I denna uppsats analyseras sex olika platsannonser för biträdande jurister inom affärsjuridik. Syftet är att undersöka huruvida platsannonserna är könskodade eller inte för att kunna bidra till jämställdhetsfrågan inom yrket. Det är i dag fler kvinnor än män som fullföljer juristutbildningen och därmed får en juristexamen, vilket speglar sig i att det är fler kvinnliga biträdande jurister inom affärsjuridiska yrket men sedan händer det något ju högre upp en tar sig i karriären. Med hjälp av en kritisk diskursanalys analyseras platsannonsernas konstruerande av den ideala biträdande juristen för att undersöka huruvida denne tillskrivs typiskt kvinnliga eller manliga egenskaper. Därtill genomförs en jämförelse för huruvida advokatbyråernas storlek påverkar hur den ideala biträdande juristen konstrueras och i vilken utsträckning det förekommer könskodning i annonserna.  Resultatet visar att den ideala biträdande juristen konstrueras som en individ som kan arbeta väl i team och därmed har en god samarbetsförmåga, hen levererar alltid högkvalitet och är därmed högpresterande. Dessutom är den ideala biträdande juristen kompetent, engagerad och mångsidig. Har inte individen tagit juristexamen är det inte långt kvar. Av de 126 egenskaper som den ideala biträdande juristen konstrueras med har i könskodningen, utifrån tidigare forsknings könsmärkta ord och egenskaper, 51,6 procent kodats som könsneutrala, 32,5 procent som feminina och enbart 15,9 procent som maskulina. Könskodningen tyder på att platsannonserna inte spelar någon avgörande roll för huruvida det existerar jämställdhet i entrén till den affärsjuridiska världen eller inte. Uppsatsen kartlägger hur den ideala biträdande juristen konstrueras och belyser vilken roll platsannonsernas utformning spelar för skapandet av den sociala identiteten och könskodning.