Vi ville i vårt examensarbete undersöka om och hur elever på el- och energiprogrammet söker information på internet,samt använder sig av källkritisk analys och hur bra lärarna anser att de klarar denna uppgift. Vi sökte även svar på i vilken utsträckning eleverna undervisas i källkritik och hur de upplever att de fått undervisning i källkritik, samt vilka kunskaper de undervisade lärarna anser sig ha i ämnet och hur viktig de anser att undervisning i källkritik är. I vår undersökning har vi även jämfört om elever och lärares åsikter samstämmer eller ej. Undersökningen baserades på tio elevintervjuer samt fem lärarintervjuer. Intervjuerna har analyserats kvalitativt varefter de sammanställdes. Syftet med detta examensarbete var att ta reda på om eleverna använder sig av internet i skolan och hur de granskar den information/fakta som de finner. Vi vill också se hur lärarna på vår skola behandlar källkritik för internet. Resultatet visar på att lärare anser sig ha kunskaper i källkritik även om flera önskar sig mer utbildning i ämnet. De anser även att det är viktigt att eleverna får mer undervisning i källkritik då de även tycker att eleverna inte i tillräcklig grad kan kritiskt granska information. De flesta eleverna tycker däremot att de behärskar detta. De anser att de har fått utbildning i källkritik, vilket de också har fått enligt lärarna. Vi har även sett att eleverna i övervägande del använder Google som informationssökningsverktyg.

Syftet med denna uppsats var att undesöka varför så få tjejer väljer Energiprogrammets inriktning drift och underhåll. Som metod för insamling av data valde jag intervjuer, dessa har genomförts med fem tjejer som varit elever på programmets inriktning.

Vi ville i vårt examensarbete undersöka om och hur elever på el- och energiprogrammet söker information på internet,samt använder sig av källkritisk analys och hur bra lärarna anser att de klarar denna uppgift. Vi sökte även svar på i vilken utsträckning eleverna undervisas i källkritik och hur de upplever att de fått undervisning i källkritik, samt vilka kunskaper de undervisade lärarna anser sig ha i ämnet och hur viktig de anser att undervisning i källkritik är. I vår undersökning har vi även jämfört om elever och lärares åsikter samstämmer eller ej.Undersökningen baserades på tio elevintervjuer samt fem lärarintervjuer. Intervjuerna har analyserats kvalitativt varefter de sammanställdes. Syftet med detta examensarbete var att ta reda på om eleverna använder sig av internet i skolan och hur de granskar den information/fakta som de finner. Vi vill också se hur lärarna på vår skola behandlar källkritik för internet.Resultatet visar på att lärare anser sig ha kunskaper i källkritik även om flera önskar sig mer utbildning i ämnet. De anser även att det är viktigt att eleverna får mer undervisning i källkritik då de även tycker att eleverna inte i tillräcklig grad kan kritiskt granska information. De flesta eleverna tycker däremot att de behärskar detta. De anser att de har fått utbildning i källkritik, vilket de också har fått enligt lärarna. Vi har även sett att eleverna i övervägande del använder Google som informationssökningsverktyg.

Vi har med vårt examensarbete haft som avsikt att utifrån könsfördelningen på el- ochenergiprogrammet undersöka vilka påverkningsfaktorer det är som har bidragit till ett icke-sökande bland flickorna till el- och energibranschen. Vi ville få kunskap om hur eleveranser att studie- och yrkesvägledare kan motarbeta mansdominansen på el- ochenergiprogrammet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och vi har genomfört sexnarrativa videointervjuer med tjejer som går åk 1 på Naturvetenskapsprogrammet. Somteoretisk utgångspunkt har vi använt oss av Gottfredsons genusperspektiv, samt Hodkinsonoch Sparks karriärteori. I avsnittet tidigare forskning har vi tittat på hur situationen ser utinom elbranschen och el- och energiprogrammet i dagsläget, samt på förklaringar kring vadkönssegregering innebär och bakomliggande faktorer. I den tidigare forskningenuppmärksammas även hur studie- och yrkesvägledare kan, och arbetar, medkönssegregering i nuläget. Resultatet visar att de intervjuade tjejerna hade en generell okunskap och ett ointresse för el- och energibranschen. De baserade det på att de aldrig övervägt, varken el- och energiprogrammet eller ett annat manligt kodat gymnasieprogram. Anledningen bakom icke-intresset berodde på den egna uppfattningen av ett eventuellt exkluderande från de manliga utbildningskontexterna. Det framkommer även i resultatet att tjejerna hade gjort sina gymnasieval utifrån påverkningsfaktorer som vänner, familj och studie- och yrkesvägledaren. Respondenterna delgav olika potentiella arbetssätt för hur studie- ochyrkesvägledaren kan arbeta med rekrytering av flickor till el- och energiprogrammet. Arbetssätten som uppgavs av respondenterna var slumpmässig praktik, studiebesök inomkönssegregerade branscher samt tidigare, och fler, informationstillfällen.

Var är tjejerna? : En kvantitativ studie om vad skolan kan påverka för att få tjejer att välja elektrikerinriktingen på el- och energiprogrammet 2019. Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen) I denna studie har jag undersökt vad skolan kan göra för att rekrytera fler tjejer till el- och energiprogrammets elektrikerinriktning samt hur nöjda de kvinnliga elektrikerna är med sitt yrkesval. Statistiken visar att enbart ungefär två procent av elektrikerna är kvinnor och jag valde kvantitativ analys för att undersöka vad som fått dessa att välja att bli elektriker samt hur nöjda de är med sitt yrkesval. I undersökningen framkom att orsaken till att tjejer väljer att utbilda sig till elektriker ofta är att de vill få ett bra arbete med bra lön, att arbetet är praktiskt och att det är omväxlande. Skolan bör därför belysa bland annat dessa faktorer som rent procentuellt sätt är betydligt viktigare än själva yrkestiteln. De kvinnliga elektrikerna är som grupp väldigt nöjda med sitt yrkesval, även om flera av dem har bemötts med sexistiska uttryck eller liknande ute på arbetsplatserna. Nyckelord: Elektriker, El- och energiprogrammet, Kön, Gymnasieval, Genus

I detta arbete visas vad som yrkes- och studiemässigt hänt de elever som slutat på elprogrammets inriktningar elektronik och datorteknik vid Christopher Polhemgymnasiet på Gotland. Dessutom visas vilken koppling till arbetsmarknad och studieval deras genomförda gymnasiestudier på elprogrammet haft.

The purpose of this development project is to create a model for working with a high school project in Electrical and Energy Program. It should be conducted in a form like companies do according to the goals from The Swedish National Agency for Education. In order to fully perform this we use the concept of Young Entrepreneurship.   The model is created according to the new conditions from The National Electrical Safety Board. There is now an exception saying that a student during education is released from the demand of employment that is the normal procedure where you are under supervision from a certified electrician. During the project there has been theoretical and practical examinations in order to clear out the advantages and disadvantages using this model, but also to examine whether it is useful in the future and to what extent it can be used.   The result indicates that the model is useful and fulfills the goals from The Swedish National Agency for Education but that the model has its limitations and difficulties. In a future implementation of the model it should be conducted in a small scale with a few students. The result also shows that a project according to this model set high demands on the tutor (supervisor) that the students need from the branch. Voices from the teachers and the principal during the evaluation say that "the model is exciting and very good since it is for real".

Studien grundar sig i att undersöka varför vissa elever ”nöjer sig med godkänt”. Varför väljer vissa elever att sträva mot betyget E och andra mot A i samband med teoretiska prov? Fyra elever på ett yrkesförberedande gymnasieprogram har intervjuats i denna kvalitativa studie för att förstå vilka motivationsaspekter som kan påverka elever i sina studier. Resultatet visar bland annat att elever värderar betyg olika, någon elev tvivlar på sin förmåga att kunna prestera ett A, samt att eleverna påverkas av sina klasskamraters studiemotivation. I diskussionen påpekas värdet av feedback och att eleverna hellre bör berömmas för sina prestationer än för sina personliga egenskaper. / This study is based on examining why some students “settle for E”. Why do some students choose to strive for the grade E and others for A in the context of theoretical exams? Four students at a vocational upper secondary school program have been interviewed in this qualitative study to understand which motivational aspects that can influence students in their studies. The results show that students value the ratings differently, one student has doubts about the ability to perform an A, and students are influenced by their classmates’ motivation to study. The discussion pointed out the value of feedback and that students rather should be encouraged for their efforts rather than for their personal characteristics.

Med denna studie vill vi med stöd av fokusgruppsintervjuer undersöka vad som har varit av betydelse för unga tjejer som gör gymnasieval inriktat mot mansdominerad bransch. Studiens forskningsfrågor lyder: Vilka orsaker finns och har varit av betydelse i tjejernas val av gymnasieprogram? Vilka uppfattningar om valet som normbrytande kan utrönas hos de tjejer som går El- och energiprogrammet? Hur kan karriärvägledningen utvecklas för att vidga elevernas perspektiv och förbättra förutsättningar för normbrytande karriärval? Intervjuerna genomfördes med två grupper av tjejer som går El- och energiprogrammet på gymnasiet. Det visade sig att de betydande orsakerna var flera men att de mest framträdande var att det fanns en osäkerhet inför gymnasievalet, skoltrötthet och till viss del slumpen. Vidare kunde vi se hur den lokala kontexten möjligtvis påverkat, som till exempel tjejernas vårdnadshavares klasstillhörighet och studieortens förutsättningar. Tjejernas uppfattning om valet som normbrytande kopplades till erkännanden de fått från sin omgivning genom olika uttryck och åsikter. De flesta av dem anspelar på att deras val bryter mot genuskontraktet. Fokus hos omgivningen hamnade på föreställningar om vad som är rimligt för en tjej snarare än det val av karriär som gjorts. Valet upplevdes ändå som fritt och eget av tjejerna. När samtalen i fokusgruppen berörde studie- och yrkesvägledningen framkom att det fanns en önskan om mer tid och stöd inför sina karriärval. Att elever ges möjlighet att undersöka sina egna förutsättningar i förhållande till karriär framkommer som en betydande del i utvecklingen av vägledning både från litteraturen och våra informanter.

Tidigare genomförda studier lyfter fram kopplingar mellan matematik och de programgemensamma ämnena på gymnasiet. Elever i tidigare studier utrycker att de skulle vilja att mer av matematikundervisningen är förlags i deras yrkesverkstäder för att öka förståelsen för ämnet och det behov som finns inom yrket. Denna studie har avgränsats till att undersöka vilka olika mönster av beröringspunkter det finns mellan matematik och de programgemensamma ämnena på el- och energiprogrammet.I samtal mellan en matematiklärare och en ellärare diskuterades uppgifter där olika beröringspunkter identifierades och matematikens inblandning tydliggjordes. Dessa olika beröringspunkter analyserades och grupperades efter mönster av matematisk användning.Resultatet av studien visar på tre olika typer av mönster: matematikens roll är tydlig under utbildningen, matematikens roll är tydlig även för den yrkesverksamme, och matematik med krav på stor noggrannhet ingår. Gemensamt för samtliga mönster är att matematiken har en viktig roll men dess tydliga och direkta användning kan avta efterhand som erfarenheten ökar.I ett nära samarbete mellan matematikläraren och ellärare tydliggörs matematiken för eleverna i yrkesrelevanta arbetsuppgifter och på detta sätt ökar eleverna motivation och engagemang för ämnet matematik.