Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att med hjälp av diskursanalys som metod undersöka lärares tal om sin undervisning i idrott och hälsa samt syn på elever med övervikt. Frågeställningar: Hur uttrycker sig idrottslärarna om sina generella utgångspunkter för undervisningen i idrott och hälsa? Hur beskriver idrottslärarna sina erfarenheter av överviktiga elever? Metod För att besvara våra frågeställningar valde vi att genomföra halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare i skolämnet idrott och hälsa som hade varit verksamma inom skolan i över tio år. Kriteriet för det strategiska urvalet av informanter var lärarbehörighet för grundskolan och ämnet idrott och hälsa. Intervjuerna transkriberades och bearbetades med hjälp av diskursanalys som metod. Resultat Lärarnas utgångspunkter för sin undervisning var främst att utveckla rörelseglädje hos eleverna. Målet var att alla elever skulle utveckla ett bestående intresse för fysisk aktivitet. I samtliga lärares beskrivningar om sina erfarenheter av överviktiga elever framträder att det ligger ett ansvar hos läraren att skapa en miljö som är individanpassad där alla elever kan känna sig trygga och prestera utifrån sina egna förutsättningar. Slutsats Genom diskursanalysen av utsagorna framträdde sammanlagt tre övergripande diskurser: intressediskurs, villkorsdiskurs och breddningsdiskurs vilka bildade utgångspunkt för lärarnas undervisning. I de diskurser som framträder ur lärarnas utsagor är lärarna rörande överens om att en viktig utgångspunkt för undervisningen är att ge tillfälle till både fysisk aktivitet och kunskap i hälsa.

Förskollärare och barnskötare ställs inför olika val i förskolan i förhållande till den fria leken. Det är en anledning till att det kan bli problematiskt om förskollärare och barnskötare inte vet hur de ska förhålla sig till den fria leken, eftersom leken är en central del i utbildningen. Syftet med studien har varit att undersöka förskollärare och barnskötares förhållningssätt till barnens fria lek, vilket har gjorts med hjälp av en webbenkät. Vi har analyserat resultatet utifrån det didaktiska perspektivet och tre ut­gångspunkter som läroplanen kan tolkas utifrån den existentialistiska, systematiska och deliberativa utgångspunkten. Resultatet visar bland annat att den existentialistiska utgångspunkten uttrycks främst samt att det finns didaktisk medvetenhet hos förskol­lärarna och till viss del hos barnskötarna. Slutsatsen av studien är att alla utgångspunk­ter behövs för att uppnå det som styrdokumenten ger uttryck för samt att det inte finns endast ett sätt att förhålla sig till den fria leken.

Ledar- och chefsutbildningar är ständigt aktuella. Organisationer kompetensutvecklar sina chefer i stor utsträckning, samtidigt som marknaden är full av diverse externa lösningar i form av konsultfirmor och ledarskapstester, för att bli konkurrenskraftiga som möjligt. Jag har med anledning av detta undersökt en intern ledarskapsutbildning/- introduktion i en svensk medelstor kommun, där jag med hjälp av sex stycken kvalitativa intervjuer fått ta del av informanternas nyanserade redogörelser kring begreppet ledarskap samt deras upplevelser av utbildningen. Jag har studerat och analyserat upplägget, både innehållsmässigt men även pedagogiskt, och därigenom identifierat en del fungerande faktorer samt andra utvecklingsbara bitar. Jag hoppas att studien kan bidra till en ökad förståelse inom ämnet och att den visar sig vara användbar för mig i mitt yrke som personalvetare, och möjligen även för övriga verksamheter som planerar ledarutbildningar. Undersökningens resultat visade att deltagarna var nöjda med utbildningen och att de ansåg att innehållet var betydelsefullt. Det pedagogiska upplägget i form av erfarenhetsbaserat samt reflekterande lärande var även det uppskattat från deltagarnas håll och bidrog i hög grad till deras kunskapsförvärvande.

I detta arbete har jag undersökt hur musik kan återspegla och förstärka berättelser och budskap i fyra låttexter skrivna av fyra personer. Efter analys och tolkning av låttexterna, där färgmarkeringar baserat på olika tekniker och verktyg har använts, har musik skapats till de fyra texterna. Arbetet har kombinerat metoder som word-painting och prosodi, samt hämtat inspiration från musikparametrar tagna ur Musical Emotions Explained av Patrik N. Juslin. Arbetet har även inkluderat att pröva vilken utav tre utgångspunkter för komposition som lämpar sig bäst att starta från för respektive låt: melodi, ackord eller instrumentering/sound. Slutsatsen för arbetet är att både texternas övergripande struktur och själva innehållet i berättelserna påverkar den musikaliskt kreativa processen. Låttexterna har gett olika mycket inspiration och idéer, vilket har resulterat i unika skapandeprocesser och låtar, där jag anser att två utav låtarna har uppnått ett bättre resultat än de övriga två. Arbetet har gett en bättre och djupare förståelse för hur text och musik hänger ihop, och vidare har resultatet av undersökningen visat att text går att återspegla och förstärka i musik på såväl detaljnivå i enskilda ord, som på ett övergripande plan genom att lyfta textens djupgående tema, känslor och berättelser. Att återspegla och förstärka text i musik behöver däremot inte nödvändigtvis resultera i bättre låtar eller att åhörare blir mer berörda av texterna.

A quantitative and qualitative study of all LIS Master theses applying a gender perspective on children-centred issues previously published at the Swedish School of Library and Information Studies. Two hypotheses were investigated: 1) studies with explicit gender perspective express strongest urgency; 2) study results confirm predeclared assumptions. A content analysis of all theses, and closer thematic analysis of ten, form the main question: Is there a risk that the theses’ similarities in terms of urgency and confirmation create predictable conclusions? The theses’ motivations behind the choices of research problems are explored in the content analysis. Two categories of motivation can be identified: 1) personal; 2) generally applicable. The strength of each motive was rated and the procedure duplicated to improve rating integrity. High data agreement was generally obtained. The close thematic analysis of ten theses explores three given themes: 1) preconceived assumptions; 2) intended contribution of knowledge; 3) confirmation of initial assumptions. Principally, the hypotheses were confirmed. The theses demonstrate high internal resemblance within both categories of explicit and implicit gender perspective. Notably, the explicitly gender-themed theses motivate their choice of research problems using firmly grounded arguments which are highly personal, expressing urgency. Predeclared assumptions are also often confirmed. The implicitly gender-themed theses express less urgency, often satisfied to claim the subject to be interesting and having undergone little previous research. In conclusion, the similarities in expression may increase the risk of the theses being disregarded due to perceived predictability. / Uppsatsnivå: D

No description available.