Bakgrund: Den svenska vården är, trots det till synes jämställda samhället, starkt könssegregerad och manliga medarbetare lyser med sin frånvaro. För att motverka rådande personalbrist i vården som ett resultat av hög arbetsbelastning och ohållbara arbetsförhållanden krävs stora insatser för att åstadkomma en attraktiv arbetsplats för samtliga potentiella medarbetare, kvinnor som män.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva jämställdhetsarbetet inom vård och omsorg i en kommunal verksamhet i Skaraborg samt beskriva hur ökad jämställdhet och en jämnare könsfördelning kan förbättra vårdens arbetsförhållanden. Metod: Genom en induktiv forskningsansats har en kvalitativ fallstudie genomförts där empiri samlats in via semistrukturerade intervjuer samt organisationsdokument. Empirin har tolkats och analyseratsmed hjälp av en tematisk analys där tre huvudteman; organisationen idag, ledarskap och rekryteringhar identifierats för att beskriva hur organisationen arbetar med jämställdhetsfrågor och vad en jämnare könsfördelning skulle kunna innebära. Slutsats: Studiens resultat belyser brister och utvecklingsmöjligheter inom organisationens jämställdhetsarbete, framför allt gällande den ojämna könsfördelningen som råder i vårdenheterna. Samtidigt visar studien på att en jämnare könsfördelning genererar positiva effekter för hela organisationen. Studien resulterar i fyra praktiska åtgärdsförslag som genom implementering eventuellt skulle kunna resultera i en ökad personalstyrka, jämnare könsfördelning och bättre arbetsförhållanden. Förslagen lyder; att implementera ett strategiskt och systematiskt jämställdhetsarbete, att medvetandegöra enhetschefer kring betydelsen av målgruppsanpassade jobbannonser, att utnyttja både formell och informell kompetens samt att införa administrativt chefsstöd för att öka förutsättningarna för ett framgångsrikt ledarskap. / Background: Despite the seemingly equal society, Swedish care is strongly gender-segregated and the lack of male employees is clear. To counter staff shortages as a result of high workloads and unsustainable working conditions, major efforts are required to make the healthcare more attractive to all potential employees, both women and men. Purpose: The purpose of the study is to describe the work with gender equality within the healthcare of a municipality in Skaraborg and to describe how increased equality and a more even gender distribution can improve the working conditions in healthcare. Method: Through an inductive research approach, a qualitative case study has been used to collectempirical evidence via semi-structured interviews and organizational documents. The empirical datahas been interpreted and analyzed using a thematic analysis where three main themes; the organization today, leadership and recruitment have been identified to describe how the organization works with equality issues and what a more even gender distribution could result in. Conclusion: The study's results highlight shortcomings and development opportunities within the organization's gender equality work, above all regarding the uneven gender distribution that prevails in the healthcare units. At the same time, the study shows that a more even gender distribution generates positive effects for the entire organization. The study results in four practical action proposals which, through implementation, possibly could result in an increased workforce, more even gender distribution and better working conditions. The proposals are as following; to implement strategic and systematic gender equality work, to make first line managers aware of the importance of target group-adapted job advertisements, to utilize both formal and informal competence and to introduce administrative managerial support to increase the conditions for successful leadership.

In the autumn of 2022, the EU decided to introduce a quota for female board members in listed companies. This study examines how the age and gender of board members and chairpersons in the board of directors affect the future financial performance of companies. The investigation is carried out on listed companies on Nasdaq OMX-Stockholm during the period from December 31, 2017, to December 31, 2019. Drawing on previous research and the theories of Agency Theory and Social Identity Theory, the study aims to answer what impact does diversity within the board have on the company’s financial performance respect to gender and age. The method used in this study is multiple linear regression analysis. Through this method, the study can provide answers to which variables affect the financial performance and to what extent they do so. In addition to multiple linear regression, the collinearity of the variables will also be tested to reduce the risk of multicollinearity.   The results show a board with a female chairperson have a positive impact on financial performance. The result also shows that the average age of board members has a positive impact on financial performance. This study can be an important part of the foundation that policymakers use to make decisions about quotas in listed companies. / Under hösten 2022 beslutade EU att införa en kvot för kvinnliga styrelseledamöter i börsnoterade bolag. Denna studie undersöker hur ålder och kön hos styrelseledamöter och ordförande i bolagsstyrelsen påverkar företagens framtida finansiella prestation. Undersökningen utförs på företag på noterade på Nasdaq OMX-Stockholm under tidsperioden 31 december 2017 till 31 december 2019. Med hjälp av tidigare forskning och teorierna Agentteorin och Sociala identitetsteorin syftar studien till att besvara vilken inverkan som mångfalden inom styrelsen har på företagets finansiella prestation med hänsyn till kön och ålder. Metoden som används i denna studie är multipel linjär regressionsanalys. Genom denna metod kan studien ge svar på vilka variabler som påverkar finansiella prestation och i vilken grad de påverkar. Utöver multipel linjär regression kommer även variablernas kollinearitet att testas för att minska risken för multikollinearitet. Resultatet visar att en styrelse med en kvinnlig ordförande kommer påverka finansiella prestationen positivt.    Resultatet visar även att medelåldern bland styrelseledamöterna har en positiv påverkan på finansiella prestation. Denna studie kan vara en viktig del av det underlag som politiker använder för att ta beslut om kvoteringar i börsnoterade bolag.

Svenska företag står inför stora marknadsförändringar i takt med att modern teknik, sociala strukturer och den etniska sammansättningen i samhället förändras. Ett sätt att arbeta med dessa förändringar är att öka mångfalden på arbetsplatsen genom inkluderande verksamhet. Detta arbete ska ge en nulägesanalys av graden av mångfald på Holmen Skog, som i sin tur kan ligga till grund för en fortsatt ökad förståelse kring begreppen och skapa förutsättningar att bedriva inkluderande verksamhet. / Swedish companies are facing major market changes as modern technology, social structures and the ethnic makeup in society is changing. One way of working with these changes is to increase diversity within the workplace though inclusiveness. This essay gives a current situation assessment of the degree of diversity within Holmen Skog, which in turn can form the foundation for an increased understanding of the concepts surrounding diversity and create pre-requisites to conduct inclusiveness in the workplace.

Jämförbarhet i hållbarhetsrapporten är en nödvändighet för att informationen ska vara användbar för användarna. För att främja jämförbar information ska svenska företag följa hållbarhetslagen som bygger på EU-direktivet om hållbarhetsrapportering. Till sin hjälp kan företagen tillämpa internationella frivilliga ramverk som exempelvis Global Reporting Initiative (GRI). I och med att det finns ett flertal frivilliga ramverk att tillämpa kan företagen välja ifall dem vill följa något ramverk, med det utgör inget krav, för att uppfylla hållbarhetslagen. Detta utrymme av frivillighet bidrar till den stora variation i antalet resultatindikatorer som företagen lämnar upplysningar om i hållbarhetsrapporten, vilket gör att informationen inte blir jämförbar. Denna studie vill bidra med kunskap till forskningsfältet genom att (1) kartlägga jämförbarheten i hållbarhetsrapporter i form av hur utförligt företagen noterade på Stockholmsbörsen Large Cap tillämpar resultatindikatorer till rapporteringskravets kategorier och (2) förklara och analysera sambandet mellan företagens branschtillhörighet, företagens andel kvinnor i styrelsen och utförlighetsnivån i hållbarhetsrapporter som omfattas av hållbarhetslagen. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvantitativ innehållsanalys av samtliga företag som uppfyllde kriterierna för hållbarhetsrapportering och GRI:s ramverk på Stockholmsbörsen Large Cap. Resultatet visade att båda sambanden var relativt svaga. Sambandet för företagens branschtillhörighet visade sig något starkare jämfört med andelen kvinnor i styrelsen. Det tyder på att det finns andra underliggande faktorer som påverkar jämförbarheten i hållbarhetsrapporten. / The comparability in the sustainability report is a necessity to serve its main purpose, which is to be useful for the stakeholders. To encourage comparable information in the sustainability report, Swedish companies must comply with the national sustainability law, which is based on the EU directive of sustainability reporting. To comply with the national sustainability law companies can apply international voluntary frameworks such as Global Reporting Initiative (GRI), but there is no imperative requirement. All the voluntary frameworks may contribute to the observed differences of indicators disclosed in the sustainability reports, which makes the information not comparable. This study contributes to the field of research by (1) mapping the comparability in the sustainability reports of firms listed on the Stockholm Stock Exchange Large Cap by investigating the level of completeness for the reporting requirements categories and (2) explain and analyse the correlation between the company´s sector, board diversity and the level of completeness of firms that are covered by the national sustainability law. Therefore, a quantity content analysis was conducted on all companies in our sample. The findings display a weak relationship between the investigated variables. This suggest that there are other underlying factors that may affect the comparability in the sustainability reports.

<p>Denna uppsats handlar om den svenska Försvarsmaktens jämställdhetsmål som har satts upp för att främja jämställdheten och på sikt få in fler kvinnor i organisationen. Mer specifikt handlar uppsatsen om hur kvinnorna inom Försvarsmakten anser att dessa jämställdhetsmål efterlevs. Uppsatsen baserar sig på intervjuer med tre kvinnliga yrkesofficerare som får ge sin syn på livet i och runt det militära samt på försvarets jämställdhetsarbete och hur det påverkar dem. Resultaten jag kommer fram till i denna uppsats är att Försvarsmakten för dessa tre kvinnor är en bra arbetsplats för dem, oavsett deras individuella livssituationer, men att det fortfarande finns en hel del att jobba på vad gäller jämställdhetsmålen.</p> / <p>This thesis is about the Swedish armed forces and the equality goals which have been established to give equal opportunities between the sexes and to encourage more women to join the armed forces. More specifically this study is about the women of the armed forces and whether they believe that these equality goals have been achieved or not. The thesis is based on interviews with three female officers employed by the Swedish armed forces. They answered questions regarding their experiences of the equality goals and about their day to day life regarding their job as well as questions about their social life. The conclusion of this thesis is that the armed forces in general seem to be good employer regarding equality, regardless of the women’s individual lifestyles, but that there is still work to do regarding the equality between the sexes.</p>

Denna uppsats handlar om den svenska Försvarsmaktens jämställdhetsmål som har satts upp för att främja jämställdheten och på sikt få in fler kvinnor i organisationen. Mer specifikt handlar uppsatsen om hur kvinnorna inom Försvarsmakten anser att dessa jämställdhetsmål efterlevs. Uppsatsen baserar sig på intervjuer med tre kvinnliga yrkesofficerare som får ge sin syn på livet i och runt det militära samt på försvarets jämställdhetsarbete och hur det påverkar dem. Resultaten jag kommer fram till i denna uppsats är att Försvarsmakten för dessa tre kvinnor är en bra arbetsplats för dem, oavsett deras individuella livssituationer, men att det fortfarande finns en hel del att jobba på vad gäller jämställdhetsmålen. / This thesis is about the Swedish armed forces and the equality goals which have been established to give equal opportunities between the sexes and to encourage more women to join the armed forces. More specifically this study is about the women of the armed forces and whether they believe that these equality goals have been achieved or not. The thesis is based on interviews with three female officers employed by the Swedish armed forces. They answered questions regarding their experiences of the equality goals and about their day to day life regarding their job as well as questions about their social life. The conclusion of this thesis is that the armed forces in general seem to be good employer regarding equality, regardless of the women’s individual lifestyles, but that there is still work to do regarding the equality between the sexes.

Declining union memberships are a fact in both Sweden and Finland. At the same time, the autonomous labour market parties and the high membership rates are the most significant factors for the two countries compared to Europe and the rest of the world. These two factors have in turn been developed and strengthened since the beginning of the twentieth century. By autonomous labour market parties I refer to the fact that the labour market parties themselves through collective bargaining are agreeing on the labour market conditions, without interference from the government. This paper is therefore taking it's stance in the question of what happens with the autonomous labour market parties when the membership rates are in decline.   With this in mind, this paper describes the judicial development, the collective agreement and labour market structures, the legal consequences of collective agreements and the opportunities of industrial and sympathy action in both Sweden and Finland. The two countries' systems of labour law have caught some negative attention, hence two of the most discussed cases of recent years are given some attention as well.   The collective judicial conditions are very similar in both Sweden and Finland regarding the labour market main actors' collaboration, the collective agreement structures and legal consequences and the opportunities of industrial and sympathy action. The Finnish regulations regarding industrial action are somewhat more unconstrained compared to the Swedish ones. The Swedish opportunities of sympathy action are on the other hand more intricate and contain more exceptions. The Finnish union density is almost as high as in Sweden, although the Finnish employees are more willing to use industrial action. The labour market structures are relatively similar between the countries and so are the effects of the legislation and traditions surrounding them. The differences are found in the larger gender pay gaps present in Finland. While the differences are also present in Sweden, they are smaller. The similarities are found in the effects of the labour market structures and the labour market main actors' collaboration. Both are contributing to strengthening the present conditions. / Gemensamt för Sverige och Finland är att medlemstalen i de fackliga organisationerna minskar. Samtidigt är det den fackliga autonomin och den höga anslutningsgraden som i jämförelse med Europa och resten av världen är utmärkande för de båda länderna. Dessa två faktorer har i de båda länderna utvecklats och befästs sedan början av 1900-talet. Den fackliga autonomin bygger på att de centrala parterna utan inblandning från staten själva kommer överens om arbetsmarknadens villkor. Uppsatsen utgår därför från den övergripande frågan om vad som händer med den fackliga autonomin när medlemstalen minskar.   Med detta i åtanke redogör uppsatsen för Sveriges och Finlands rättsliga utveckling, deras kollektivavtals- och arbetsmarknadsstrukturer, kollektivavtalens bindningsmekanism och rättsverkningar samt möjligheten till strids- och sympatiåtgärder. De båda ländernas arbetsrättsliga system har heller inte undgått kritik, varför två av de mest omtalade rättsfallen på senare tid också ges en redogörelse.   Sveriges och Finlands kollektiva arbetsrättsliga system är mycket lika, både avseende de centrala parternas samrådsförfaranden, kollektivavtalens bindningsmekanism, rättsverkningar och arbetskonfliktsreglering. Den finska regleringen kring stridsåtgärder är dock något friare, medan den svenska innehåller fler intrikata undantag. De finska arbetstagarna är medlemmar i fackliga organisationer i nästan lika hög grad som de svenska. De finska arbetstagarna är dock betydligt mer benägna att ta till arbetsstrid. Arbetsmarknadsstrukturerna i Sverige och Finland är relativt lika och likaså effekterna av dem. Skillnaden ligger i de stora löneskillnader mellan män och kvinnor som föreligger i Finland. Även i Sverige förekommer det skillnader, om än något mindre. Effekterna, som är liknande i de båda länderna, består i att befintliga särfördelningar av löne- och anställningsvillkor befästs genom rådande arbetsrättsliga reglering och huvudavtalsparternas samrådsförfaranden. / Yhteistä Ruotsin ja Suomen ammattiliitoille on jäsenmäärän supistuminen. Samanaikaisesti ammattiliittojen itsenäisyys ja korkea järjestäytymisaste ovat ominaisia molemmille maille verrattuna Eurooppaan ja muuhun maailmaan. Nämä kaksi tekijää ovat molemmissa maissa kehittyneet ja vahvistuneet 1900-luvun alusta alkaen.   Ammattiyhdistysten itsenäisyys rakentuu sille että keskeiset osapuolet ilman valtiovallan sekaantumista sopivat itse työmarkkinoiden ehdoista. Opinnäytteen lähtökohta on mitä tapahtuu ammattiyhdistysten itsenäisyydelle jäsenmäärän supistuessa.   Opinnäyte selvittää Ruotsin ja Suomen yhteiskuntien oikeudellista kehitystä, työehtosopimus- ja työmarkkinarakennetta, työehtosopimusten sitomismekanismia ja oikeudellisia vaikutuksia sekä mahdollisuuksia työtaistelu- ja myötätuntotoimenpiteisiin. Molempien maiden työoikeudellinen järjestelmä ei ole välttynyt arvostelulta, josta syystä aineisto sisältää selostuksen kahdesta viime aikojen puhutuimmasta oikeustapauksesta.   Ruotsin ja Suomen työoikeudellinen järjestelmä on hyvin samankaltainen sekä keskeisten osapuolten kuulemismenettelyn, työehtosopimusten sitomismekanismin, oikeudellisten vaikutusten että työtaistelujen säätelyn osalta. Suomalainen työtaistelusäätely on jonkunverran vapaampi, ruotsalainen sisältää useita monimutkaisia poikkeuksia. Suomalaiset työntekijät ovat ammattiliitojen jäseniä melkein yhtä usein kuin ruotsalaiset. Suomalaiset työntekijät ovat kuitenkin paljon useammin mukana työtaisteluissa Työmarkkinoiden rakenne Ruotsissa ja Suomessa ovat suhteellisen samanlaisia kuten myös niiden vaikutukset. Erot ovat Suomen suurissa palkkaeroissa miesten ja naisten kesken. Myös Ruotsissa on eroja, joskin pienempiä. Vaikutukset jotka ovat samanlaisia molemmissa maissa, koostuvat vallitsevan jaon palkka- ja palkkaamisehtojen vahvistamisesta vallitsevasta työoikeudellisesta sääntelystä ja pääsopijaosapuolten kuulemismenettelystä.

<p>Declining union memberships are a fact in both Sweden and Finland. At the same time, the autonomous labour market parties and the high membership rates are the most significant factors for the two countries compared to Europe and the rest of the world. These two factors have in turn been developed and strengthened since the beginning of the twentieth century. By autonomous labour market parties I refer to the fact that the labour market parties themselves through collective bargaining are agreeing on the labour market conditions, without interference from the government.</p><p>This paper is therefore taking it's stance in the question of what happens with the autonomous labour market parties when the membership rates are in decline.</p><p> </p><p>With this in mind, this paper describes the judicial development, the collective agreement and labour market structures, the legal consequences of collective agreements and the opportunities of industrial and sympathy action in both Sweden and Finland. The two countries' systems of labour law have caught some negative attention, hence two of the most discussed cases of recent years are given some attention as well.</p><p> </p><p>The collective judicial conditions are very similar in both Sweden and Finland regarding the labour market main actors' collaboration, the collective agreement structures and legal consequences and the opportunities of industrial and sympathy action. The Finnish regulations regarding industrial action are somewhat more unconstrained compared to the Swedish ones. The Swedish opportunities of sympathy action are on the other hand more intricate and contain more exceptions. The Finnish union density is almost as high as in Sweden, although the Finnish employees are more willing to use industrial action. The labour market structures are relatively similar between the countries and so are the effects of the legislation and traditions surrounding them. The differences are found in the larger gender pay gaps present in Finland. While the differences are also present in Sweden, they are smaller. The similarities are found in the effects of the labour market structures and the labour market main actors' collaboration. Both are contributing to strengthening the present conditions.</p> / <p>Gemensamt för Sverige och Finland är att medlemstalen i de fackliga organisationerna minskar. Samtidigt är det den fackliga autonomin och den höga anslutningsgraden som i jämförelse med Europa och resten av världen är utmärkande för de båda länderna. Dessa två faktorer har i de båda länderna utvecklats och befästs sedan början av 1900-talet.</p><p>Den fackliga autonomin bygger på att de centrala parterna utan inblandning från staten själva kommer överens om arbetsmarknadens villkor. Uppsatsen utgår därför från den övergripande frågan om vad som händer med den fackliga autonomin när medlemstalen minskar.</p><p> </p><p>Med detta i åtanke redogör uppsatsen för Sveriges och Finlands rättsliga utveckling, deras kollektivavtals- och arbetsmarknadsstrukturer, kollektivavtalens bindningsmekanism och rättsverkningar samt möjligheten till strids- och sympatiåtgärder. De båda ländernas arbetsrättsliga system har heller inte undgått kritik, varför två av de mest omtalade rättsfallen på senare tid också ges en redogörelse.</p><p> </p><p>Sveriges och Finlands kollektiva arbetsrättsliga system är mycket lika, både avseende de centrala parternas samrådsförfaranden, kollektivavtalens bindningsmekanism, rättsverkningar och arbetskonfliktsreglering. Den finska regleringen kring stridsåtgärder är dock något friare, medan den svenska innehåller fler intrikata undantag. De finska arbetstagarna är medlemmar i fackliga organisationer i nästan lika hög grad som de svenska. De finska arbetstagarna är dock betydligt mer benägna att ta till arbetsstrid. Arbetsmarknadsstrukturerna i Sverige och Finland är relativt lika och likaså effekterna av dem. Skillnaden ligger i de stora löneskillnader mellan män och kvinnor som föreligger i Finland. Även i Sverige förekommer det skillnader, om än något mindre. Effekterna, som är liknande i de båda länderna, består i att befintliga särfördelningar av löne- och anställningsvillkor befästs genom rådande arbetsrättsliga reglering och huvudavtalsparternas samrådsförfaranden.</p> / <p>Yhteistä Ruotsin ja Suomen ammattiliitoille on jäsenmäärän supistuminen. Samanaikaisesti ammattiliittojen itsenäisyys ja korkea järjestäytymisaste ovat ominaisia molemmille maille verrattuna Eurooppaan ja muuhun maailmaan. Nämä kaksi tekijää ovat molemmissa maissa kehittyneet ja vahvistuneet 1900-luvun alusta alkaen.</p><p> </p><p>Ammattiyhdistysten itsenäisyys rakentuu sille että keskeiset osapuolet ilman valtiovallan sekaantumista sopivat itse työmarkkinoiden ehdoista. Opinnäytteen lähtökohta on mitä tapahtuu ammattiyhdistysten itsenäisyydelle jäsenmäärän supistuessa.</p><p> </p><p>Opinnäyte selvittää Ruotsin ja Suomen yhteiskuntien oikeudellista kehitystä, työehtosopimus- ja työmarkkinarakennetta, työehtosopimusten sitomismekanismia ja oikeudellisia vaikutuksia sekä mahdollisuuksia työtaistelu- ja myötätuntotoimenpiteisiin. Molempien maiden työoikeudellinen järjestelmä ei ole välttynyt arvostelulta, josta syystä aineisto sisältää selostuksen kahdesta viime aikojen puhutuimmasta oikeustapauksesta.</p><p> </p><p>Ruotsin ja Suomen työoikeudellinen järjestelmä on hyvin samankaltainen sekä keskeisten osapuolten kuulemismenettelyn, työehtosopimusten sitomismekanismin, oikeudellisten vaikutusten että työtaistelujen säätelyn osalta. Suomalainen työtaistelusäätely on jonkunverran vapaampi, ruotsalainen sisältää useita monimutkaisia poikkeuksia. Suomalaiset työntekijät ovat ammattiliitojen jäseniä melkein yhtä usein kuin ruotsalaiset. Suomalaiset työntekijät ovat kuitenkin paljon useammin mukana työtaisteluissa Työmarkkinoiden rakenne Ruotsissa ja Suomessa ovat suhteellisen samanlaisia kuten myös niiden vaikutukset. Erot ovat Suomen suurissa palkkaeroissa miesten ja naisten kesken. Myös Ruotsissa on eroja, joskin pienempiä. Vaikutukset jotka ovat samanlaisia molemmissa maissa, koostuvat vallitsevan jaon palkka- ja palkkaamisehtojen vahvistamisesta vallitsevasta työoikeudellisesta sääntelystä ja pääsopijaosapuolten kuulemismenettelystä.</p>

The issue of gender equality is a constant topic where Sweden is known as one of the most equal countries in the world. Nevertheless, the gender distribution in the top management teams (TMT) of the Swedish listed firms is generally skewed. There are no clear differences in ability between the two genders that reflect this fact. The skewed gender distribution might be a problem since TMT have an impact on firm financial performance. The study investigated the relationship between the proportion of women in the TMT and firm financial performance. In addition, the gender distribution in the TMT and the firm financial performance were examined. As a complement to the study's main research issues, we studied the risk level of firms since it is associated with financial performance. The purpose was to examine if there are any financial incentives with an increased proportion of women in top management. The theoretical perspectives on which the study was based were ‘Agency Theory’, ‘Upper Echelon Theory’ and ‘Resource Dependency Theory’. The relationships were explored quantitatively using multiple regression analysis. The regressions manifested contradictory results where the significant results showed a negative relationship between the proportion of women and ROE. The results also showed that gender diverse TMT had the lowest financial performance in terms of ROE whilst they had the highest performance when tested against Tobin's Q. Furthermore, a significant negative relationship between the proportion of female managers and the firm beta value was identified. Lastly, it was concluded that the proportion of women in TMT, as well as gender diverse TMT, do not have a unanimous relationship with firm financial performance. However, the proportion of women in TMT have a significant negative relationship with the companies' risk level. / Jämställdhetsfrågan är ett ständigt aktuellt ämne där Sverige klassificeras som ett av de mest jämställda länderna i världen. Ändock är könsfördelningen i de svenska börsbolagens ledningsgrupper generellt sett skev. Det råder inga tydliga skillnader i förmågan mellan de båda könen som speglar detta faktum. Den skeva könsfördelningen kan vara ett problem då ledningsgrupper har en påverkan på företagens finansiella prestationer. Studien undersökte dels vilka samband som finns mellan andelen kvinnor i ledningsgrupperna och företagens finansiella prestationer samt sambandet mellan könsfördelningen i ledningsgrupperna och de finansiella prestationerna. Som komplement till studiens huvudsakliga forskningsfrågor studerades företagens risknivå som förknippas med finansiella prestationer. Syftet var att undersöka om det finns ekonomiska incitament med en ökad andel kvinnor i de svenska börsbolagens ledningsgrupper. De teoretiska perspektiv som låg till grund för studien var ‘Agency Theory’, ‘Upper Echelon Theory’ samt ‘Resource Dependency Theory’. Sambanden utforskades kvantitativt med hjälp av regressionsanalyser. Regressionsanalyserna visade på motstridiga resultat där de signifikanta resultaten påvisade negativa samband mellan andelen kvinnor och ROE. Resultaten visade även att jämställda ledningsgrupper presterade sämst när finansiell prestation definierades som ROE. Däremot presterade jämställda ledningsgrupper bäst när de testades mot Tobin’s Q. Vidare identifierades ett signifikant negativt samband mellan andelen kvinnliga chefer och företagens betavärde. Från resultaten drogs slutsatserna att andelen kvinnor i ledningsgrupperna samt jämställda ledningsgrupper inte har ett enhälligt signifikant samband med företagens finansiella prestationer. Däremot har andelen kvinnor i ledningen ett negativt samband med företagens risknivå.