. Företagen använder sig av expatriering vid både korta och långa uppdrag. Expatriering är en anställningsform som är förknippad med mycket höga kostnader för företagen och för att kunna behålla konkurrenskraften på de internationella marknaderna finner företagen det absolut nödvändigt med politiska incitament i form av skattelättnader för att kompetensförsörjningen fortsättningsvis ska kunna fortsätta. Det politiska incitament som idag förekommer i form av expertskatten har visat sig inte nyttjas i särskilt stor utsträckning av olika anledningar och med anledning av detta ställer vi oss kritiska till om expertskatten verkligen fungerar i förhållande till dess syfte.</p> / <p><strong>Problem:</strong> How do Swedish multinational companies use expatriation? How does the tax relief for foreign key personnel function in relation to its purpose according to the companies? What consequences does the use or non-use of tax relief for foreign key personnel according to the companies?</p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose is to examine how Swedish multinational companies use expatriation as maintenance of competence and in that perspective, analyze whether the tax relief for foreign key personnel function in relation to its purpose.  </p><p><strong>Method:</strong> A cross-sectional survey was conducted for collection of the empirical material. Primary data were collected through interviews from three companies. Some additional secondary data have also contributed to the study.  </p><p><strong>Conclusion:</strong> At times when companies are not being able to meet their core competencies necessary for a local market, expatriation is a method available to use. Expatriation leads to a knowledge transfer across national borders. All survey items are in favor of using expatriation and use it primarily when they have a need-driven mission. The companies use expatriation at both short and long-term missions. Expatriation is associated with very high costs and to maintain competitiveness on international markets, the companies find it absolutely necessary to be able to use political incentives in the form of tax relief for foreign key personnel. The political incentives that currently exist in the form of tax relief for foreign key personnel have been identified as not used to any great extent for various reasons. Because of the results in this thesis we are critical about whether the tax relief for foreign key personnel actually works in relation to its purpose.</p>

Frågeställningar: Hur använder svenska multinationella företag expatriering? Hur fungerar expertskatten i förhållande till dess syfte? Vilka konsekvenser medför användandet eller icke-användandet av expertskatten för företagen? Syfte: Syftet är att undersöka hur svenska multinationella företag använder sig av expatriering som kompetensförsörjning och i det perspektivet utreda huruvida expertskatten fungerar i förhållande till dess syfte. Metod: En tvärsnittsundersökning genomfördes vid insamling av det empiriska materialet. Primärdata samlades in med hjälp av intervjuer från tre undersökningsföretag. Viss kompletterande sekundärdata har även bidragit till undersökningen. Slutsatser: Vid de tillfällen då företagen inte kan tillgodose sitt kärnkompetensbehov på en lokal marknad är expatriering en metod att tillgå. Expatriering leder då till en kunskapsförflyttning över de nationella gränserna. Samtliga undersökningsobjekt ställer sig positiva till användandet av expatriering och använder det främst vid behovsdrivna uppdrag. Företagen använder sig av expatriering vid både korta och långa uppdrag. Expatriering är en anställningsform som är förknippad med mycket höga kostnader för företagen och för att kunna behålla konkurrenskraften på de internationella marknaderna finner företagen det absolut nödvändigt med politiska incitament i form av skattelättnader för att kompetensförsörjningen fortsättningsvis ska kunna fortsätta. Det politiska incitament som idag förekommer i form av expertskatten har visat sig inte nyttjas i särskilt stor utsträckning av olika anledningar och med anledning av detta ställer vi oss kritiska till om expertskatten verkligen fungerar i förhållande till dess syfte. / Problem: How do Swedish multinational companies use expatriation? How does the tax relief for foreign key personnel function in relation to its purpose according to the companies? What consequences does the use or non-use of tax relief for foreign key personnel according to the companies? Purpose: The purpose is to examine how Swedish multinational companies use expatriation as maintenance of competence and in that perspective, analyze whether the tax relief for foreign key personnel function in relation to its purpose.   Method: A cross-sectional survey was conducted for collection of the empirical material. Primary data were collected through interviews from three companies. Some additional secondary data have also contributed to the study.   Conclusion: At times when companies are not being able to meet their core competencies necessary for a local market, expatriation is a method available to use. Expatriation leads to a knowledge transfer across national borders. All survey items are in favor of using expatriation and use it primarily when they have a need-driven mission. The companies use expatriation at both short and long-term missions. Expatriation is associated with very high costs and to maintain competitiveness on international markets, the companies find it absolutely necessary to be able to use political incentives in the form of tax relief for foreign key personnel. The political incentives that currently exist in the form of tax relief for foreign key personnel have been identified as not used to any great extent for various reasons. Because of the results in this thesis we are critical about whether the tax relief for foreign key personnel actually works in relation to its purpose.