Bakgrund: Fysisk aktivitet är viktigt för människans hälsa. Man kan se att fysisk aktivitet har många positiva effekter på kroniska sjukdomar, funktionell rörlighet, allmän hälsa och livskvalitet. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga vilken målgrupp som använder Långvikens beachanläggning i kategorierna ålder och kön samt hur mycket de enskilda aktivitetsområdena används. Metod: Dolda observationer och anonyma intervjuer har använts för att kartlägga målgrupperna. Resultat: Killar/män har observerats 54,5% och tjejerna/kvinnorna 45,5% av alla observationer på Långvikens beachanläggning. Ålderskategorin vuxna (21–50 år) har observerats flest gånger med flest antal observationer på tjejer/kvinnor. Konklusion: Killarna/männen använder flest aktivitetsområden medan tjejerna använder promenadstråken i högre grad.

I elektrikeryrket är det idag 98 % män, och det verkar som att det tidigare varit förgivettaget att yrket bör vara för en man. I praktiken har det inneburit ett antagande om att kvinnor inte bör vara elektriker. Den uppfattningen har under de senaste åren dock börjat problematiseras, vilket kan tänkas leda till att organisationer i branschen nu börjar agera på nya sätt. Det finns vidare anledning att tro att organisationers olikheter kan komma att spela in i en sådan process. Den tidigare forskningen om vad som händer när en samhällsuppfattning försvagas är begränsad. Uppsatsens syfte är således att skapa vidare förståelse för hur aktörer inom en bransch, vilka har olika intressen, reflekterar och agerar i samband med att en institutionaliserad ordning försvagas och nya handlingsalternativ uppmärksammas. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på tre organisationer inom elektrikerbranschen vilka har olika organisatoriska intressen: företag, fackförbund och bransch- och arbetsgivarorganisation. Resultatet visade att det föreligger en skillnad i vilken utsträckning organisationerna börjat organisera sig för att få in fler kvinnor till yrket. Samtliga organisationer besitter en stor vilja för att arbeta med frågan, men Företaget, till skillnad från Fackförbundet och Bransch- och arbetsgivarorganisationen, tycks ha begränsade resurser. Något som verkar bekräfta att organisationers olika intressen spelar roll.

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva tankar kring instrumentval och genus hos gymnasieelever vid estetiska programmet. Den huvudsakliga frågan är varför killar och tjejer väljer de instrument de gör. I undersökningen intervjuades två killgrupper och två tjejgrupper från två olika gymnasieskolor. Resultatet visar att det är många faktorer som</p><p>tillsammans avgör vilket instrument en elev väljer. Grupperna bekräftade att det inte var en jämn fördelning mellan kön och instrument och det var företrädelsevis tjejer som satsade på sång. Många uttryckte en vilja att det skulle se annorlunda ut även om ingen var beredd att ändra på sig själv. Några av de tydligaste faktorerna kring anledningarna till instrumentval är</p><p>påverkan från idoler, föräldrar och kompisar. Uppmuntran verkar också vara en viktig faktor. En anledning till att så få killar sjunger visar sig inte bara handla om rädslan för vad som</p><p>verkar uppfattas som sångens feminina sidor, utan även om att tiden då de väljer instrument är en känslig period röstligt just för killar. Deltagare i undersökningen uttryckte att de gärna nu skulle kunna tänka sig att spela ett instrument som de menar är typiskt för det andra könet, att det skulle vara ”häftigt”. De menar dock att det inte tidigare skulle varit möjligt för dem att välja så när de var i den åldern då mycket går ut på att passa in och inte sticka ut. Nu menar de att det är för sent att byta inriktning med sitt musicerande. Det verkade i samtliga grupper finnas en stor rädsla att bejaka könsmönster även om de på många sätt verkade göra precis</p><p>det.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva tankar kring instrumentval och genus hos gymnasieelever vid estetiska programmet. Den huvudsakliga frågan är varför killar och tjejer väljer de instrument de gör. I undersökningen intervjuades två killgrupper och två tjejgrupper från två olika gymnasieskolor. Resultatet visar att det är många faktorer som tillsammans avgör vilket instrument en elev väljer. Grupperna bekräftade att det inte var en jämn fördelning mellan kön och instrument och det var företrädelsevis tjejer som satsade på sång. Många uttryckte en vilja att det skulle se annorlunda ut även om ingen var beredd att ändra på sig själv. Några av de tydligaste faktorerna kring anledningarna till instrumentval är påverkan från idoler, föräldrar och kompisar. Uppmuntran verkar också vara en viktig faktor. En anledning till att så få killar sjunger visar sig inte bara handla om rädslan för vad som verkar uppfattas som sångens feminina sidor, utan även om att tiden då de väljer instrument är en känslig period röstligt just för killar. Deltagare i undersökningen uttryckte att de gärna nu skulle kunna tänka sig att spela ett instrument som de menar är typiskt för det andra könet, att det skulle vara ”häftigt”. De menar dock att det inte tidigare skulle varit möjligt för dem att välja så när de var i den åldern då mycket går ut på att passa in och inte sticka ut. Nu menar de att det är för sent att byta inriktning med sitt musicerande. Det verkade i samtliga grupper finnas en stor rädsla att bejaka könsmönster även om de på många sätt verkade göra precis det.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur könsfördelningen ser ut på tre revisionsbyråer i Jönköping. Intresset för undersökningen väcktes genom ett seminarie där en liknande undersökning hade gjorts i England för ett antal år sedan. Vi blev då nyfikna på att se hur situationen såg ut i Jönköping. Vi undersökte om det var en jämn könsfördelning på de tre olika byråerna, samt hur många män respektive kvinnor det fanns på de olika befattningarna, dvs. assistent, godkänd, auktoriserad och delägare. Vi ville dessutom undersöka hur de anställda upplever sina möjligheter till att göra karriär inom branschen. Har män och kvinnor olika syn på sina möjligheter till att göra karriär? Undersökningen genomfördes genom personliga intervjuer och resultatet visar att det är en jämn könsfördelning på byråerna, men att andelen kvinnor på högre befattningar är avsevärt mindre än andelen män. Undersökningen visar även att det inte finns någon skillnad mellan könen när det gäller hur de upplever möjligheten till att göra karriär.

Jag har gjort en kvantitativ studie av hur könsfördelningen mellan experter ser ut i tryckt press. Studiens syfte har varit att undersöka om det finns en jämn könsfördelning mellan de oberoende experter som uttalar sig i medier idag. Jag har undersökt kvällstidningen Aftonbladet och morgontidningen Svenska dagbladet, för att jämföra om könsfördelningen mellan experter skiljer sig mellan kvällspress och morgonpress. Båda tidningarna har granskats under en verklig vecka 2012 och under samma vecka 1992. Det för att undersöka om könsfördelningen mellan experterna har förändrats under de senaste 20 åren. Totalt omfattar undersökningen 195 experter som analyserats med hjälp av sju olika variabler. Förutom expertens könstillhörighet har jag undersökt om manliga och kvinnliga experter förekommer lika ofta på bild, om de kommenterar olika sorters nyheter, olika högt prioriterade nyheter och om reporterns könstillhörighet påverkar om en manlig eller kvinnlig expert får uttala sig. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som visar att kvinnor generellt sett är underrepresenterade i medier och att toppositioner inom nästan alla samhällsområden historiskt sett dominerats av män. De manliga experterna är överrepresenterade i antal, även om könsfördelningen är jämnare idag än för 20 år sedan.

No description available.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur könsfördelningen ser ut på tre revisionsbyråer i Jönköping. Intresset för undersökningen väcktes genom ett seminarie där en liknande undersökning hade gjorts i England för ett antal år sedan. Vi blev då nyfikna på att se hur situationen såg ut i Jönköping. Vi undersökte om det var en jämn könsfördelning på de tre olika byråerna, samt hur många män respektive kvinnor det fanns på de olika befattningarna, dvs. assistent, godkänd, auktoriserad och delägare. Vi ville dessutom undersöka hur de anställda upplever sina möjligheter till att göra karriär inom branschen. Har män och kvinnor olika syn på sina möjligheter till att göra karriär?</p><p>Undersökningen genomfördes genom personliga intervjuer och resultatet visar att det är en jämn könsfördelning på byråerna, men att andelen kvinnor på högre befattningar är avsevärt mindre än andelen män. Undersökningen visar även att det inte finns någon skillnad mellan könen när det gäller hur de upplever möjligheten till att göra karriär.</p>

I den politiska debatten är jämställdhetsfrågan ett ständigt diskussionsämne. Även EU uppmärksammar detta och lägger fram ett förslag som innebär att minst 40 % av styrelseledamöterna ska vara kvinnor år 2020. Det finns flertalet internationella studier som undersöker om det finns något samband mellan kvinnor i bolagsstyrelsen och bolagens lönsamhet, resultaten är varierande. Med detta i åtanke inriktar sig studiens syfte åt att undersöka om det finns något samband mellan de två variablerna i de svenska aktiebolagen noterade på Large Cap-listan.   Denna uppsats använder sig av en kvantitativ metod. Lönsamhetsmåttet som granskas i denna studie är räntabilitet på totalt kapital och jämställdhetsmåttet är andelen kvinnor, denna information hämtas ifrån bolagens årsredovisningar. För att undersöka om kvinnor i bolagsstyrelserna samvarierar med bolagens lönsamhet används Pearsons korrelationsanalys. Studien konstaterar att det inte finns något samband mellan de två variablerna som är kvinnor i bolagsstyrelser och bolagens lönsamhet hos de svenska Large Cap-bolagen. Anledningen till detta kan vara att kvinnorna i bolagsstyrelserna är en minoritet, vilket innebär att det blir svårt för de att påverka lönsamheten. Kvinnor i bolagsstyrelserna kan dock bidra med andra positiva effekter som i sin tur är värdeskapande för organisationerna.       Denna uppsats undersöker ej om det finns någon kausalitet mellan variablerna. Detta är något som vidare forskning bör ta hänsyn till. Ytterligare ett förslag är att involvera fler lönsamhetsmått i sin undersökning för att få en heltäckande bild över bolagens lönsamhet.     Uppsatsen visar på att det ej finns något samband mellan kvinnor i bolagsstyrelser och bolagens lönsamhet. Detta visar på att bolagen ej kan höja sin lönsamhet enbart genom att tillsätta kvinnor i bolagsstyrelsen.