I den politiska debatten är jämställdhetsfrågan ett ständigt diskussionsämne. Även EU uppmärksammar detta och lägger fram ett förslag som innebär att minst 40 % av styrelseledamöterna ska vara kvinnor år 2020. Det finns flertalet internationella studier som undersöker om det finns något samband mellan kvinnor i bolagsstyrelsen och bolagens lönsamhet, resultaten är varierande. Med detta i åtanke inriktar sig studiens syfte åt att undersöka om det finns något samband mellan de två variablerna i de svenska aktiebolagen noterade på Large Cap-listan.   Denna uppsats använder sig av en kvantitativ metod. Lönsamhetsmåttet som granskas i denna studie är räntabilitet på totalt kapital och jämställdhetsmåttet är andelen kvinnor, denna information hämtas ifrån bolagens årsredovisningar. För att undersöka om kvinnor i bolagsstyrelserna samvarierar med bolagens lönsamhet används Pearsons korrelationsanalys. Studien konstaterar att det inte finns något samband mellan de två variablerna som är kvinnor i bolagsstyrelser och bolagens lönsamhet hos de svenska Large Cap-bolagen. Anledningen till detta kan vara att kvinnorna i bolagsstyrelserna är en minoritet, vilket innebär att det blir svårt för de att påverka lönsamheten. Kvinnor i bolagsstyrelserna kan dock bidra med andra positiva effekter som i sin tur är värdeskapande för organisationerna.       Denna uppsats undersöker ej om det finns någon kausalitet mellan variablerna. Detta är något som vidare forskning bör ta hänsyn till. Ytterligare ett förslag är att involvera fler lönsamhetsmått i sin undersökning för att få en heltäckande bild över bolagens lönsamhet.     Uppsatsen visar på att det ej finns något samband mellan kvinnor i bolagsstyrelser och bolagens lönsamhet. Detta visar på att bolagen ej kan höja sin lönsamhet enbart genom att tillsätta kvinnor i bolagsstyrelsen.