The world gets smaller and smaller and goods, services, people and information are nowadays more and more able to freely cross borders. Half of the Swedish GNP consists of export and almost 70 % of that amount is goods. Because of today’s increasing globalization the Swedish companies are now faced with both new opportunities and threats. Companies with goods which are manufactured in Sweden gets challenged by increased competition from cheap goods produced in other countries and companies can no longer afford to entirely focus on the domestic market. For the company, who are willing to act on the international market, the numbers of different ways to go are many but also different depending on the company’s conditions. Earlier studies have shown upon differences in internationalization depending on product and market. The purpose of this study has been to describe the internationalization process of a company with manufacturing in Sweden. Through a one-case study made with a qualitative approach and open individual interviews, the authors has strived to achieve this. The authors divided the main question in to three part-questions which they intended to answer in order to fulfil the purpose: - For what reason do companies choose to entry the international market and what possible obstacles may be in their way? - Is the behaviour in line with any of the existing internationalization theories? - Which entry mode/modes are used?   The result showed on totally proactive motives where the market specific characteristics were the single biggest obstacle for the company’s internationalization. The political and cultural aspects had a minor impact on the company’s decisions while the economical where of high importance. The company’s behaviour could be related to all of the highlighted internationalization theories but did also, in some ways, differ to all of them. The company’s first step was to establish direct export and thereafter, in markets where the conditions where right, make a direct investment in form of acquisitions of existing customers. / Världen blir mindre och varor, tjänster, personer och information flödar allt mer fritt mellan länder. För Sveriges del består hälften av landets BNP i export och cirka 70 % av den delen är varor. Tack vare den ökade globaliseringen möts svenska företag av både nya möjligheter och hot. Företag med svenskproducerade varor får ökad konkurrens av billiga varor tillverkade i utlandet och företag har inte längre råd att enbart koncentrera sig till den inhemska marknaden. För ett företag, som vill verka på den internationella marknaden, finns det flera vägar att gå och dessa skiljer sig beroende på företagets förutsättningar. Tidigare studier har visat på skillnader i internationalisering beroende på produkt och marknad. Denna studie har haft som syfte att undersöka ett svensktillverkande företags internationaliseringsprocess. Genom en kvalitativ fallstudie med öppna individuella intervjuer med insatta medarbetare vid fallföretaget har författarna sökt beskriva hur detta ser ut. I syfte att besvara problemställningen upprättades tre delfrågor: - Av vilken anledning väljer företag att internationalisera sig och vilka eventuella hinder kan tänkas vara av beaktning? - Är beteendet i linje med någon/några av internationaliseringsteorierna? - Vilket/vilka etableringsalternativ används?   Resultatet visade på rent proaktiva motiv där marknadens egenskaper var det enskilt största hindret för företagets internationalisering. De politiska och kulturella aspekterna visade sig ha liten påverkan medan de ekonomiska var av hög betydelse. Företagets beteende kunde kopplas till alla de belysta internationaliseringsteorierna men avvek också från samtliga. Företaget etablerade sig initialt genom direkt export för att därefter, på vissa marknader där förutsättningarna var rätt, direktinvestera i form av förvärv av befintliga kunder.

Internationalisering är idag ett vanligt begrepp inom företagsekonomi. Den kinesiska marknadens möjligheter har inneburit att flera svenska företag valt att undersöka om de kan lyckas på en av världens till population största ekonomier. Denna uppsats skrivs tillsammans med ett svenskt företag i stålbranschen. För att undersöka hur företag planerar och genomför internationaliseringsprocesser idag, samt hur företag använder sina tidigare erfarenheter för ytterligare etablering, har en fallstudie innehållande intervjuer med personer involverade i internationaliseringsprocesser genomförts. Teoretiskt underlag är hämtat från Uppsalaskolans forskning kring internationellt företagande där Jan Johanson och Jan-Erik Vahlnes arbete bildar grund. Resultatet av studien tyder på att företaget kunnat dra nytta av sina tidigare erfarenheter av internationalisering, men också av andra företags internationaliseringsarbete. Nyckelord: internationalisering, erfarenhet, Uppsalamodellen, Kina.

Svenskt mode anses idag ligga i framkant internationellt och förväntas bidra till en ökning av Sveriges export varav flera pekar ut svenska modeföretags stora utvecklingspotential. Trots dessa förväntningar stöter många av de svenska modeföretagen på problem vid deras internationalisering. Tre av de främsta problemen vi funnit är: (1) En avsaknad av affärsmässig kunskap till följd av att företagen ofta grundas och drivs av en designer. (2) En svag kapitalbas till följd av en likviditetsutmaning och bristande affärsmässiga kunskaper. (3) Samt en minskad kontroll av deras verksamhet i samband med användandet av externa parter så som distributörer och agenter. För att ta reda på vad dessa kan grunda sig i har vi gjort en fallstudie på Acne, som sägs vara symbolen för det svenska modeundret. Genom att studera Acnes internationaliseringsprocess har vi kunnat utläsa vad vi finner är de mest betydande faktorerna i denna och kan se att de innehar kunskap som de andra modeföretagen ofta inte har. De tre främsta problemen grundar sig alla i en bristande kunskap hos de svenska modeföretagen.

Problembakgrund & problemdiskussion: Små och medelstora svenska företag exporterar nästan hälften av Sveriges BNP och därmed är kunskap om internationalisering en stor del av det svenska företagandet. När ett företag väl ska internationaliseras så kan frågetecken väckas angående vilken väg som är den mest gynnsamma för respektive företag. De redan existerande modellerna lägger olika vikt vid de steg som modellerna är uppbyggda på och frågan som uppstår är vilken kombination av internationaliseringsprocess som ska väljas? Problemformulering: ”Vilken internationaliseringsprocess är det bästa alternativ för små och medelstora företag?” Syfte: Syftet med studien är att ur ett företags- och forskningsperspektiv erhålla en djupare förståelse hur några små och medelstora företag i olika branscher bedrivit sina internationaliseringsprocesser och huruvida de tillämpat traditionella internationaliseringsmodeller vid etableringen utomlands. Teori: Studien utgår från tre huvudteorier, planeringsfasen, kulturella aspekter samt internationaliseringsmodeller. Planeringsfasen beskriver hur ett företag bör struktureras för att underlätta en framtida internationalisering. De kulturella aspekterna visar på att god förkunskap inom området kan underlätta en internationalisering i ett specifikt geografiskt område. Studien behandlar även olika internationaliseringsmodeller där stegvis internationalisering är av stor vikt när små och medelstora företag ska expandera internationellt. Metod: Denna kvalitativa studie är baserad utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt med ett deduktivt angreppssätt. Studien utgår från utvalda teorier där dessa ligger till grund för den intervjumall som använts vid åtta intervjuer med små och medelstora företag. Intervjuerna ligger till grund för studiens empiriska analys. Empiri/analys: De åtta intervjuerna som genomfördes med respektive företag sammanställdes och resultatet visade att samtliga representanter ansåg att god planering vid uppbyggnaden av små och medelstora företag var av stor vikt när slutligen företaget skulle internationalisera sig. Angående de kulturella skillnaderna så skilde sig åsikterna åt beroende på hur nära slutkunden företaget kommer. En underleverantör med liten kontakt med slutkund var inte lika beroende av kulturella aspekter som ett företag som levererar direkt till slutkund. När det kommer till vilken internationaliseringsprocess som var det bästa alternativ så var även detta beroende på hur stor kontakt de enskilda företaget hade med slutkund. Slutsats: Slutsats av detta blir, att kulturella aspekter inte har en stor påverkan vid ett företags internationaliseringsprocess. Däremot så är den kulturmodell som Uppsalamodellen från 2009 använder sig av är fullt tillräckligt för små och medelstora företag. Vikten av nätverkande som Uppsalamodellen från 2009 framhäver bekräftas av samtliga företag vilket gör den modellen till den bäst tillämpningsbara modellen.

Internationaliseringen sker i en takt den aldrig gjort förut. Detta har skapat en ny sorts världsmarknad kännetecknad av tuff konkurrens. Den internationella marknaden har en karaktär som bidrar till att små och medelstora företag förr eller senare, i strävan efter bättre prestation, kommer att söka sig till utländska marknader. Detta med avsikt att tillvarata nya möjligheter där de kan utnyttja sina kärnkompetenser över ett större antal marknader. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur små och medelstora företag etablerar sig samt förändrar sin verksamhet på en tillväxtmarknad. Vidare analyserar vi varför behovet av att byta etableringssätt uppstår och hur bytet påverkar företagets engagemang och prestation. Avslutningsvis dras slutsatser kring hur små och medelstora företag hanterar sin etableringsprocess på tillväxtmarknader. För att uppfylla syftet har vi arbetat efter en kvalitativmetod och tillämpat en flerfallsstudie där vi intervjuat sex stycken företag i sydöstra Sverige. Den teoretiska referensramen omfattar olika internationaliseringsstrategier, etableringssätt och förändringsagenter, samt teorier om byte av etableringssätt, engagemang och prestation. Det empiriska kapitlet presenterar resultatet av information insamlad från intervjuerna med fallföretagen. Kapitlet är strukturerat efter företagen samt de tre delproblemen som utformats. I analysen kopplas det teoretiska ramverket ihop med det empiriska materialet och analyseras utifrån hur företagen etablerat och fortsatt utveckla sin etableringsprocess på tillväxtmarknaden. Vidare analyseras hur deras verksamhet påverkas av ett etableringsbyte. I slutsatsen kan vi konstatera att fallföretagen väljer att initialt etablera sig på en tillväxtmarknad genom att använda direkt export och tenderar att fördjupa sitt engagemang vid ett etableringsbyte. Vidare dras en slutsats angående att ett fördjupat marknadsengagemang leder till bättre prestation för företagen. Slutligen presenteras förslag för vidare forskning.

Detta är en studie av två svenska cleantech-företags internationaliseringsprocess i Kina. Studien undersöker vilka osäkerheter företagen ställts inför, hur dessa hanterats och vilken påverkan detta haft på etableringens tidsomfattning. Ett flertal osäkerheter identifieras, varav de viktigaste härrör till juridiska skillnader, problem med pålitliga samarbetspartners och osäker efterfrågan. Tidigare erfarenhet av liknande marknader och anställning av lokal personal konstateras vara kritiska för att snabbt inhämta marknadsspecifik kunskap. Studien konstaterar att tiden för etablering i hög grad beror på marknadens befintliga efterfrågan, behovet av nätverkande med kunder och möjligheten att formalisera kunskap och skala upp försäljningsvolymer. Avslutningsvis konstateras att det på den kinesiska marknaden kan vara fördelaktigt att inte vara först med en produkt. Detta då riskerna med varumärkesintrång och informationsspridning är höga samtidigt som kvalitet och innovation värderas lägre än på västerländska marknader.

<p>I den här uppsatsen har vi valt att studera Born Globals vilket är företag som snabbt och i ett tidigt skede expanderar till internationella marknader. Syftet med uppsatsen är att analysera och kritiskt granska i vilken utsträckning Born Globals kan ses som en företeelse med nya och alternativa drivkrafter och förklarande faktorer i relation till mer traditionella internationaliseringsmodeller. För att uppnå syftet har vi valt huvudproblemet, i vilken utsträckning Born Globals internationella expansion skiljer sig från den process de traditionella internationaliseringsmodellerna beskriver, och för att besvara det har vi tillämpat en kvalitativ forskningsmetod.</p><p>Den teoretiska referensramen innefattar en deskription av traditionella modeller för internationalisering samt en redogörelse för Born Globals internationella expansion. Avsnittet om Born Globals innefattar också interna förklarade faktorer och externa drivkrafter som möjliggör företagens tidiga och snabba internationalisering. Den empiriska studien presenteras företagsvis och behandlar respektive företags internationalisering och globala inriktning samt respektive entreprenörs roll och externa drivkrafters betydelse för internationalisering. </p><p>Följande genomförs en analys som grundar sig i den teoretiska referensramen och den empiriska studien. I analysen diskuteras Born Globals internationaliseringsbeteende som visat sig bygga på grundarens och individers kunskap från erfarenhet och relationer, beteendet karaktäriseras av att företagen internationaliserar direkt till avlägsna marknader. Vidare analyseras interna förklarade faktorer och externa drivkrafter till Born Globals beteende.</p><p>I slutsatsen konstateras att Born Globals internationaliseringsbeteende främst kan förklaras genom en kombination av Uppsala- och Nätverksmodellen då det är tydligt att Born Globals internationaliserar inkrementellt likt de traditionella modellerna beskriver att företag gör men kunskap för Born Globals erhålls genom individerna inom företagen. Det har visat sig att ett antal externa drivkrafter har betydelse för Born Globals internationalisering vilka inte tas hänsyn till i de traditionella internationaliseringsmodellerna vilka således inte fullt ut kan förklara Born Globals beteende. Därav konstateras att ett behov att revidera de traditionella modellerna föreligger så att de externa drivkrafter som format dagens samhällsbild inkluderas.</p><p>Avslutningsvis presenteras förslag till fortsatt forskning angående Born Globals internationalisering och rekommendationer för företag som verkar eller ämnar verka på en global marknad.</p>

<p>Abstract</p><p>Purpose:</p><p>The purpose of the study is to describe the internationalization process of one firm when in a country culturally diverse from the firm’s original market.</p><p>Methodology/approach:</p><p>The study is a single case study which examines one firm’s internationalization process when entering the Chinese market. The approach has been an empiric interaction between empirical and theoretical data.</p><p>Findings:</p><p>The theory of the Uppsala model was applied to the case-company to test the model’s completeness. The authors found weaknesses and added three more aspects to the model. These three aspects have all been important in the case-company’s internationalization process.</p><p>Practical implications:</p><p>The practical implications in the case-company’s internationalisation process has been the access to Dr Han Wei’s personal network and his knowledge of the business culture in China.</p><p>Research limitations:</p><p>The study is limited is to one company’s Internationalization process and can therefore not be generalized.</p><p>Originality/Value:</p><p>The study has contributed with a theoretical development of the model.</p><p>Keywords:</p><p>Internationalization process, Uppsala model, establishment chain, psychic distance, personal networks, Guanxi</p><p>Paper type:</p><p>Single case study</p>

<p>Saudiarabien är en marknad med strikta regler för utländska företag. Detta skapar en speciell situation där de utländska företagen oftast måste använda sig av en samarbetspartner för att etablera sig på marknaden. Företagen ändrar därför deras ägarstrukturer genom att till exempel gå från att ha helägda dotterbolag till att franchisa sin verksamhet. Detta gör att förutsättningarna för att bli delaktiga i det saudiska företagsnätverket blir till en ny utmaning. Syftet med denna uppsats är således att undersöka om H&M genom dess lokala samarbetspartner har blivit en del av det saudiarabiska företagsnätverket. Avsikten är även att undersöka hur H&M:s samarbete med sin lokala partner har fungerat i praktiken.</p><p>Enligt Uppsalamodellen (Johanson & Vahlne, 2009), är det viktigt att företag blir en del av ett nätverk då de etablerar sig på nya marknader. Att bygga relationer och skapa förtroende är en förutsättning för att bli delaktig i det nya nätverket. I den empiriska undersökningen beskrivs det vad som krävs för att ta sig in i det saudiarabiska företagsnätverket genom en samarbetspartner. Till den empiriska delen har två intervjuer gjorts, dels med Exportrådet i Saudiarabien och dels med en anställd på H&M som varit med och startat upp verksamheten i Saudiarabien. Resultatet från den empiriska undersökningen tyder på att det är avgörande att hitta en bra saudisk samarbetspartner för företag som nyetablerar sig genom franchising på den saudiska marknaden. Detta görs främst genom att skapa väletablerade relationer och ett ömsesidigt förtroende med den lokala samarbetspartnern. Resultatet tyder även på att H&M är en del av sin samarbetspartners nätverk, men inte en del av det saudiska företagsnätverket.</p>

Abstract Purpose: The purpose of the study is to describe the internationalization process of one firm when in a country culturally diverse from the firm’s original market. Methodology/approach: The study is a single case study which examines one firm’s internationalization process when entering the Chinese market. The approach has been an empiric interaction between empirical and theoretical data. Findings: The theory of the Uppsala model was applied to the case-company to test the model’s completeness. The authors found weaknesses and added three more aspects to the model. These three aspects have all been important in the case-company’s internationalization process. Practical implications: The practical implications in the case-company’s internationalisation process has been the access to Dr Han Wei’s personal network and his knowledge of the business culture in China. Research limitations: The study is limited is to one company’s Internationalization process and can therefore not be generalized. Originality/Value: The study has contributed with a theoretical development of the model. Keywords: Internationalization process, Uppsala model, establishment chain, psychic distance, personal networks, Guanxi Paper type: Single case study