<p>Syftet med mitt examensarbete har varit att skildra en grupp ”nyutexaminerade elektrikers livssituation och framtidsvision”, för att få en uppfattning om hur de valt att konstruera sin livsbiografi och ett oberoende från föräldrarna, och graden av individualisering hos individen. Problemformuleringen belyste hur individen i det moderna samhället idag ställs inför ständiga flöden i form av förändringar och risker som innebär att individen tvingas fatta beslut om hur de skall välja/vara/göra och samtidigt förhålla sig till det omgivande samhället. De metoder som låg till grund för mitt arbete var den kvantitativa metoden i form av enkäter som tilldelades alla informanter i populationen och den kvalitativa metoden i form av intervjuer med fyra av informanterna. I arbetet har jag tagit med litteratur som varit tillämpbar i samspelet mellan individen och samhället, och teorierna var: Ulrich Becks teori om individualisering, Anthony Giddens modernitet och självidentitet och Zygmunt Baumans arbete, konsumtion och den nya fattigdomen. I analysdelen sammanfördes mina utvalda teorier med resultatet av enkät- och intervjustudien. Slutsatsen av min studie visade på att individens livssituation och möjlighet till individualisering berodde på en rad faktorer och möjligheter. Det kunde gälla valet av utbildning, där utbildningen sedan kunde leda till ett arbete som genererade i en inkomst som i sin tur möjliggjorde för ett eget boende eller en ökad konsumtionsnivå.</p>

Syftet med mitt examensarbete har varit att skildra en grupp ”nyutexaminerade elektrikers livssituation och framtidsvision”, för att få en uppfattning om hur de valt att konstruera sin livsbiografi och ett oberoende från föräldrarna, och graden av individualisering hos individen. Problemformuleringen belyste hur individen i det moderna samhället idag ställs inför ständiga flöden i form av förändringar och risker som innebär att individen tvingas fatta beslut om hur de skall välja/vara/göra och samtidigt förhålla sig till det omgivande samhället. De metoder som låg till grund för mitt arbete var den kvantitativa metoden i form av enkäter som tilldelades alla informanter i populationen och den kvalitativa metoden i form av intervjuer med fyra av informanterna. I arbetet har jag tagit med litteratur som varit tillämpbar i samspelet mellan individen och samhället, och teorierna var: Ulrich Becks teori om individualisering, Anthony Giddens modernitet och självidentitet och Zygmunt Baumans arbete, konsumtion och den nya fattigdomen. I analysdelen sammanfördes mina utvalda teorier med resultatet av enkät- och intervjustudien. Slutsatsen av min studie visade på att individens livssituation och möjlighet till individualisering berodde på en rad faktorer och möjligheter. Det kunde gälla valet av utbildning, där utbildningen sedan kunde leda till ett arbete som genererade i en inkomst som i sin tur möjliggjorde för ett eget boende eller en ökad konsumtionsnivå.

<p>Arbetets syfte är att belysa varför flickor/kvinnor väljer att utbilda sig till elektriker och hur de upplever sin skolsituation. Syftet är även att skildra deras syn på jämställdhet och könsskillnader.</p><p>Uppsatsens empiri består av enkäter till kvinnliga elever på elprogramets elteknikinriktning samt Lernias elektrikerutbildning. Utifrån enkätmatrialet har sedan sex intervjuer genomförts.</p><p>Det som framkommit är att flickorna/kvinnorna menat sig välja elektrikerutbildningen utifrån sitt intresse och att yrket är praktiskt men, att de också påverkats av närstående. De har mångskiftande upplevelser av skolsituationen, både negativa och positiva. En del har upplevt viss skepsis från sin omgivning och vissa har erfarit svårigheter med att bli accepterade som ”en i gänget”. Många av respondenterna anser att jämställdhet är viktigt och mindre än en tredjedel har upplevt orättvisa mellan könen under uppväxten.</p>

Arbetets syfte är att belysa varför flickor/kvinnor väljer att utbilda sig till elektriker och hur de upplever sin skolsituation. Syftet är även att skildra deras syn på jämställdhet och könsskillnader. Uppsatsens empiri består av enkäter till kvinnliga elever på elprogramets elteknikinriktning samt Lernias elektrikerutbildning. Utifrån enkätmatrialet har sedan sex intervjuer genomförts. Det som framkommit är att flickorna/kvinnorna menat sig välja elektrikerutbildningen utifrån sitt intresse och att yrket är praktiskt men, att de också påverkats av närstående. De har mångskiftande upplevelser av skolsituationen, både negativa och positiva. En del har upplevt viss skepsis från sin omgivning och vissa har erfarit svårigheter med att bli accepterade som ”en i gänget”. Många av respondenterna anser att jämställdhet är viktigt och mindre än en tredjedel har upplevt orättvisa mellan könen under uppväxten.

Var är tjejerna? : En kvantitativ studie om vad skolan kan påverka för att få tjejer att välja elektrikerinriktingen på el- och energiprogrammet 2019. Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen) I denna studie har jag undersökt vad skolan kan göra för att rekrytera fler tjejer till el- och energiprogrammets elektrikerinriktning samt hur nöjda de kvinnliga elektrikerna är med sitt yrkesval. Statistiken visar att enbart ungefär två procent av elektrikerna är kvinnor och jag valde kvantitativ analys för att undersöka vad som fått dessa att välja att bli elektriker samt hur nöjda de är med sitt yrkesval. I undersökningen framkom att orsaken till att tjejer väljer att utbilda sig till elektriker ofta är att de vill få ett bra arbete med bra lön, att arbetet är praktiskt och att det är omväxlande. Skolan bör därför belysa bland annat dessa faktorer som rent procentuellt sätt är betydligt viktigare än själva yrkestiteln. De kvinnliga elektrikerna är som grupp väldigt nöjda med sitt yrkesval, även om flera av dem har bemötts med sexistiska uttryck eller liknande ute på arbetsplatserna. Nyckelord: Elektriker, El- och energiprogrammet, Kön, Gymnasieval, Genus

Professionalization is a status to which a complex process is attached. There is no clear definition of a profession and no widely recognized single definition. This paper aims to see if there is a relationship between an occupation trying to reach the status of a profession and the salary development for the profession. The paper examines the processes of professionalization of nurses, teachers and electricians in Sweden between 1880-2015 to see if any of the occupations have reached the status of a profession in terms of Thomas Brantes theory. Analysis shows that nurses have come the furthest in the development towards becoming recognized as a profession as they have asserted themselves a particular field of research and science, gained respect from society and have a system for licenses. Teachers have had the respect from society since the beginning of the 20th century, a license was created during the 21st century and they have had a scientific base for their occupation since middle of 20th century. Electricians have not connected their occupation to a higher education or tried to create a license in the same form as teachers or nurses and can not be considered a profession. The occupations examined here have gone through multiple processes to try to reach the status of a profession but none of these processes have shown any impact on the salary development. Reaching a professional status must therefore give an occupation other benefits than a higher salary why motivation surrounding professional status should be examined further in the future.