I denna uppsats undersöks SVT:s nyhetsprogram Aktuellt och deras användning av experter. Ur ett genusperspektiv undersöks förekomsten av kvinnliga respektive manliga experter i avseende att uppmärksamma könsskillnader i nyhetsmedier. Resultatet jämförs också med tidigare forskning och resultat om könsfördelning och könsmärkning i nyhetsmedier. Det teoretiska ramverket består bland annat av teorier om den manliga normen, mediernas makt och genusslentrian samt könsmärkning inom nyhetsjournalistik. De empiriska materialet utgörs av nyhetssändningar från Aktuellt mellan åren 2001-2016. Konstruerade veckor hjälper till att avgränsa ett omfattande material och förhoppningen har varit att kunna säga något om Aktuellts typiska eller genomsnittliga användning av experter. Totalt har 96 nyhetssändningar och 108 experter undersökts med hjälp av kvantitativ innehållsanalys, ett användbart verktyg för att ta reda på hur vanligt förekommande något är i ett material eller hur stort utrymme vissa ämnen eller grupper får. Resultatet visar att de hypoteser som prövas delvis bekräftas och delvis falsifieras vilket gett ett mer komplicerat resultat än förväntat. Det framkommer en manlig dominans bland Aktuellts experter och männen är i genomsnitt något äldre än de kvinnliga experterna. Resultatet visar också att stereotyper kring vilka ämnen som är traditionellt manliga respektive kvinnliga delvis påverkar vem som kommenterar vad. Men resultatet avviker också från traditionella mönster. Till exempel visar studien att juridiska frågor, ett traditionellt sett manligt ämnesområde, i större utsträckning kommenteras av kvinnliga experter. I uppsatsen konstateras även att könsbalansen i Aktuellt är bättre än vad mycket av den tidigare forskningen visat. Manliga och kvinnliga experter ges exempelvis nästintill likvärdigt utrymme i form av taltid och antal frågor, och något samband mellan expertens kön och en chefsposition kan inte hittas. Avslutningsvis konstateras att könsbalansen, trots vissa stereotypa drag, har förbättrats över tid. Resultatet kan därmed sägas gå i linje med ett alltmer jämställd samhälle, vilket är ett viktigt steg för demokratin, vår syn på varandra samt våra normer och värderingar.

Vår uppsats är skriven på uppdrag av Vägverket Region Sydösts informationsavdelning i syfte att ta reda på hur deras kundtidning Vägskälet är ur ett jämställdhetsperspektiv. Vi har delat upp undersökningen i två delar. I den första delen använder vi oss av en kvantitativ innehållsanalys. Här undersöker vi innehållet i tidskriften genom att ta reda på hur könsfördelningen ser ut bland intervjuobjekt och i bilder samt hur könsfördelningen är bland skribenter och fotografer när Vägskälet skapas. Denna undersökning baseras på sex nummer av Vägskälet, tre nummer från 2004 och tre nummer från 2007. Tyngdpunkten i studien ligger på att ta reda på hur det ser ut idag, år 2007, men för att få en jämförelsepunkt valde vi att även undersöka 2004 års tidskrift. För att se hur Vägskälets redaktion tänker ur ett jämställdhetsperspektiv när tidskriften skapas ägnades den andra delen av undersökningen till samtalsintervjuer med fyra av nyckelpersonerna i den nuvarande redaktionen. Resultaten från den kvantitativa innehållsanalysen visar att fördelning mellan män och kvinnor bland intervjuobjekt och i bilder är ojämn. Bland intervjuobjekten, de som får komma till tals i Vägskälet, är det en majoritet av män på 72 procent år 2007. Motsvarande siffra för år 2004 ligger på 73 procent vilket innebär att skillnaden mellan åren är liten. Även vad gäller könsfördelningen i bilder förekommer män i högre utsträckning än kvinnor även om siffran inte är lika markant som bland intervjuobjekten. Resultaten visar att det är fler kvinnor på bild i 2007 års nummer av Vägskälet i jämförelse med 2004 års nummer. Resultaten gällande manliga och kvinnliga skribenter och fotografer i Vägskälet visar på olika siffror 2004 och 2007. Redaktionen för Vägskälet 2007 domineras av kvinnor medan det 2004 är en jämnare fördelning mellan manliga och kvinnliga skribenter och fotografer. Resultaten från våra samtalsintervjuer visar att det finns en medvetenhet i redaktionen när det gäller att tänka på jämställdhetsperspektivet i det dagliga arbetet med tidskriften. Det visade sig att redaktionen främst tänker på könsfördelningen i tidskriften, informanterna arbetar med att få med kvinnor i text och bild i den mån det går. De pekar på det faktum att den verksamhet som Vägskälet speglar är mansdominerad och den ojämna könsfördelningen i tidskriften kan bland annat förklaras av det. Informanterna var eniga om det finns förbättringspotential när det kommer till att få en jämnare könsfördelning i tidskriften. / Our dissertation is written by commission from Vägverket Region Sydösts information department. The purpose is to find out how their customer magazine Vägskälet is from an equality perspective. We have divided the survey into two different parts. In the first part we use a quantitative content analysis. In the quantitative part of our essay we examine the content of the customer magazine by finding out how the gender equality shows itself among interview objects and in pictures, but also among writers and photographers when Vägskälet is created. This study is based on six issues of Vägskälet, three issues from 2004 and three issues from 2007. The centre of gravity in this study lies in finding out how the gender equality is represented today in the year 2007, but to get a point of comparison we also chose to examine the 2004 issues of Vägskälet. To determine how the editorial staff of Vägskälet thinks from an equality perspective when the magazine is created, the other part of our study was committed to interviewing four of the key persons that currently are a part of the editorial staff. The result from the quantitative content analysis shows that the distribution between men and women among those who have been interviewed and in number of pictures are uneven. Among the interview objects, those who have been interviewed and have made a statement in Vägskälet, there are a majority of men by 72 percent in the year of 2007. The corresponding numbers for the year 2004 lies at 73 percent which means that the differences between the years are minimal. Even when it comes to the gender equality among pictures, men are shown far more immensely even though the numbers aren’t as prominent as in those who make statements. The results show that far more women occur in pictures in the 2007 in comparison to 2004. Regarding the results concerning male and female writers and photographers between the years 2004 and 2007, the results are different. The editorial staff for Vägskälet in 2007 are dominated by women when in 2004 men and women where more evenly divided. The research findings from our interviews show that there are certain amounts of awareness among the editorial staff when it concerns the equality perspective in the everyday work with Vägskälet. This equality awareness concerns foremost the gender distribution in the magazine and our informants work on a daily basis to achieve a higher degree of representation of women in the magazine. Our informants point out that the labour occupation Vägskälet reflects are mainly dominated by men and the uneven numbers in the magazine could be explained by that fact. All of our informants agreed on that there were room for improvement when it concerns the progress of achieving even numbers in the representation of gender distribution in the magazine.

<p>Vår uppsats är skriven på uppdrag av Vägverket Region Sydösts informationsavdelning i syfte att ta reda på hur deras kundtidning Vägskälet är ur ett jämställdhetsperspektiv. Vi har delat upp undersökningen i två delar. I den första delen använder vi oss av en kvantitativ innehållsanalys. Här undersöker vi innehållet i tidskriften genom att ta reda på hur könsfördelningen ser ut bland intervjuobjekt och i bilder samt hur könsfördelningen är bland skribenter och fotografer när Vägskälet skapas. Denna undersökning baseras på sex nummer av Vägskälet, tre nummer från 2004 och tre nummer från 2007. Tyngdpunkten i studien ligger på att ta reda på hur det ser ut idag, år 2007, men för att få en jämförelsepunkt valde vi att även undersöka 2004 års tidskrift.</p><p>För att se hur Vägskälets redaktion tänker ur ett jämställdhetsperspektiv när tidskriften skapas ägnades den andra delen av undersökningen till samtalsintervjuer med fyra av nyckelpersonerna i den nuvarande redaktionen.</p><p>Resultaten från den kvantitativa innehållsanalysen visar att fördelning mellan män och kvinnor bland intervjuobjekt och i bilder är ojämn. Bland intervjuobjekten, de som får komma till tals i Vägskälet, är det en majoritet av män på 72 procent år 2007. Motsvarande siffra för år 2004 ligger på 73 procent vilket innebär att skillnaden mellan åren är liten. Även vad gäller könsfördelningen i bilder förekommer män i högre utsträckning än kvinnor även om siffran inte är lika markant som bland intervjuobjekten. Resultaten visar att det är fler kvinnor på bild i 2007 års nummer av Vägskälet i jämförelse med 2004 års nummer. Resultaten gällande manliga och kvinnliga skribenter och fotografer i Vägskälet visar på olika siffror 2004 och 2007. Redaktionen för Vägskälet 2007 domineras av kvinnor medan det 2004 är en jämnare fördelning mellan manliga och kvinnliga skribenter och fotografer.</p><p>Resultaten från våra samtalsintervjuer visar att det finns en medvetenhet i redaktionen när det gäller att tänka på jämställdhetsperspektivet i det dagliga arbetet med tidskriften. Det visade sig att redaktionen främst tänker på könsfördelningen i tidskriften, informanterna arbetar med att få med kvinnor i text och bild i den mån det går. De pekar på det faktum att den verksamhet som Vägskälet speglar är mansdominerad och den ojämna könsfördelningen i tidskriften kan bland annat förklaras av det. Informanterna var eniga om det finns förbättringspotential när det kommer till att få en jämnare könsfördelning i tidskriften.</p> / <p>Our dissertation is written by commission from Vägverket Region Sydösts information department. The purpose is to find out how their customer magazine Vägskälet is from an equality perspective. We have divided the survey into two different parts. In the first part we use a quantitative content analysis. In the quantitative part of our essay we examine the content of the customer magazine by finding out how the gender equality shows itself among interview objects and in pictures, but also among writers and photographers when Vägskälet is created. This study is based on six issues of Vägskälet, three issues from 2004 and three issues from 2007. The centre of gravity in this study lies in finding out how the gender equality is represented today in the year 2007, but to get a point of comparison we also chose to examine the 2004 issues of Vägskälet.</p><p>To determine how the editorial staff of Vägskälet thinks from an equality perspective when the magazine is created, the other part of our study was committed to interviewing four of the key persons that currently are a part of the editorial staff.</p><p>The result from the quantitative content analysis shows that the distribution between men and women among those who have been interviewed and in number of pictures are uneven. Among the interview objects, those who have been interviewed and have made a statement in Vägskälet, there are a majority of men by 72 percent in the year of 2007. The corresponding numbers for the year 2004 lies at 73 percent which means that the differences between the years are minimal. Even when it comes to the gender equality among pictures, men are shown far more immensely even though the numbers aren’t as prominent as in those who make statements. The results show that far more women occur in pictures in the 2007 in comparison to 2004. Regarding the results concerning male and female writers and photographers between the years 2004 and 2007, the results are different. The editorial staff for Vägskälet in 2007 are dominated by women when in 2004 men and women where more evenly divided.</p><p>The research findings from our interviews show that there are certain amounts of awareness among the editorial staff when it concerns the equality perspective in the everyday work with Vägskälet. This equality awareness concerns foremost the gender distribution in the magazine and our informants work on a daily basis to achieve a higher degree of representation of women in the magazine. Our informants point out that the labour occupation Vägskälet reflects are mainly dominated by men and the uneven numbers in the magazine could be explained by that fact. All of our informants agreed on that there were room for improvement when it concerns the progress of achieving even numbers in the representation of gender distribution in the magazine.</p>

Uppsatsen analyserar huruvida rekryterings- och befordringsförfaranden som tillämpas inom ett logistik- och postföretag har betydelse för könsfördelningen på olika befattningsnivåer. Studiens frågeställningar är: Vilka rekryteringsförfaranden tillämpas inom organisationen? Kan rekryteringsförfaranden förklara hur en könsfördelning skapas och återskapas, i så fall på vilket sätt? De teoretiska utgångspunkterna behandlar i huvudsak utbuds- och efterfrågerelaterade förklaringar, samt olika rekryteringspraxis. Avsikten var att genom en jämförande fallstudie, mellan kontor med jämn respektive ojämn könsfördelning, analysera huruvida rekryterings- och befordringsförfarande kan förklara en ojämn könsfördelning.  Empirin inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med fyra enhetschefer och två regionchefer. Följaktligen analyserades materialet genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten tyder på att användning av informella informationskanaler, exempelvis rekommendationer, kan leda till skapande av en ojämn könsfördelning. Resultaten pekar även på att en ojämn könsfördelning på en lägre organisatorisk nivå tenderar att skapa en ojämn könsfördelning på högre nivåer genom internrekrytering. Sammantaget är slutsatserna att en ojämn könsfördelning i synnerhet skapas när enhetschefer 1) rekryterar genom homogena sociala nätverk och 2) lägger stor vikt vid medarbetares demografiska likheter. Vidare är slutsatserna att 3) en jämn könsfördelning på en lägre organisatorisk nivå, kan ses som en viktig faktor för en jämn könsfördelning på en högre nivå och 4) redan kvinno- eller mansdominerade positioner återskapas genom att attrahera personer av samma kön.

Bakgrund: Föreskriften den svenska koden för bolagsstyrning (Koden) började år 2005 gälla för svenska börsnoterade bolag med förutsättningen ”följ eller förklara”. Syftet med Koden är att se till att bolagen styrs på ett sådant sätt att de uppfyller ägarnas krav på avkastning på det investerade kapitalet, god bolagsstyrning. I Koden föreskrivs bland annat att styrelsens sammansättning ska präglas av mångsidighet, bredd och att jämn könsfördelning ska eftersträvas. Undersökningar som gjorts om styrelsesammansättningar innan Kodens införande visar att den viktigaste faktorn vid nominering av styrelseledamöter är att personen har VD-erfarenhet. Vilket utrymme föreskriften om mångsidighet, bredd och strävan efter en jämn könsfördelning har fått vid valberedningarnas nominering av ledamöter samt i styrelsernas sammansättning är inget som har undersökts vidare efter Kodens införande. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga tre svenska börsbolags styrelsesammansättningar med fokus på mångsidighet och bredd, samt styrelsens representation av män och kvinnor. Detta för att söka förklaringar till valberedningarnas påverkan på sammansättningen, samt hur Kodens föreskrift om mångfald uppfattas i bolagen. Resultatet kan möjliggöra en värdering av bolagskodens rekommendation om mångsidighet, bredd och strävan efter en jämn könsfördelning i styrelsesammansättningen. Metod: En kvalitativ undersökningsmetod används för att förklara och belysas syftet med undersökningen. Metoden ämnar ge en personlig förståelse och syn på om Koden påverkat företagens styrelsesammansättning samt vilken betydelse valberedningen har för sammansättningarna. För att besvara problemställningen och syftet har en dokumentstudie genomförts av tre bolag samt personliga intervjuer med respondenter från respektive företag. Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensramen innefattar mångfaldsteorin, gruppdynamik i team, kvinnliga egenskapers specifika tillförande, antal kvinnor i styrelsen och meritokratiska perspektivet. Empiri: Det empiriska materialet består dels av dokumentstudier av årsredovisningar, valberedningsrapporter och annan dokumentation till årsstämman för tre bolag inom dagligvaru- och detaljhandeln; Hakon Invest, Cloetta och Hemtex, dels av intervjuer med två personer från styrelsen samt en valberedningsrepresentant från respektive bolag. Resultat och slutsatser: Studien påvisar att Kodens föreskrift om valberedningar har haft en indirekt påverkan på styrelsesammansättningarna, då det blivit en mer transparant och vidare nomineringsprocess. Kodens föreskrift om strävan efter en jämn könsfördelning har vidare haft en inverkan på dessa tre bolags styrelsesammansättningar, då valberedningarna tar hänsyn till kön i deras arbete. Övriga mångfaldsfaktorer har inte haft någon markant inverkan på sammansättningen, då det är kompetens i form av VD- och branscherfarenhet som prioriteras vid nominering av styrelseledamöter för att nå ett optimalt beslutsfattande. / Background: The regulation of the Swedish Corporate Governance Code (the Code) started in practice with listed Swedish companies, in 2005, with the premise of "comply or explain". The purpose of the Code is to ensure that the companies are controlled in such a way as to meet the demands of the shareholders for return on invested capital and good corporate governance. The Code provides that boards must be characterized by versatility, breadth and gender distribution should be sought. Surveys of boards, before the Code's introduction, show that the main factor in the nomination of directors is that the person has been Chief Executive Officer. The provision of versatility, breadth and the quest for gender distribution when nominating the directors and in the composition of the boards, has not been investigated further after the introduction of the Code. Purpose: The purpose of this study is to identify the boards of three listed Swedish companies with focus on versatility, breadth and the board's representation of both genders. This is to seek explanations for the Nomination Committee's impact on the composition of the board, but also how the Code's provision on diversity is seen in the different companies. The results allow a rating of the Code's recommendation on versatility, breadth and the quest for balance in the composition of the board. Methodology: A qualitative survey method is used to explain and illuminate the aim with this survey. The method's intention is to give a personal understanding and sights about the Swedish Code's influence on the board composition of the companies, which importance the Nominating Committees have for the compositions. A document study and interviews, with the three companies, has been done in order to respond to the problem. Theoretical perspectives: The theoretical framework includes the diversity theory, team group dynamics and contribution of the female characteristics, which includes the number of women in boards with a meritocratic perspective. Empirical foundation: The empirical material consists of document studies of annual reports, committee reports and other documentation of the Annual General Meeting in the three companies in the Retail Trade Industry; Hakon Invest, Cloetta and Hemtex. Moreover, the empirical material is based on interviews with two members of the board and one Nominating Committee representative from each company. Conclusions: The study demonstrates that the Code's provisions for Nominating Committees have had an indirect impact on boards’ composition. Therefore it has become a more transparent and wider nomination process. The Code's provision, on the pursuit of gender balance, has also had an impact on the board compositions of the above-mentioned companies. This is because the Nomination Committees are taking account of gender in their work. Other diversity factors had no significant effect on the composition, because the expertise of a Chief Executive Officer, and industry experience is a priority of the nomination of directors, to reach optimal decisions.

I den här uppsatsen gör Anton Andersson, Christoffer Urborn och Tommy Borg under sin andratermin på Journalistprogrammet en kvantitativ analys av könsfördelningen i Sundsvalls Tidning ochDagbladet. I undersökningen analyserades både text och bild i en veckas upplagor av bådatidningarna under våren 2014. Analysen omfattar endast tidningarnas egna material och inköptaartiklar. Material inskickat av läsare eller företagsannonser ingår inte i undersökningen.!Studien visar att tidningarnas namnomnämningar i text domineras av det manliga könet, endast varfjärde namn som fanns att läsa var ett kvinnligt. I bildsättningen var könsfördelningen mer jämn,men även där är männen överrepresenterade. Sportdelen sticker ut som den minst jämställda delendär endast var tionde person som omnämns är kvinna, medan förstasidan och de allmänna nyheternahåller en relativt jämn fördelning.

Diss., Stockholm : Handelshögsk. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Studien fokuserar på om könsfördelningen i företagsledningen hos svenska börsnoterade företag påverkar den frivilliga information som redovisas i årsredovisningar. Data har samlats in från databaser och manuellt från årsredovisningar. Studien använder en regressionsanalys och resultatet visar att fler kvinnor i styrelsen eller en kvinnlig ekonomidirektör leder till att företag redovisar mer frivillig information. Vi finner inget samband mellan könet hos den verkställande direktören och frivillig redovisning, något som förmodligen beror på att urvalet endast består av två procent kvinnliga verkställande direktörer. Resultatet bidrar till att öka informationen om frivillig redovisning och hur det påverkas av könsfördelning i svenska företagsledningar. Det är av praktisk relevans för svenska företag och investerare då ökad informationsgivning bidrar till minskad informationsasymmetri vilket ger lägre agent- och kapitalkostnader. Framtida studier kan med fördel använda ett större urval för att undersöka om könsfördelningen i ledningen påverkar mängden frivillig redovisning. Exempelvis genom att även inkludera mindre och onoterade företag.

Titel: Könsfördelningen på högre ljud- och musikproduktionsprogram i Sverige / Gender equality in higher education sound and music production programs in Sweden.   Denna uppsats är dels en jämförande undersökning av könsfördelningen på två ljud- och musikproduktionsprogram och dels bygger den på statistik av könsfördelningen på fem olika ljud- och musikproduktionsprogram i Sverige. De två ljud- och musikproduktionsprogrammen är Musikproduktionsprogrammet på Linnéuniversitetet och Ljud- och musikproduktionsprogrammet på Högskolan Dalarna. Genom kvalitativa intervjuer med lärare och studenter på programmen diskuteras de fyra kategorierna: bakgrund, självbild, könsfördelning och genusarbete. Statistiken, som består av könsfördelningen på fem olika ljud- och musikproduktionsprogram i Sverige, används som ett underlag för att sätta in studien i ett större perspek­tiv. Materialet har analyserats med hjälp av olika genusteorier och tidigare forskning om genusperspektiv på både musikbranschen, ljud- och musikproduktion och grund­skola och högre musikutbildningar.   På tre av fem utbildningar har könsfördelningen blivit jämnare under de senaste tre åren, men ökningen av kvinnliga studenter är liten och utbildningarna är fortfarande väldigt mansdominerade. De flesta av informanterna tror att det beror på att fler pojkar än flickor uppmuntras till att spela instrument och syssla med teknik under barndomen. De tror även att det beror på mansdominansen som finns både på ljud- och musikproduktionsprogram och i musikbranschen överlag och att detta kan avskräcka kvinnor från att söka sig till programmen. Den mest återkommande orsaken till varför könsfördelningen är så ojämn är att ljud- och musikproduktion förknippas med teknik, vilket anses vara manligt och att könsfördelningen därför ser ut som den gör idag.

Abstract The purpose of this study is to examine the distribution according to gender when it comes to male and female authors in literary textbooks for upper secondary school. This is due to the new curriculum from 2011 which specifies that the students must study literature, by both women and men. Through a quantitative textbook analysis, where I count rows and number of pages devoted to the authors and their works, I examine whether the textbooks follows the requirement of the curriculum. Three textbooks which all consists of anthologies or materials with extracts from literary works have been analyzed. Only one of these was published after the formation of the new curriculum and is therefore the only one that can be expected to be adapted accordingly. However, the two other textbooks are also of interest to the study since they are still used in teaching. In the theoretical research review I discuss feminist literary theory, and women's place in the canon since my hypothesis is that the canon and textbook design are closely linked.     The results show that the canonization process has not changed significantly, despite many years of feminist research. Nor has textbook development progressed in the recent decades. There is a remarkable difference in how many female and male authors are presented in textbooks. In all three textbooks women represents a marginal part of the presented authors. Remarkable is also that the textbook that is the closest to meeting the requirement of the curriculum is the oldest one, formed long before the requirement itself. The curriculum does not define how many female or male authors should be included in the student’s literature studies, but my conclusion is that the distribution according to gender in literary textbooks is far from equal.