No description available.

No description available.

I dagens samhälle får småföretagen allt mer fokus där entreprenören blir en viktig aktör. Entreprenören bidrar med ekonomisk tillväxt, arbetstillfällen, sociala- och ekonomiska strukturer. Sverige har få entreprenörer sett till resten av världen och den typiska entreprenören utgörs av en man i 35-54 års ålder. Den grupp där det finns minst entreprenörer är bland ungdomar, där bara 3 % av den yngre befolkningen är entreprenörer. Detta trots att flera undersökningar visar att yngre är mer intresserade av att starta företag än äldre individer. I denna studie har det använts enkäter för att undersöka vilka faktorer unga upplever som hindrande för att starta företag. Där ingick faktorer från både individens omgivning och personliga faktorer som individen själv besitter. Enkäterna besvarades av sistaårselever på gymnasiet. Tanken med studien är att öka förståelsen till varför inte fler unga startar företag idag. Resultatet av studien visade att större delen av ungdomarna upplevde de flesta av de undersökta faktorerna som hindrande men i varierande grad. Främst var det den personliga drivkraften och bristen på tid som var de största hindren varför de inte startade företag. Ungdomars omgivning kom däremot längst ner på deras lista över hindrande faktorer, där majoriteten av ungdomarna inte upplevde sin omgivning som speciellt hindrande.

<p>Syfte: Att analysera och utvärdera fyra utländska företag med inriktning på deras etableringsprocess vid etablering i Sverige.</p><p>Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie, baserad på intervjuer, av fyra utländska företag som etablerat sig i Sverige.</p><p>Urval: De fyra företag som ingår i undersökningen är Clean Chemical Sweden, Kemwell AB, Komatsu SweLog och Züblin Scandinavia AB med motiveringen att de på olika sätt etablerades i Sverige mellan åren 2001-2006 och arbetar huvudsakligen med business-to-business. </p><p>Teoretiska perspektiv: De teoriområden som uppsatsen utgår från är etableringsteorier, internationaliseringsstrategier, management, consumer behaviour samt nationell- och företagskultur.</p><p>Empiri: Uppsatsens empiri utgör en sammanställning av intervjuer med en person med VD-ställning från vardera av de fyra utländska företagen. </p><p>Slutsatser: C.B. Fleet har låginvolverande produkter och etablerade sig i Sverige via Produktlivscykeln. Kemwell India och Züblin har båda höginvolverande produkter och etablerade sig i Sverige via IPmodellen. Dessa tre företag agerade alltså i enlighet med uppsatsens teoretiska syntes, vilket även resulterade i en lyckad etablering. Komatsu SweLog å andra sidan har höginvolverande produkter men etablerade sig i Sverige via Produktlivscykeln. De agerade alltså inte i enlighet med uppsatsens teoretiska syntes. Trots detta lyckades företaget uppnå en lyckad etablering sett utifrån omsättning och personalomsättning, men var även det företag som stötte på mest problem som följd av etableringen.</p>

Syfte: Att analysera och utvärdera fyra utländska företag med inriktning på deras etableringsprocess vid etablering i Sverige. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie, baserad på intervjuer, av fyra utländska företag som etablerat sig i Sverige. Urval: De fyra företag som ingår i undersökningen är Clean Chemical Sweden, Kemwell AB, Komatsu SweLog och Züblin Scandinavia AB med motiveringen att de på olika sätt etablerades i Sverige mellan åren 2001-2006 och arbetar huvudsakligen med business-to-business. Teoretiska perspektiv: De teoriområden som uppsatsen utgår från är etableringsteorier, internationaliseringsstrategier, management, consumer behaviour samt nationell- och företagskultur. Empiri: Uppsatsens empiri utgör en sammanställning av intervjuer med en person med VD-ställning från vardera av de fyra utländska företagen. Slutsatser: C.B. Fleet har låginvolverande produkter och etablerade sig i Sverige via Produktlivscykeln. Kemwell India och Züblin har båda höginvolverande produkter och etablerade sig i Sverige via IPmodellen. Dessa tre företag agerade alltså i enlighet med uppsatsens teoretiska syntes, vilket även resulterade i en lyckad etablering. Komatsu SweLog å andra sidan har höginvolverande produkter men etablerade sig i Sverige via Produktlivscykeln. De agerade alltså inte i enlighet med uppsatsens teoretiska syntes. Trots detta lyckades företaget uppnå en lyckad etablering sett utifrån omsättning och personalomsättning, men var även det företag som stötte på mest problem som följd av etableringen.

New firms are crucial for economic growth and development, especially in the knowledge-intensive service and manufacturing industries that compose an increasing portion of developed economies. As many new firms fail and performance varies widely for surviving firms, studying new firm entry and pre-formation processes is necessary but not sufficient to create increased understanding of the important contribution of new firms to economic growth. In order to better understand and possibly predict economic development we must also understand the drivers and dynamic of new firm survival and performance. Absorptive capacity is an established firm-level capability theory that explains sustained firm performance through the interaction of internal capabilities and competencies and the access and assimilation of external knowledge and information. However, absorptive capacity was mainly developed by studying established firms. In this dissertation I develop new measures of absorptive capacity suitable for empirical research on new micro firms; specifically using human capital as a proxy for the knowledge acquisition component and organizational tenure to represent the knowledge assimilation and exploitation component of absorptive capacity. Developing and testing a conceptual model of new firm performance including these measures on a panel dataset of knowledge-intensive new firms in Sweden 1995-2002, I find that absorptive capacity is a useful theory to explain several aspects of new firm terminations, acquisitions, and profitability. In developing and testing these new measures, this dissertation provides theoretical and methodological contributions to the empirical entrepreneurship literature for the benefit of researchers, policy-makers, and industry practitioners with an interest in new firm survival and performance. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2009</p>

The world becomes more globalized for each year that passes by due to economical, political and technological processes. The globalization process leads to increased contacts with people from different cultures and therefore intercultural communication occurs. Intercultural and strategic communication is significant to accomplish successful establishments and effective communication for companies. The export from Sweden abroad increases every single year and today there are about 1500 Swedish companies around the world and 350 established in Russia. The purpose of this study has therefore been to analyze the factors that affect the establishments of Swedish companies in Russia. Material to our study has been collected through qualitative interviews and a seminar focusing on these questions. Our interviewees all have experiences on working with Russia, as most of the interviewees work for Swedish companies in Russia or are consults that help companies to succeed with their establishment. The material has been evaluated and analyzed in relation to our main theories in intercultural- and strategic communication using theorists and theories such as Hofstede and his five cultural dimensions, Goffman’s staging and Habermas communicative action theory. Our theories have been put in relation to our collected information and complemented by earlier research and the result indicates that you need intercultural competence to manage an establishment of a Swedish company and the strategic communication in Russia because of the intercultural differences that the respondents experience.

<p>Syfte:</p><p>Denna uppsats syftar till att ta reda på hur klädesföretag kan etablera sig på en redan mogen marknad. Detta har belysts genom att studera och analysera tre svenska jeansföretag. Målet var att finna vilka de viktigaste faktorerna är för att etablera klädesföretag på den svenska marknaden.</p><p>Metod:</p><p>Först genomfördes kvalitativa intervjuer med de tre jeansföretagen. Intervjuerna redogjorde för företagens etableringsstrategier samt identiteter, vilka användes som grund för de enkätundersökningar som sedan genomfördes. De kvantitativa enkätundersökningarna av företagens potentiella och befintliga kunder, gav svar på olika faktorers vikt vid köp av jeans. Undersökningen redogjorde även för konsumenternas varumärkesimage och preferens av varumärke.</p><p>Teoretiskt perspektiv:</p><p>Då denna uppsats handlar om ett utbyte mellan två parter, har vi valt att skriva ur såväl ett sälja- som ett köparperspektiv.</p><p>Epiri:</p><p>Empirin innefattar både den information vi fått under intervjuerna med de tre klädesföretagen och informationen från enkätundersökningarna.</p><p>Resultat:</p><p>100 procent av respondenterna anser att byxans utseende är överordnat priset. Företagens varumärken är därav mer eller mindre höginvolverande. Klädesföretag måste på grund av detta först och främst erbjuda en tilltalande produkt för att lyckas etablera sig. På dagens mogna marknad är det dock inte tillräckligt att konkurrera med klassisk marknadsmix även om denna kombineras med nätverksteori. Klädesföretag som vill lyckas etablera sig på den svenska marknaden måste arbeta med varumärkesbyggande processer, inriktade mot att skapa god image.</p> / <p>Purpose:</p><p>This study aims to investigate how jeans clothing companies can establish themselves on an already mature market.</p><p>This has been performed by studying and analysing three Swedish jeans companies. The goal was to establish what the most important factors were in establishing a jeans clothing company on the Swedish market.</p><p>Methodology:</p><p>Qualitative interviews where made with three jeans companies. The interviews gave a description of both the companies establishing strategies as well as their identities. These where later used as an underline for a quantitative questionnaire survey directed towards the companies potential and existing customers. The questionnaire gave answers concerning important customer factors when buying jeans. The survey also described the consumers brand image and their preference in brands.</p><p>Theoretical perspectives:</p><p>The study is based on different theories and methods that seems relevant for the purpose of the study.</p><p>Empirical Foundations:</p><p>The empiri consists both of the information received through the interviews with the three companies and the result from the quantitative questionnaire survey.</p><p>Conclusions:</p><p>100 percent of the respondents rate the appearance of the jeans as more important than the price. The company trademarks are therefore more or less highly involving. The clothing companies must, due to this, first and foremost offer an appealing product to establish themselves. In today’s mature market it isn’t enough to compete with a classic market mix even if it is combined with a network theory. Jeans companies that want to establish themselves on the Swedish market must do so using trademark building processes, designed towards creating a good image.</p>

Syfte: Denna uppsats syftar till att ta reda på hur klädesföretag kan etablera sig på en redan mogen marknad. Detta har belysts genom att studera och analysera tre svenska jeansföretag. Målet var att finna vilka de viktigaste faktorerna är för att etablera klädesföretag på den svenska marknaden. Metod: Först genomfördes kvalitativa intervjuer med de tre jeansföretagen. Intervjuerna redogjorde för företagens etableringsstrategier samt identiteter, vilka användes som grund för de enkätundersökningar som sedan genomfördes. De kvantitativa enkätundersökningarna av företagens potentiella och befintliga kunder, gav svar på olika faktorers vikt vid köp av jeans. Undersökningen redogjorde även för konsumenternas varumärkesimage och preferens av varumärke. Teoretiskt perspektiv: Då denna uppsats handlar om ett utbyte mellan två parter, har vi valt att skriva ur såväl ett sälja- som ett köparperspektiv. Epiri: Empirin innefattar både den information vi fått under intervjuerna med de tre klädesföretagen och informationen från enkätundersökningarna. Resultat: 100 procent av respondenterna anser att byxans utseende är överordnat priset. Företagens varumärken är därav mer eller mindre höginvolverande. Klädesföretag måste på grund av detta först och främst erbjuda en tilltalande produkt för att lyckas etablera sig. På dagens mogna marknad är det dock inte tillräckligt att konkurrera med klassisk marknadsmix även om denna kombineras med nätverksteori. Klädesföretag som vill lyckas etablera sig på den svenska marknaden måste arbeta med varumärkesbyggande processer, inriktade mot att skapa god image. / Purpose: This study aims to investigate how jeans clothing companies can establish themselves on an already mature market. This has been performed by studying and analysing three Swedish jeans companies. The goal was to establish what the most important factors were in establishing a jeans clothing company on the Swedish market. Methodology: Qualitative interviews where made with three jeans companies. The interviews gave a description of both the companies establishing strategies as well as their identities. These where later used as an underline for a quantitative questionnaire survey directed towards the companies potential and existing customers. The questionnaire gave answers concerning important customer factors when buying jeans. The survey also described the consumers brand image and their preference in brands. Theoretical perspectives: The study is based on different theories and methods that seems relevant for the purpose of the study. Empirical Foundations: The empiri consists both of the information received through the interviews with the three companies and the result from the quantitative questionnaire survey. Conclusions: 100 percent of the respondents rate the appearance of the jeans as more important than the price. The company trademarks are therefore more or less highly involving. The clothing companies must, due to this, first and foremost offer an appealing product to establish themselves. In today’s mature market it isn’t enough to compete with a classic market mix even if it is combined with a network theory. Jeans companies that want to establish themselves on the Swedish market must do so using trademark building processes, designed towards creating a good image.

Att gå från en nationell till en internationell etablering innebär en finansiell risk, men samtidigt stora möjligheter för en modeentreprenör. Frankrike anses som en av de viktigaste modemarknaderna i världen och så även för modeentreprenörer. Marknaden karakteriseras av lyxmode, men få svenska modeentreprenörer lyckas etablera sig i detta segment. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka utmaningar som kan uppkomma för svenska modeentreprenörer vid etablering på den franska marknaden inom lyxsegmentet. Avgränsningar har gjorts i enlighet med studiens syfte, för att kunna besvara studiens frågeställningar och för att kunna lyfta upp resultatet ur sin kontext och applicera på internationellt entreprenörskap inom lyxsegmentet. Utlandsbaserat entreprenörskap behandlas genom att studiens fokus har lagts på etablering på den franska marknaden och lyxsegmentet. Kvalitativa intervjuer och ett kvantitativt frågeformulär har använts för att skapa en bred och djup förståelse för hur svenska modeentreprenörer resonerar kring internationellt entreprenörskap inom modebranschen generellt, och på den franska marknaden inom lyxsegmentet i synnerhet. Generella etableringsteorier kring utlandsbaserat entreprenörskap och lyxmarknaden samt internationaliseringsprocesser presenteras. Resultatet visar att den franska marknaden och dess lyxsegment till stora drag är som andra internationella marknader inom Europa. Marknadens långa historia inom lyxsegmentering har dock medfört att den har utvecklat institutioner och ramverk för lyxmodeföretag. Dessa fakta kan innebära såväl möjligheter som utmaningar. / Expanding a business into international markets poses some significant financial risks, but also presents business opportunities for a fashion entrepreneur. The French fashion market is one of the most powerful in the world, which makes the market important for fashion entrepreneurs. The market is characterized by luxury goods, but few Swedish fashion entrepreneurs succeed with establishment in the luxury segment. This thesis aims to examine the challenges that might arise when entering the french market and luxury segment as a swedish fashion entrepreneaur. The major focus of the study is international entrepreneurship, and the reserach has been carried out to benefit the wider industry. In order to perform the research a combination of the qualitative and quantiative approach has been used. Internationalization processes, general establishment theories of international entrepreneurship and definitions of the luxury market and luxury segmentation are presented. The qualitative data was collected through three in-depth interviews. The interviews were held with one professor, one swedish company established as a luxury company on the frenchmarket, and one swedish fashion company in the higher price segment that has been established on the french market. The quantiative data was collected through a questionnarie put out to 20 new-established fashion companies in the higher price segment. The results show that there is indeed a correspondance between luxury segmentation and establishment on the french market and establishement on international markets in Europe. But, the long history of luxury segmentation in France have resulted in institutions and frameworks for fashion luxury companies and the luxury industry. These facts can mean both opportunities and challenges for swedish fashion entrepreneurs.