Issues regarding gender inequality within the Swedish armed forces are previously demonstrated and concluded by researchers. The problem is represented trough an organizational context by factors deemed important to explain the topic in question. The purpose of this study was to analyze these gender inequalities and partition of sexes in the organization. This was done by the way of applying a theoretical framework regarding a gender perspective. The study was implemented through interviews which supplied necessary data and the material was then categorized and analyzed through at thematical analysis based upon the answers given by the informants. The identified themes were organizational culture, equality work and organization identity The results show that a gender perspective can illustrate the current partition between sexes to a certain degree since organizational culture and organizational identity could be explains by the theoretical framework.  Furthermore, the result is not unambiguous since equality work could not in its entirety be explained by the theoretical framework. Thus, more research is required to better the frame the problem and more research is also required to enable better generalization of the results.

Kvinnors underrepresentation på civilingenjörsutbildningarna har länge varit ett omdiskuterat ämne världen över och inte minst i Sverige. Att öka andelen kvinnor på civilingenjörsutbildningar är viktigt såväl ur ett jämställdhetsperspektiv som ur ett kompetensförsörjningsbehov. Trots flertalet satsningar för att öka andelen kvinnor på civilingenjörsutbildningar kvarstår fortfarande den manliga dominansen. Syftet med denna studie är att belysa kvinnors upplevelser och erfarenheter inom Kungliga Tekniska Högskolans (KTH) civilingenjörsutbildningar genom att inta perspektiv som fokuserar på dåtid, nutid och framtid. Genom konstellationen dåtid, nutid och framtid ämnar studien skapa nyanserade infallsvinklar gällande kvinnors val av utbildning, dess studiemiljö samt identifiera vilka mekanismer som kan öka andelen studerande kvinnor inom civilingenjörsutbildningar. För att besvara syftet har en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomförts med sju kvinnor som studerar eller har studerat en civilingenjörsutbildning på KTH. Studien har utgått från Lent, Brown och Hackets socialkognitiva karriärutvecklingsteori och Hirdmans teori om genussystemet och genuskontraktet. Resultatet visade att kvinnornas val av en civilingenjörsutbildning dels berodde på ett intresse och fallenhet för de tekniska och naturvetenskapliga ämnena, samt att de till stor del blivit influerade av sin omgivning i form av familj och vänner. Samtliga kvinnor har upplevt studietiden som övervägande positiv men att det könsmässiga minoritetsskapet bitvis varit negativt. Genom att de behövt förhålla sig till den mansdominerade studiemiljön har de på så vis medvetet eller undermedvetet utvecklat olika strategier. Vidare visar resultaten att lärosäten och samhället som helhet bör ta ett större ansvar för att ha möjlighet att bryta samhällsstrukturer som bidrar till att skapa manligt kodade civilingenjörsutbildningar. Resultaten visar även att en central aspekt för att öka andelen studerande kvinnor på civilingenjörsutbildningar är att synliggöra och marknadsföra kvinnliga förebilder inom tekniska utbildningar för att inspirera kommande generationers kvinnor.

I detta arbete undersöker vi vilka bakomliggande orsaker som ger upphov till att så få flickor väljer att gå på gymnasiets teknikprogram. Vi undersöker även hur framtida teknikundervisning på gymnasieskolan kan utformas för att bli mer attraktiv för flickor. Arbetet är en litteraturstudie baserad på artiklar från databaserna ERIC, Academic Search Elite samt Teacher Reference Center. Resultaten visar att den ojämna könsfördelningens bakomliggande orsaker kommer från könsstereotyper i tidig ålder samt understimulerat teknikintresse i skolan. Stöd och uppmuntran från lärare lyser ofta med sin frånvaro och eventuella karriärvägar presenteras först vid inträde i gymnasiet. Den framtida undervisningen för flickor måste belysa sitt innehåll på mer realistiska sätt. Könsmönster behöver diskuteras och eleverna måste få komma till tals betydligt mer än idag. Vissa miljöfaktorer har dessutom en hög påverkan på flickor och detta måste läraren beakta för att kunna erbjuda en mer attraktiv teknikundervisning.

Det finns könsstrukturer i arbetslivet som skapar olika hinder och möjligheter för kvinnorna i deras karriär och utveckling. Kvinnor och män återfinns på olika positioner och nivåer i organisationshierarkin. Fastighetsbranschen har blivit alltmer jämställd när det kommer till könsfördelning, dock lever vi i en värld där könsstrukturer fortsatt råder. Denna studie har som syfte att öka förståelsen för kvinnliga medarbetares upplevelser av karriärs- och utvecklingsmöjligheter samt kring jämställdhetsarbetet i en organisation i fastighetsbranschen. Studien har en kvalitativ ansats, där empirin samlades in med hjälp av sju semistrukturerade intervjuer med kvinnliga medarbetare på olika positioner inom organisationen. För att nå större förståelse och analysera empirin har tidigare forskning tillsammans med teorier om könsstrukturer använts. Teorier som behandlas är: homosocialitet och homosocial reproduktion, Kanters strukturteorier och Ackers fyra interaktions- och könsprocesser. Studiens resultat visar på att hinder är mer centrala än möjligheter i kvinnornas upplevelser av karriärs- och utvecklingsmöjligheter. Homosocialitet och homosocial reproduktion är ett centralt hinder, då det finns återkommande upplevelser av att män lyfter män i högre utsträckning än kvinnor. Det framkommer att det finns en snedfördelning mellan könen på högre nivåer gällande makt och inflytande. Det finns även tendenser till att manliga symboler är närvarande i organisationen, både i attribut och interaktion. Alla dessa aspekter samverkar och bidrar till en könssegregering inom organisationen, vilken kan skapa ett glastak för kvinnornas utveckling. I frågan om jämställdhetsarbetet kände kvinnorna inte till befintliga dokument och policys inom området, vilket visar på att detta arbete inte har en central plats i organisationen. Vidare kan detta tolkas som att styrdokument kring jämställdhet till största delen agerade skyltfönsterarrangemang; dokumenten finns endast för att utåt sett se bra ut, men spelar ingen reell roll i praktiken. Studiens resultat visar även att den kvantitativa jämställdheten, jämn könsfördelning, inte räcker för att skapa en jämställd arbetsplats, utan den kvalitativa dimensionen är också av stor betydelse.

Revisionsbranschen är en mansdominerad bransch som är känd för att ha lägst andel kvinnor bland dem ledande positionerna. Kvinnor har stött på olika hinder och haft svårare att nå högre positioner än män, men på senare år har branschen blivit mer jämställd. Studier har visat att könsfördelningen inom delägarkretsen har förändrats till det bättre. Syftet med denna studie är att undersöka kvinnliga delägares uppfattningar av faktorer som påverkat kvinnors möjligheter att bli delägare i medelstora och stora revisionsbyråer samt om de uppfattar att dessa faktorer fortfarande finns.   Studiens teoretiska referensram fokuserar på revisionsbranschen och strukturella teorier. I studien har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts för att få en djupgående förståelse om hur kvinnliga delägare upplever att olika faktorer har påverkat dem att bli delägare samt om de upplever att en förändring har skett i branschen. Vi har genomfört sex semistrukturerade intervjuer med kvinnliga delägare från fyra olika bolag.   Resultatet av empirin visar att de kvinnliga delägarna inte upplevt hinder för att nå delägarskap. Det enda hindret som påverkar möjligheterna för att bli delägare är varje individs egna egenskaper, ambitioner och mål. Föräldraskap ses inte som ett hinder av delägarna, däremot upplever de att kombinationen av familj och karriär kan upplevas vara svår. Delägarna upplever att det har skett en förändring bland könsfördelningen i delägarkretsen och att branschen är under utveckling. Med den här studien vill vi bidra till en ökad förståelse kring vilka hinder som påverkar kvinnors avancemang inom revisionsbranschen. / The auditing industry is a male dominated industry that is known for having the lowest proportion of women among the leading positions. Women have encountered various obstacles and found it more difficult to reach higher positions than men, but in recent years the industry has become more equal. Studies have shown that the gender distribution within the circle of partners has changed. The purpose of this study is to investigate female partners’ perceptions of factors that have affected women’s opportunities to become partners in medium-sized and large auditing firms and whether they perceive that these factors still exist.  The study's theoretical framework focuses on the auditing industry and structural theories. A qualitative approach was used to gain an in-depth understanding of how female partners feel that various factors have influenced them to become partners and whether they feel that a change has taken place in the industry. We conducted six semi-structured interviews with female partners from four firms.  The results show that the female partners don’t experience obstacles to achieve partnership. The only obstacle is each individual's own characteristics, ambitions and goals. Parenting is not seen as an obstacle by the partners. However, they experience that the combination of family and career can be difficult. The partners feel that there has been a change in the gender distribution in the co-owner and that the industry is still changing. With this study, we want to contribute to an increased understanding of the obstacles that affect women's advancement in the auditing industry.

Denna studie tar grund i Hofstedes forskning kring nationell kultur och kulturdimensionen Maskulinitet - Femininitet med syftet att undersöka huruvida existerande forskning om nationell kultur och organisationskultur kan förklara skillnader i kvinnors deltagande i styrelser. Operationalisering genus till kön har skett genom att likställa femininitet med jämställdhet. Studien har utformats enligt en komparativ studie med en tvärkulturell studiedesign där en jämförelse av företags styrelse har utförts i två länder och två branscher. Resultaten visar på ett samband mellan företags storlek könsfördelning i styrelse. Vi finner även att de japanska företagen har en lägre grad jämställdhet än de svenska, samt att vårdindustrin är mer jämställd än fordonstillverkningsindustrin. Slutsatsen är att Hofstedes kulturdimension är ett godtagbart riktmärke för styrelsers jämställdhet.

Gender equality work has been relevant for a long period of time. In Sweden, the government has a very clear budget set aside to encourage a gender equal society where women and men have the same rights and opportunities for instance in working life and wage. IT and media are two industries that differ in education as well as in working life and this study is investigating how gender equality looks in these two industries. The study has been executed with qualitative interviews and then analyzed with a thematic analysis. Based on the results from the interviews we can see that all businesses who has been interviewed are aware of the topic and are claiming that they are working for a more equal gender distribution and a more gender equal workplace. How the businesses work for this differ and we have during this study been given a lot of good examples that can be implemented by other businesses and industries in the future, to promote a more equal distribution in gender and more gender equal workplaces.

I takt med en tilltagande digitalisering i dagens samhälle har en kraftig ökning av informationsintrång mot företag konstaterats. Det har därför blivit en högaktuell fråga för företag att hantera och upplysa om riskerna med informationssäkerhet. Syftet med denna kvantitativa studie är att utreda om det finns ett samband mellan kvinnliga styrelseledamöter och hur företag utger upplysningar gällande informationssäkerhet. Studien har genomförts med en multipel- och en logistisk regressionsanalys på 356 observationer fördelade på 92 bolag listade på OMX Stockholm Large Cap. Företagen undersöks mellan tidsperioden 2017 och 2020. Resultaten indikerar att det delvis finns stöd för ett positivt samband mellan förekomsten av informationssäkerhetsupplysningar och andelen kvinnliga styrelseledamöter. Angående mängden informationssäkerhetsupplysningar förekommer ett signifikant negativt samband med andelen kvinnliga styrelseledamöter. Det undersöks även huruvida det förekommer ett samband mellan en kritisk massa på tre kvinnliga styrelseledamöter och informationssäkerhetsupplysningar, för vilken studien finner ett signifikant positivt samband.

Our study aims to shed light on the uneven representation of male and female teachers in the Swedish preschool system, but also specifically male preschool teacher´s role in relation to a female dominated domain. Considering both parents and male preschool teacher´s perspektive, er condukted a quantitative survey aimed towards parents and a qualitative interview study aimed to male preschool teachers. The theoretical framework used to analyze our material were an intersectional and a phenomenograpic approach where we studied a variety of experiences and perspektives om what kind of role gender plays in preschool. Conclusions from our analysis show that male preschool teachers express a general discomfort performing intimate woek duties included in a preschool teacher+s job, worrying about parents´views on the risk of sexual abuse on their children, regarding the preschool teacher´s gender. Our study showed a general discomfort, but also a divided view from parents on the fact that male preschool teachers exist, but it was also concluded that gender should not be a deciding factor in what kind of duties a preschool teacher should be allowed to perform. The study contributes a wide perspektive on the problematic situation experienced by parents regarding male preschool teachers, but it also sheds light on the fundamental rigid gender norms, contributing further prejudice towards male preschool tachers.

Syfte: Att belysa transportbranschen ur ett genusperspektiv och då försöka tydliggöra varför en del flickor söker in på fordonsprogrammets transportutbildning. Metod: Vi har använt oss dels av den kvalitativa intervjun, dels av den kvantitativa enkätmetoden. Informanterna har varit elever på olika gymnasieskolor, gymnasielärare och personal som arbetar i transportbranschen. Resultat: Den faktor som påverkar eleverna, både pojkar och flickor, mest i sitt val är inställningen att lastbil det är något som män håller på med. De flickor som trots denna inställning väljer transport gör det pga ett stort intresse av lastbilar och av chaufförsjobbet.