Kvinnors underrepresentation på civilingenjörsutbildningarna har länge varit ett omdiskuterat ämne världen över och inte minst i Sverige. Att öka andelen kvinnor på civilingenjörsutbildningar är viktigt såväl ur ett jämställdhetsperspektiv som ur ett kompetensförsörjningsbehov. Trots flertalet satsningar för att öka andelen kvinnor på civilingenjörsutbildningar kvarstår fortfarande den manliga dominansen. Syftet med denna studie är att belysa kvinnors upplevelser och erfarenheter inom Kungliga Tekniska Högskolans (KTH) civilingenjörsutbildningar genom att inta perspektiv som fokuserar på dåtid, nutid och framtid. Genom konstellationen dåtid, nutid och framtid ämnar studien skapa nyanserade infallsvinklar gällande kvinnors val av utbildning, dess studiemiljö samt identifiera vilka mekanismer som kan öka andelen studerande kvinnor inom civilingenjörsutbildningar. För att besvara syftet har en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomförts med sju kvinnor som studerar eller har studerat en civilingenjörsutbildning på KTH. Studien har utgått från Lent, Brown och Hackets socialkognitiva karriärutvecklingsteori och Hirdmans teori om genussystemet och genuskontraktet. Resultatet visade att kvinnornas val av en civilingenjörsutbildning dels berodde på ett intresse och fallenhet för de tekniska och naturvetenskapliga ämnena, samt att de till stor del blivit influerade av sin omgivning i form av familj och vänner. Samtliga kvinnor har upplevt studietiden som övervägande positiv men att det könsmässiga minoritetsskapet bitvis varit negativt. Genom att de behövt förhålla sig till den mansdominerade studiemiljön har de på så vis medvetet eller undermedvetet utvecklat olika strategier. Vidare visar resultaten att lärosäten och samhället som helhet bör ta ett större ansvar för att ha möjlighet att bryta samhällsstrukturer som bidrar till att skapa manligt kodade civilingenjörsutbildningar. Resultaten visar även att en central aspekt för att öka andelen studerande kvinnor på civilingenjörsutbildningar är att synliggöra och marknadsföra kvinnliga förebilder inom tekniska utbildningar för att inspirera kommande generationers kvinnor.

Syftet med detta arbete är att utveckla och förbättra undervisningskvalitet på matematikundervisningen på KTH genom att utveckla en kurs i pedagogik för nya övningsassistenter. Denna kurs kommer göras utifrån en förstudie på KTH. Denna studie ämnar undersöka vad som (1) kännetecknar god undervisning vid övningar på kursen envariabelanalys (SF1625) på KTH samt (2) vilka vanliga svårigheter studenter möter i denna kurs. Arbetet utgick från en explorativ ansats där data från studenter som går eller gått kursen, föreläsare och erfarna övningsassistenter samlades in. Datainsamlingen genomfördes i form av en enkätundersökning riktad mot studenterna, med hjälp av intervjuer med föreläsare och en frågeenkät riktad mot övningsassistenter som besvarades via mejl. Data från dessa grupper jämfördes sedan med tidigare kända resultat från studier om god undervisning och svårigheter i högskolematematik. Där data pekar mot liknande svar och kan understödas av litteratur inom pedagogik anses rapportens frågeställningar besvarats.Totalt besvarade 261 studenter enkäten, 2 föreläsare intervjuades och 6 övningsassistenter besvarade frågeenkäten via mejl. Gällande den första frågeställningen kom studien fram till att; (1) ett typisk bra upplägg på en övning är repetition av teori, låta studenterna räknar och diskuterar materialet själva och att övningsassistenter därefter löser talen inför klassen, (2) studenterna bör diskutera teori och begrepp med varandra, (3) de får möjlighet att ställa frågor, (4) övningsassistenter bör kunna illustrera matematiska koncept på olika sätt, (5) övningsassistenter bör jobba med både formellt och vardagligt språk i sina genomgångar och (6) övningsassistenter bör behärska god tavelteknik. Gällande den andra frågeställningen kom studien fram till att: (1) matematik som kan lösas genom memorerade lösningsmetoder är enklare än från matematik som behöver en bredare förståelse, exempelvis problemlösning eller bevisföring, (2) det studenterna upplever som svårast i kursens är riemannsummor, konvergens och divergens samt serier, (3) det studenterna upplevde som lättast var derivata och deriveringsregler, (4) nivåskillnaden mellan matematiken och på gymnasiet till högskola upplevs som tuff för många studenter, (5) studenterna som frågades i studien anser inte att skillnaden i undervisningsupplägg på KTH i jämförelse med gymnasiet är speciellt svår, men föreläsare och övningsassistenter upplever att det är svårt för många studenter.Utifrån främst detta underlag utvecklades det första utkasten av kursen riktad mot nya övningsassistenter där kursmålen är uppdelade i tre ämnen. ● Studenters utmaningar och inlärningsbarriärer. ● Undervisningsstrategier för förstaårsstudenter i matematik. ● Kollegial kommunikation och vad man kan förvänta sig från studenterna. Flera specifika mål har formulerats under dessa ämnen och sedan har ett kursupplägg på en dag planerats för att uppfylla målen. / The general objective of this paper is to improve the teaching quality of a course in mathematics at KTH by developing a training program in pedagogics for new tutors. To achieve this goal we aimed (1) to identify what characterises good teaching during supervised exercises in the course in single variable analysis (SF1625) at KTH and (2) what kind of difficulties students encounter in order to reach the objectives of this course. This is done through an explorative approach in which data was collected from students, lecturers and experienced training assistants by e-mail using polls and interviews. The data was then compared to existing knowledge about good quality education in mathematics on university level. A total of 261 students, 2 teachers and 6 tutors took part in the study. We identified six factors that appear to be linked to good teaching praxis: (1) a combination of repetition and independent exercise followed by a teachers review together with the students, (2) students should discuss theory and concepts with each other, (3) students get the opportunity to ask questions, (4) exercise assistants should be able to illustrate mathematical concepts in different ways, (5) exercise assistants should work with both formal and everyday language in their reviews and (6) exercise assistants should master good chalkboard technique. Our second study question revealed five important obstacles that seem limit learning outcomes: (1) mathematical problems that can be solved using memorised solutions are easier to master then problems that require deeper understanding and creative thinking, (2) students find Riemann sums, series and the concepts of convergence and divergence to be among the hardest parts of the course material, (3) students find derivates and derivates rules to be the easiest part of the course material, (4) many students find it difficult to go from mathematics at the gymnasium level to mathematics at the university level, (5) the students who participated in this study did not experience difficulties to adapt to the differences in teaching style and methods between gymnasium and KTH, but many teachers think new students have a hard time learning to work well in the university environment. This information is used to create a first version of a possible course for new tutors at KTH. The course program is divided into three main parts: • What students find hard and what makes the subject in the course hard to learn. • Strategies for successful teaching for first year students in mathematics. • Collegial communication and what can be expected from students. More specific goals are also formulated to develop a more precise arrangement of the first version of the course for new tutors.

Denna studie är en analys av flygdata från KTH Kungliga Tekniska Högskolans anställda år 2019. Arbetet tar avstamp i Metsola van der Wijngaarts föreslagna riktlinjer rörande akademiskt flygande, där strävan efter att spendera högst 100 kg koldioxidekvivalenter (CO2e) per resdag framhålls som en tumregel [1]. Detta resonemang etablerar en idé som frångår att se till en individs summerade utsläpp, till ett slags effektivitetsmått där utsläpp per tidsenhet i stället är i fokus. Med utgångspunkt från detta definierades och analyserades måttet utsläppshastighet, mätt i CO2e per dag på resande fot, som ett perspektiv att analysera akademiskt flygande utifrån. Frågeställningen som undersöks i studien är huruvida de individer som flyger mest är desamma som har högst utsläppshastighet. Och, om dessa grupper skiljer sig åt, vilka resmönster som ligger till grund för skillnaden. Genom en sammanslagning av KTH:s HR-data och resebokningssystem har samtliga årets resor bokade genom lärosätet kopplats till anonymiserade individer. Detta möjliggjorde uträknandet av en individs totala utsläpp under året, samt utsläppshastigheten, för samtliga resenärer vid KTH. Analysen gav upphov till två separata topplistor: de individerna med högst utsläppshastighet och de individerna med störst totala utsläpp. Undersökningen visar att dessa topplistor skiljer sig åt; få individer hade en topplacering i båda listorna. De med hög utsläppshastighet hade ofta ett litet antal resor som ofta var över långa distanser och i affärsklass, och med kort varaktighet. Detta resmönster återfanns även hos de med högst totala utsläpp, men dessa hade även ett större antal resor under året. Bland dessa resor fanns ofta en eller flera resor med relativt lång varaktighet över korta distanser, som bidrog till att sänka totala hastigheten för personen. Vi fann att individer som utför få resor, som konsekvent är av kort varaktighet över långa distanser får en hög utsläppshastighet, medan individer som även utför resor av lång varaktighet över korta distanser tenderar att få lägre värden. Slutsatsen av studien är att utsläppshastighet är ett mått som kan ge ett annat perspektiv än att titta på totala utsläpp när man analyserar flygvanor, som kan vara användbart i analys av enskilda resor. / This paper is an analysis of 2019 flight data from employees at KTH Royal Institute of Technology in Stockholm. The work is inspired by KTH professor Metsola van der Wijngaart's proposed guidelines regarding academic flying, suggesting that the emissions of a trip should not exceed a maximum of 100 kg carbon dioxide equivalents (CO2e) per travel day [1]. This perspective differs from a more traditional analysis of looking at an individual's summed emissions, and instead views flying through an efficiency perspective, focusing on emissions per unit of time. Based on this, emission speed, measured in CO2e per travel day, was defined and evaluated as a means of analysing academic flying. The research question investigated in the study is whether the individuals who fly the most are the same individuals who have the highest emission speed. And, if these groups differ, which travel patterns underlie the difference. Through a merge of KTH's HR data and travel booking system, the year's trips booked through the university were linked to anonymised individuals. The total amount of CO2e-emissions, as well as the emission speeds for all travellers at KTH were calculated, which gave rise to two separate top lists: the individuals with the highest emission speeds and the individuals with the highest emission totals. The analysis showed that these top lists differ, with few individuals having a top ranking in both lists. Those with high emission speeds often had a small number of trips which often were long distance, in business class, and of short duration. This travel pattern was also found when analysing the greatest emitters, but these individuals had a larger number of trips during the year. Among these trips there were often a few ones of relatively long duration over short distances, weighing down the summed emission speed of the individual. We found that individuals who make few trips in total, which consistently are of short duration and over long distances, receive high emission speeds, whereas individuals who also make trips that are of long duration and over short distances tend to get lower values. The conclusion of the study was that emission speed can give another perspective than looking at total emissions when analysing flying habits, which can be used in analysing individual trips.

A variety of demands have to be considered in the design of a new opera house in Galärvarvet. All possible viewpoints are important to be aware of, as is the need for the new building to be a contrast to the already existing opera house in Stockholm. The restricted site also makes a multitude of demands on the building's design. By rationalizing the layout and structure and also by making the footprint smaller, the complex building of over 30 000 square meters can be fitted and blended into the existing physical context. Unlike the existing opera house in Stockholm, the new opera house shows the rationality and the advanced technology that lies behind the scenes and becomes the character of the entire building. Through the dynamic façade, the new opera can convey any character it so desires, just like scenes do through different settings. The result is that the new opera house helps present the magic of any opera performance of any era or artistic content. / En ny operabyggnad i Galärvarvet ställer en rad olika krav på byggnaden. Den måste inte bara kunna betraktas från många olika vinklar och avstånd, utan också stå i kontrast till den redan befintliga operabyggnaden i Stockholm. Den trånga tomten ställer också en rad olika krav på byggnadens utformning. Genom att rationalisera planlösningen, strukturen och våga bygga på höjden kan det komplexa projektet på över 30 000 kvm få plats på tomten och smälter skalmässigt in i miljön. Till skillnad från den befintliga operan i Stockholm, knyter den nya Galäroperan an till rationaliteten och den avancerade tekniken som döljer sig bakom scenerna och görs här synlig för besökarna. Genom den smarta fasaden kan Galäroperan inta vilken karaktär den så önskar, på samma sätt som scenen ändrar karaktär genom scenografi. Galäroperan blir på så sätt spännande att betrakta från olika perspektiv och den dynamiska fasaden hjälper till att föra fram operans magi.

Denna kandidatuppsats i miljöteknik består av en fältundersökning från Norrvatten, ett kommunalförbund ägt av 14 olika kommuner i norra Stockholms län. Uppsatsen innehåller en undersökning av möjliga relationer mellan olika klagomål på dricksvattnet från Görvälnverket, som lagrar och behandlar råvaran för framställning dricksvatten från Mälaren. De uppmätta parametrarna var definierade från litteratur inom ämnet. Indata består av det totala antalet inkomna klagomål, med ett särskilt fokus på dem med en eller flera överskridna parametrar. Vi analyserar kvantitén av klagomål per kommun, per capita och fördelningen av klagomål för olika kategorier och relevanta parametrar såväl som relationen till befolkningstätheten i regionen. Vi hittade att det är signifikanta kopplingar mellan vissa kategorier av klagomål, och framförallt att järn är den vanligaste parametern häri. Vi hittade också att klagomål per capita kan indikera ett samband med befolkningstätheten. Ytterligare ett konstaterande är att spolning är effektivt som åtgärd mot mikrobiologiska problem, medan det för vissa kemiska parametrar förvärrade situationen. / This bachelor thesis in environmental engineering consists of a case study from Norrvatten, a municipal federation owned by 14 different urban municipalities in the northern part of the Stockholm region. The essay contains an investigation of possible relations between the various complaints on the drinking water from Görvälnverket, which is storing and treating the source material for tap water production from Mälaren. The measured parameters were defined from literature in the field. The data sets consisted in the total quantity of the complaints, with a particular focus on the ones where one or several parameters were exceeded. We analyse the quantity of complaints per municipality, per capita and the distribution of complaints for various categories and relevant parameters as well as the relation to the population densities in the region. We found that there are significant connections between some classes of complaints, and in particular that iron is the most common parameter herein. We also found that complaints per capita may indicate a correlation with the population density. A further finding is that flushing is more efficient as a measure against microbiological issues, while it for some chemical parameters rather worsened the situations.