I dagens digitaliserade samhälle krävs det att pedagogerna besitter digital kompetens då förskolan ska lägga grunden för att barnen kan verka i det moderna samhället. Intresset för att undersöka surfplattans roll i verksamheterna uppkom när vi kom i kontakt med förskolor som inte använder surfplattan i verksamheten och som inte heller har kunskaperna som krävs för att göra det. Det är ett faktum att allt yngre barn använder sig av digitala lärresurser och det har visat sig att surfplattan har en förmåga att väcka barns intresse, skapa en nyfikenhet och hålla dem motiverade. Vi har i denna studie valt att undersöka pedagogernas utsagor kring vilken roll surfplattan har som undervisningsverktyg i barns lärande. För att undersöka syftet använde vi oss av två metoder, intervju och inventering. Anledningen till att vi valde att göra intervjuer var för att vi ville undersöka pedagogernas uppfattning kring användandet av surfplattan. Inventeringar av surfplattor gjorde vi för att se hur innehållet såg ut och hur man kunde navigera sig. Vi kan konstatera att barnen får ett lustfyllt lärande genom att förskolorna använder surfplattan i verksamheten. Surfplattan ska däremot endast användas som ett komplement till annan pedagogisk undervisning. Det går att göra det mesta på en surfplatta däremot ska allt barnen gör kunna kopplas till förskolans läroplan. Innehållet i apparna på surfplattan har stor betydelse för barnets utveckling och lärande, innehållet bör därför vara noggrant granskat. Surfplattan bjuder in till att barnen samarbetar och utvecklar sin agens genom att bland annat fatta beslut och lösa problem. Även om barnen sitter själva vid surfplattan ska pedagogerna ge dem stöttning. Surfplattan används av både vuxna och barn i förskolan dock visar resultatet att pedagogernas okunskap och tidsbrist i verksamheten bidrar till att surfplattan inte används i en så stor utsträckning som pedagogerna önskar. Studien är baserad på didaktik och de didaktiska valen vad, hur och varför, dessa frågor genomsyrar hela arbetet.

Syftet med studien är att undersöka vilka rutiner och verktyg som förskollärarna upplever hjälper barnen med språket och vilken kunskap de besitter för att ge barnen en likvärdig utbildning. Vi har valt kvalitativa studier i form av intervjuer där vi intervjuat tre förskollärare och en logoped. För att analysera empirin har vi haft olika perspektiv inom specialpedagogik som teoretisk utgångspunkt där vi fokuserar på flexibilitet, inkludering och individualistisk utgångspunkt.Resultatet visar att förskollärarna upplever att det krävs en stor flexibilitet för att hitta rätt verktyg och arbetsmetod för varje individ men samtidigt berättar logopeden att det krävs att verksamheten anpassas utifrån ett medicinskt och specialpedagogiskt perspektiv. I intervjuerna berättar alla informanterna att det finns många verktyg att använda sig av i verksamheten men verktygen gör sig oftast bäst i rutinerna i vardagen och gärna med hela barngruppen för att på så sätt skapa en inkluderande verksamhet.

Undersökningen är en utvärdering av projektarbetet som haft till syfte att ge den enskilde eleven tillfälle att reflektera över sin identitet och att stärka sitt självförtroende samt kunna placera sig själv i ett större kulturellt sammanhang för att därigenom, i ett långsiktigt perspektiv, ha lättare att tillgodogöra sig nya kunskaper.Projektet har utformats med stöd av läroplaner och kursplaner för ämnena bild och SO, formuleringar om hur autentiska frågor kan bidra till ett kritiskt förhållningssätt samt teorier om hur identiteter skapas.Genom intervjuer med ett fåtal deltagande elever och studier av elevernas skriftliga inlämningsuppgifter har jag utvärderat projektet.Undersökningen visar att eleverna upplevt det positivt att få tillfälle att reflektera över den egna identiteten och att det ämnesintegrerade arbetssättet bidragit till att ge projektet en helhet. De autentiska frågorna har bidragit till att elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper kommit till användning. Undersökningen visar också att eleverna uppmuntrats att bilda egna uppfattningar och i viss mån ifrågasätta yttre påverkan. / Identity and Culture - a Project at a Multicultural School

Sammanfattning/Abstract Syftet med undersökningen är att kartlägga fysiklärares utgångspunkter, intentioner och tillvägagångssätt med experiment i fysikundervisningen genom en kvalitativ metod där vi nyttjat semistrukturerade djupintervjuer av yrkesverksamma fysiklärare. Resultatet analyserades och användes sedan som grund för en diskussion om vad resultatet innebär för elevernas inlärning. Studien visar att intervjuade lärare tenderar att inte utgå från kursplanerna och eleverna i tillräcklig utsträckning, utan har istället läromedel som utgångspunkt. Den viktigaste intentionen med experiment för de intervjuade lärarna är att eleverna genom experiment skall kunna koppla ihop teori med praktik. Lärarna använder sig mestadels av slutna experiment, bl.a. pga. tidsbrist, men strävar efter mer öppna. Slutsatsen blir att med de utgångspunkter och tillvägagångssätt de intervjuade lärarna har reduceras elevernas möjligheter att uppnå förståelse.

<p><em>Background and problem:</em> In March 15, 2009, the third piece of money laundering directive was introduced which mean a more strict legislation in control against money laundering and terrorist financing. The directive is based on a risk based point of view which means that the resources should be used where the needs are. The responsibility for financial companies and other parts are bigger then before which means that they have to get a more extensive customer knowledge etc. It has however been appeared that the directive in some cases lack of precision and clarity which creates an insecurity among those who are included by the law. </p><p><em>Purpose:</em> The purpose of this paper is to examine which consequences the third piece of money laundering will bring on the banks customer relationships and how the employees work assignments at the banks will be affected. The authors also want to examine how the extension of money laundering will be affected and clarify if there is any indistinctness about how the application looks around the banks.</p><p><em>Method:</em> The authors choose to use a qualitative method and the empiric material has been collected through personal meetings, telephone interviews and through e-mail answers.</p><p><em> </em></p><p><em>Conclusion:</em> The majority sees the third piece of money laundering directive as something positive which will protect both the banks and their customers. Although it has been showed that the banks think that some parts of the directive is both unclear and meaningless since they don’t get the tools which are required to complete the work. The customers of the banks will be exposed for more and personal questions then before which has led to that the customers in some cases feel insulted. Since also the employees of the banks will be affected of the new routines and have to deal with irritated customers, it is important that they will experience good internal education. The authors have discovered some lack in these educations since the employees aren’t aware of that they personally can be judged to fines if they don’t live up to the legislation.</p><p> </p><p><em>Future studies:</em><em> </em>A proposal for future studies is to after a time examine if the directive has got the effect that the legislation aims to, videlicet examine<strong> </strong>if the extent of money laundering has been reduced. <em></em></p><p><em> </em></p><p><em>Keyword:</em> Risk based point of view, the third piece of money laundering directive, agency theory, and politically exposed persons<em></em></p><p><em> </em></p>

Background and problem: In March 15, 2009, the third piece of money laundering directive was introduced which mean a more strict legislation in control against money laundering and terrorist financing. The directive is based on a risk based point of view which means that the resources should be used where the needs are. The responsibility for financial companies and other parts are bigger then before which means that they have to get a more extensive customer knowledge etc. It has however been appeared that the directive in some cases lack of precision and clarity which creates an insecurity among those who are included by the law.  Purpose: The purpose of this paper is to examine which consequences the third piece of money laundering will bring on the banks customer relationships and how the employees work assignments at the banks will be affected. The authors also want to examine how the extension of money laundering will be affected and clarify if there is any indistinctness about how the application looks around the banks. Method: The authors choose to use a qualitative method and the empiric material has been collected through personal meetings, telephone interviews and through e-mail answers.   Conclusion: The majority sees the third piece of money laundering directive as something positive which will protect both the banks and their customers. Although it has been showed that the banks think that some parts of the directive is both unclear and meaningless since they don’t get the tools which are required to complete the work. The customers of the banks will be exposed for more and personal questions then before which has led to that the customers in some cases feel insulted. Since also the employees of the banks will be affected of the new routines and have to deal with irritated customers, it is important that they will experience good internal education. The authors have discovered some lack in these educations since the employees aren’t aware of that they personally can be judged to fines if they don’t live up to the legislation.   Future studies: A proposal for future studies is to after a time examine if the directive has got the effect that the legislation aims to, videlicet examine if the extent of money laundering has been reduced.   Keyword: Risk based point of view, the third piece of money laundering directive, agency theory, and politically exposed persons

Sammandrag Syftet med detta examensarbete var att ta undersöka hur lärare resonerar kring högläsning i klassrummet samt hur de grundar sina val till den. Utifrån syftet har jag använt mig av två frågeställningar som har legat till grund för den kvalitativa intervjun som jag har genomfört med sex lärare. Lärarna arbetade i förskoleklassen – år 5. Jag har därefter transkriberat intervjuerna som spelades in på band. Med det material som de transkriberade intervjuerna innebad kunde resultatet av hur de resonerade kring högläsningen urskiljas ur två perspektiv; högläsning som en lugn stund samt högläsning som kunde knytas an till tema. Resultatet av valet av skönlitteratur till högläsningen kunde urskiljas ur tre perspektiv; elevernas önskningar, lärarnas litterära repertoar samt bibliotekariernas proffession. Genom att jag inför mitt examensarbete samt i min utbildning har tagit del av teoretisk litteratur samt facklitteratur har jag tillgodogjort mig kunskaper om att skönlitteratur kan användas med stor fördel i språkutvecklande syfte. Skönlitteraturen bidrar också till att vidga elevers syn på händelser och det samhälle som vi alla är en del av samt tillgodogöra sig kulturella kunskaper och insikter. Den slutsats som kunde dras var att de sex lärarna till stor del läste högt för eleverna i syftet att ge dem en god och lugn stund men när högläsningen valdes till ett tema blev det synligt att lärarna arbetade med högläsningen på ett annat. Då inbjöds det till samtal, eleverna bearbetade det lästa genom att rita och skriva till samt att lärarna bidrog till en läsargemenskap. Mitt examensarbete har stärkt mina tankar om högläsningens fantastiska verkan och dess potential för meningsfullt lärande i klassrummet. Nyckelord: högläsning, dialog, språkutveckling, tema/tematisk anknytning, föreställningsvärldar, proximal utvecklingszon, erfarenhetspedagogisk utgångspunkt, läsargemenskap. / SummaryThe purpose of this project was to examine how teachers look upon reading aloud to their students in the classroom, and what their choice of literature is based upon. I have approached this issue by posing two questions to six different teachers in a qualitative interview. The teachers all work in K-5th grade classes. The taped interviews have then been transcribed and two different perspectives crystallised from this material – reading aloud as a quiet time and reading aloud as part of a theme in the curriculum. By analyzing the teachers’ choice of literature, one can discern three different perspectives – the students’ choice, the teachers’ own repertoire and the role of the librarian.Throughout my teacher’s education, I have learned from my own reading of both theoretical and literary works, that reading aloud in the classroom can be used advantageously in promoting language development. Literature aids the students’ understanding of events and the society of which we are all a part, and provides them with cultural knowledge and understanding.The conclusion that can be drawn is that the six teachers primarily read to their students in order to give them a quiet, relaxing experience, but when connected to a theme in the curriculum, the focus of reading aloud became another. Then the students were invited to discuss the text, they worked on processing the text by both drawing and writing about it, and the teachers conveyed the importance of sharing a common reading experience.This project has strengthened my belief in the fantastic impact of reading aloud in the classroom, and its potential for meaningful classroom learning.Key words: reading aloud, dialogue, language development, theme/thematic, connection, proximal zone of development, experiential learning, perception, common reading experience.

According to the widespread concept of deception, deception is to intentionally cause someone to acquire or continue to have a false belief.  This paper refutes this notion and argues for a definition of deception based on a view that deception is the misuse of communication with the purpose to achieve a further end; an end that, is believed, can’t be reached without the misuse of communication. It is shown that this new definition can handle cases that earlier definitions could not handle without leading to absurd pragmatic consequences. In addition, the proposed definition makes it possible to properly distinguish between deception and attempted deception.

Bakgrund och problem: Finanskrisen hemsökte företag, och påverkade även företags CSR-kommunikationer världen över. Studien har etablerat att det finns alternativa utgångar för företag som kommunicerade ut CSR under finanskrisen. Den ena stigen skildrar CSR-kommunikation i dystert manér, på så sätt att åtagandet bortprioriterades under finanskrisen, medan en annan stig skildrar att CSR-kommunikation användes som ett sätt att dra ekonomiska fördelar. Det kan därmed poneras att finanskrisen har påverkat svenska företags CSR-kommunikationer. En ytterligare annan stig skildrar dock att finanskrisen inte påverkade företags CSR-kommunikationer. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om och hur och varför eller varför inte finanskrisen har påverkat CSR-kommunikationer i Sverige, genom att fokusera på indikatorer för CSR och ställa frågor till företagsansvariga. Metod: Studien utgår från en kvantitativ undersökningsmetod, därvid data samlades in genom datoriserad innehållsanalys och webbenkäter. Ett populationsurval med 126 företag verkandes i Stockholmsbörsens Large Cap och Mid Cap studerades. Hypoteser skapades utifrån etablerade teorier, med avsikt att besvara studiens ställda syfte. Slutsatser: Svenska företags CSR-kommunikationer förhöll sig desamma, alternativt ökade smått under finanskrisen. Däremot påverkades inte svenska företags CSR-kommunikationer signifikant av finanskrisen. Webbenkäterna svarade särskilt på varför inte finanskrisen påverkade CSR-kommunikationer i Sverige. Svaren visade tendenser på att svenska företag erfor att det inte fanns affärsmöjligheter att inhämta under finanskrisen. Svenska företag visade dessutom tendenser på att ha CSR-kommunikation som en långsiktig strategisk fråga. Detta kan förklara varför svenska företags CSR-kommunikationer inte bortprioriterades under finanskrisen.

The purpose of this study is to clarify how pedagogues work with the new curriculum goal regarding reading and talking about text content in order to promote children's language development in various ways. Eight observations have been conducted and four qualitative interviews at four different preschools. Based on the socio-cultural perspective. The results show that preschool teachers have understood that reading aloud and talking about the read is important for children's language development, but the working method between the different preschools has varied. / Syftet med den här studien är att synliggöra hur utbildade förskollärare förhåller sig till och arbetar utifrån målet i den senaste läroplanen (Lpfö18) angående högläsning och samtal kring det lästa för att utveckla språklig medvetenhet  och ordkunskap hos de äldre barnen. Åtta observationer och fyra kvalitativa intervjuer på fyra olika förskolor har genomförts. Studien tar teoretisk utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande som beskrivs av Vygotskij. Resultaten visar att förskollärarna har liknande uppfattningar angående högläsning och samtal kring det lästa avseende värdet för barnens utveckling av språklig medvetenhet. Dock har arbetssättet för att nå detta mål varierat bland de olika förskolorna.