Enligt skollag och läroplan ska skolan arbeta för jämställdhet och motverka traditionella könsroller. Ingen elev ska begränsas i sina val på grund av kön, etnicitet eller sexuell läggning. På estetiska programmets inriktning bild och formgivning har dock en särskiljande tendens avseende kön ökat under en längre period. Andelen killar har kontinuerligt krympt de senaste åren, trots läroplanens intentioner. Diskrepansen mellan styrdokumentens riktlinjer och elevers könsdifferentierande val har gett ett tydligt avtryck på den utbildning som studerats. Hur en sådan utveckling kan förstås har varit utgångspunkten för denna studie. Rådande diskurser om gymnasieutbildningar i allmänhet och bild och formgivning i synnerhet, samt hur dessa relaterar till uppfattningar om kön, har stått i fokus och betraktats ur ett läroplansteoretiskt perspektiv.Studiens syfte är att bidra till en fördjupad förståelse av den ojämna könsfördelningen på estetiska programmets inriktning bild och formgivning och vad den kan leda till. Studien genomförs på en enskild skola.Den övergripande forskningsfråga som ställs är följande:Hur kan snedfördelningen mellan kön på inriktningen Bild och formgivning förstås utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv?I studien redovisas antagningsstatistik 2007-2017 som visar på hur könsfördelningen förändrats under den aktuella perioden samt material ur kvalitativa intervjuer som genomförts med elever på utbildningen. Empirin har studerats och analyserats med diskursanalytiska verktyg och betraktats ur ett läroplansteoretiskt perspektiv. Resultatet diskuteras inom ett bredare socialt och kulturellt ramverk. Den könsdifferentierande utvecklingen förstås som ett uttryck för hur en särskiljande skolpolitik i kombination med ett fritt skolval och ett ökat brukaransvar lämnat utrymme och makt för andra värderingar i samhället än de som genomsyrar läroplanerna, att påverka elever i deras val. Värderingar, normer och attityder som cirkulerar i samhället och som ligger utanför den formella diskursen inom institutionen skola tycks bidra till den reproduktion och förstärkning av det ojämna könsfördelningsmönstret som råder på utbildningen.

Denna fallstudie handlar om att undersöka hur nomineringsprocessen ser ut inom Umeå kommun för ordförandeposterna och vice ordförandeposterna inom de tre kommunala organen: kommunstyrelsen, kommunfullmäktige och nämnderna. Metoder som har använts är semi strukturerade intervjuer samt samling av statistik från internet över könsfördelningen bland nämnda ovan poster samt ledamöter inom kommunfullmäktige från Umeå kommuns hemsida. Detta för att jämföra Umeå kommuns könsfördelning med det nationella snittet för kommuner inom Sverige. Det sker en horisontell jämförelse mellan Umeå kommun och det nationella snittet men även vertikala jämförelser både inom Umeå kommun och inom det nationella snittet. Teorier som arbetet grundar sig i är Wides makthierarki samt marginalisering inom den vertikala maktfördelningen. Det studien kommer fram till är att könsfördelningen blir skevare när vi jämför ledamöter i kommunfullmäktige med ordförandeposterna inom de tre kommunala organen. Detta är inte enskilt för Umeå kommun utan samma mönster går att urskilja inom det nationella snittet. Nomineringsprocessen inom Umeå kommun är uppdelad på det sättet att först har partierna en intern nomineringsprocess och när den är klar så skickas nomineringarna vidare till den andra delen som är kommunfullmäktiges nomineringsprocess. Det framkom att det grundläggande jobbet med nomineringsprocessen bedrivs inom partierna för att enbart klubbas igenom i kommunfullmäktiges nomineringsprocess.

Att ge alla barn rättvisa möjligheter för sin utveckling oberoende av kön är ett av målen i förskolan. Denna studie har undersökt hur genus gestaltas i barnböcker i förskoleverksamheten genom både en kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys. De aspekter som undersöktes var hur könsfördelningenser ut samt vilka könsstereotyper som förekommer eller utmanas i ett urval av 20 barnböcker som varitpopulära detta år i svenska förskolor. Resultatet tyder på en förbättring av könsfördelningen jämfört med utländska studier men kvinnliga karaktärer är under representerade. Det tyder även på att trots att ett flertal könsstereotyper för män och kvinnor utmanas är det fortfarande mer förekommande med könsstereotypa karaktärer. Då studien antar ett social-konstruktionistiskt perspektiv är slutsatsen att barnlitteratur behöver förbättras både gällande könsfördelning och könsstereotyper, för att möjliggöra en förändring i det konstruerade könet och ge barnet i förskolan möjligheter som inte påverkas av kön. / <p>Betyg i Ladok, 201221 och 210108.</p>

Bakgrund: Politiker och normgivande institut är eniga om att jämn könsfördelning ska eftersträvas i bolagsstyrelser. Tidigare forskning gällande kvinnlig representation i bolagsstyrelser tenderar att inrikta sig på börsnoterade bolag och statligt ägda bolag. Däremot har kommunalt ägda bolag hamnat i skymundan i diskussionerna trots att de har ett ökat samhälleligt ansvar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara könsfördelningen i kommunalt bolagsstyrelser. Metod: Uppsatsen antar en deduktiv ansats kopplat till en kvantitativ forskningsmetod. Vi utgår från institutionella- och homosociala teorier tillsammans med tidigare forskning för att formulera uppsatsens hypoteser. Slutsats: Könsfördelningen i kommunala bolagsstyrelser kan delvis förklaras genom homosocial reproduktion. Könsfördelningen i kommunala bolagsstyrelser är även relaterat till företagsstorlek, vilket kan förklaras av institutionella teorier. Däremot är de samhälleliga påtryckningarna vår teoretiska referensram kopplade till kommunalt ägande inte lika relaterade till könsfördelningen i bolagsstyrelser som tidigare studier kopplat till statligt ägande.

Detta är en studie som behandlar hur kvinnor i ledande positioner upplever situationen utifrån den mansdominans som generellt råder i mäklarbranschen. Det är i de flesta företag fallet på såväl medarbetarnivå som på ledarpositioner. Kulturen och strukturen som råder i branschen är präglad av samhällets historiska syn på vad som är manligt och kvinnligt samt hierarkin dem emellan. Som underlag för arbetet har tidigare forskning om genus och kvinnor i fastighetsbranschen studerats. Utöver det har en kartläggning gjorts kring förekomsten av aktivt engagemang för jämställdhet i branschen och intervjuer med kvinnliga ledare inom branschen har genomförts. Många aktörer på marknaden verkar till viss del tro att könsfördelningen ska jämnas ut per automatik i samband med att den yngre generationen, med en modernare syn på kön och genus, tar större plats. Däremot styrker både teori och våra respondenter vikten av att branschen aktivt måste arbeta med detta. Att endast jämna ut könsfördelningen är dock inte tillräckligt utan mönstren i den maskulina kulturen som skapat ett hegemoniskt samhälle måste brytas. För att möjliggöra kulturella och strukturella förändringar krävs alltså medvetenhet, att både kvinnor och män bidrar genom att bryta gamla mönster samt att branschen tar sitt ansvar och aktivt engagerar sig. / The purpose of the following study is to understand how women in leading positions experience the situation based on the male dominance prevailing in the real estate broker industry. This is the case in most businesses, both regarding employees and the conductor positions. The prevailing culture and structure in the industry are characterized by the historical view that the society has on what is male and female, also the hierarchy between them. As a basis of the paper previous research about gender and women in the real estate industry have been studied. Also, a mapping has been made regarding the occurrence of involvement towards an equal industry. Also, interviews has been conducted with female leaders in the industry. Many of the actors on the market seems to think that the gender distribution will even out by itself in conjunction with the younger generation entering the market and slowly taking over. However, theory and our respondents reinforces the importance of an active engagement within the industry. Although, even out the gender distribution is not enough, patterns must be broken within the masculine culture that created the hegemonic society from the beginning. Awareness is required to enable cultural and structural changes, both men and women contributes by breaking old patterns. Also, the industry needs to take their responsible and get involved.

Syftet med studien har varit att undersöka om könsfördelningen i företagsstyrelser påverkar den hållbarhetsredovisning som företag presenterar. Jämställdhet och hållbarhet är idag aktuella ämnen i samhället, inte minst inom företag och därmed är studiens ämne relevant att undersöka. Genom att studera 39 svenska företag, noterade på Stockholmsbörsen i kategorierna Small och Mid Cap bidrar studien till en ökad förståelse för vikten av en jämställd företagsstyrelse. I denna kvantitativa studie har årsredovisningar från år 2021 granskats från samtliga företag i urvalet. Genom en innehållsanalys har studien kunnat urskilja om företagen använder sig av hållbarhetsupplysningar i årsredovisningen, integrerad rapportering, eller om de hållbarhetsredovisar separat. Det är tre teorier som legat till grund för studien där två representeras som redovisningsteorier och den tredje, Critical Mass Theory har en sociologisk vinkel och kan därav stödja resultatet kring kvinnors möjlighet till påverkan i styrelser. Resultatet tyder på att en jämnare könsfördelning i företagsstyrelser har en positiv påverkan på hållbarhetsredovisningen. Genom upplysningar direkt i årsredovisningarna sänder företagen önskade signaler gentemot intressenterna och de kan där presentera direkt hur de skapar värde för dem. Resultatet för studien visar att kvinnor är underrepresenterade i svenska företagsstyrelser och att den undersökta populationen även understiger genomsnittet i EU av andelen kvinnliga styrelseledamöter. Detta trots att tidigare forskning menar att en jämn könsfördelning har positiva effekter på företagens hållbarhetsredovisning.

Syftet med denna undersökning är att skapa en bättre förståelse för hur elever ser på sin egen intelligens och sitt lärande och om detta påverkar hur eleverna ser på undervisning. Detta gör jag genom att testa psykologiforskaren Carol S. Dwecks teorier om statiskt och dynamiskt mindset i svenska förhållanden på elever i mellanstadiet. En person med dynamiskt mindset tror på ständig möjlighet till utveckling, medan en med statiskt mindset tror på medfödd talang eller begränsningar. Jag har tagit reda på vilket mindset eleverna har och även undersökt och analyserat könsfördelningen. Det finns bara lite svensk forskning om mindset och den som finns handlar om äldre elever, vilket gör att jämförelser istället gjorts med Dwecks forskning i USA. För att få en bred kvantitativ bild, men ändå balansera mängden material mot uppsatsens omfång gjordes en enkätundersökning med tre klasser i mellanstadiet. Enkäten undersökte genom två-alternativsfrågor, baserade på Dwecks frågeformulär Mindset Assessment Profile (MAP), vilket mindset eleverna hade och innehöll även frågor kring vilka typer av undervisningsmetoder som eleverna mest gillade, producerade mest av och lärde sig bäst av. Genomgången av materialet visar att de flesta elever har ett dynamiskt mindset, men också att frågorna till viss del hade tolkats olika av eleverna och mätt deras generella attityd till skolan istället. Undersökningssvaren visar mer på tendenser och en jämförelse gjordes mellan elever med ett mer dynamiskt mindset mot de med ett mindre dynamiskt mindset. Resultaten visar att synen på undervisningen till viss del skiljer sig mellan grupperna och att valen eleverna gör matchar deras mindset. En av de tydligaste skillnaderna var att lusten att lära var mycket större i gruppen med dynamiskt mindset. Resultaten visar också en kraftig tendens att flickor med åldern blir mer dynamiska och att pojkar blir mer statiska. Mindset går till viss del att använda för att förstå elevers tänkande i svenska förhållanden men fortsatt forskning på området behöver ta in intervjuer, observationer samt effektstudier för att få fram mer tillförlitliga svar.

Procrastination has long been a problem for many. Whether it is school work, training or something else, most individuals have experienced that they deliberately postpone a task for a later occasion. This phenomenon has in recent time been integrated into our society in a negative way. In our media-centered society we are becoming more connected where nowadays almost all of Sweden's population has access to the internet. Technology has brought many opportunities, but it has also opened up for new ways to procrastinate. This study aimed to investigate procrastination in the form of media usage by a large target group. We intended to find out eventual differences in procrastination habits between the sexes, but also between workers and students. Previous research has already shown that procrastination differs with age and occupation. With this in mind we seek to answer the question: Which digital media does people use when they procrastinate and on which technical platforms does this happen? In order to answer this question, we conducted a preliminary study on a smaller group of people to get a better understanding of what matters were relevant in this context. This preliminary study then formed the basis for a survey of 91 participants. The results showed clear differences between both men and women and between students and workers. Differences regarding both media usage and procrastination habits were seen where some differences were more notable than others. The result confirms previous studies in several aspects and gives us some insight into how different procrastination habits might look. / Prokrastinering har sedan länge varit ett problem som många möter. Vare sig det handlar om skolarbete, träning eller något annat har de flesta individer upplevt att de medvetet skjutit upp en uppgift till ett senare tillfälle. Detta fenomen har under senare tid integrerats i vårt samhälle på ett oftast negativt vis. I vårt mediecentrerade samhälle blir vi allt mer uppkopplade och nuförtiden har nästan hela Sveriges befolkning tillgång till internet. Tekniken har medfört många möjligheter men har även öppnat upp för nya sätt att prokrastinera. Denna studie ämnade undersöka prokrastinering i form av medieanvändning hos en stor målgrupp bestående av folk i alla åldrar. Vi ämnade att ta reda på eventuella skillnader i prokrastineringsvanor mellan könen men också bland yrkesarbetande och studerande. Tidigare forskning har redan visat att prokrastinering skiljer sig med ålder och sysselsättning. Mot bakgrund av detta söker vi att besvara frågan: Vilka medier använder personer när de prokrastinerar samt på vilka tekniska plattformar sker detta? För att besvara denna forskningsfråga utförde vi en förstudie på en mindre grupp för att få ett bättre förstånd för vilka frågor som var relevanta i sammanhanget. Denna förstudie låg sedan till grund för en enkätstudie med 91 deltagare. Resultatet visade tydliga skillnader mellan både män och kvinnor och mellan studerande och yrkesarbetande. Skillnader gällande både medieanvändning och prokrastineringsvanor kunde ses där vissa skillnader var mer märkbara än andra. Resultatet bekräftar tidigare studier i flera aspekter och ger oss en viss insikt om hur olika prokrastineringsvanor kan se ut.

This thesis aims to study gender distribution in non profit work for human rights. Based on an interview study with coordinator ́s for non-profit workers in human rights, the thesis examines how the gender distribution is constructed, the reasons behind the gender distribution, what consequences the distribution can have, and how to create change. The theoretical frameworks that the thesis relates to are gender theory, socialization and role theory. These are theories based on the a social constructivist approach, which means that society is constructed by us humans. The result of the seven semi-structured interviews, indicates that there is a large surplus of women who are voluntarily committed to human rights. Possible causal explanations for the distribution according to the results have to do with education, trends, women's social capacity, and female vs. male interest. The consequences the informants address apply to diversity, societal development and the priority issue. The results also show that coordinators believe that what needs to be done to create change has to do with education, gender norms, salary, and active search for men, except for the two men who, according to the results, believe that the prevailing gender distribution does not need to change.

No description available.