Det finns idag begränsade kunskaper om hur patienter upplever att bli vårdade av sjuk-sköterskestudenter på en utbildningsvårdavdelning, UVA, där antalet studenter är större än på en vanlig vårdavdelning. På Södra Älvsborgs sjukhus utbildningsvårdavdelningar utgår vården från ett etiskt patientperspektiv. Patientperspektivet innebär ett förhåll-ningssätt hos vårdaren som kännetecknas av integritet och värdighet. Patienten ska kän-na ett förtroende får vårdaren och vården. Utbildningsvårdavdelningarna, ”UVORNA”, skall ur detta perspektiv organisera det praktiska arbetet. Syftet med denna studie är att ge ökad förståelse över hur patienter upplever vårdandet på en UVA. För att erhålla patienters erfarenheter valdes en empirisk studie med öppna intervjuer och kvalitativ innehålls analys med induktiv ansats av intervju materialet. Resultatet visar på både livsgivande relationer med student och övriga vårdare samt relationer som leder till vårdlidande i hälsoprocessen. Livsgivande relationer var när informanten blev sedd och lyssnad på samt när informanten fick ”kroppslig omvårdnad”. Detta skapade ett förtro-ende och tillit till vårdarna. Vårdlidande uppstod när ingen uppföljning av lidandet gjor-des samt bristande integritet och kompetens. Trots att patienten beskriver problem i sin vårdprocess så tyckte ändå patienterna vården i sin helhet är god. I diskussionen förs frågan om studenternas behov av träning står över patientens önskan om att få möta en sjuksköterska. Studenterna behöver utveckla sina färdigheter i kommunikation för att möta patientens behov. Reflektion tillsammans med handledaren är nödvändig för att få ihop teoretisk kunskap med erfarenhet. Vidare diskuteras om vården alltid kan förhindra att ett vårdlidande uppstår men att det i vilket fall är viktigt att medvetenheten kring vårdlidandet ökar. / Program: Fristående kurs

Fetma är allt vanligare idag, och de senaste åren har förekomsten av fetma ökat och bara i Sverige kan en halv miljon vuxna anses lida av fetma och 2.5 miljoner vara överviktiga. Gastric bypass är en kirurgisk behandling mot övervikt som har fyrdubblats inom en femårs period. En bättre livskvalitet har i olika kvantitativa studier kunnat påvisas efter viktminskning, men osäkert hur livskvaliteten ökar efter kirurgi då det ofta speglas negativt i media. I de kvantitativa studierna kan inga nyanser av upplevelser urskiljas. Syftet med denna undersökning var därför att beskriva den subjektiva upplevelsen hos personer som genomgått en gastric bypass. En empirisk studie gjordes med öppna frågor och en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultatet av studien styrker den tidigare forskning som gjorts, då informanterna beskriver en ökad livskvalitet och förbättrad hälsa såväl fysiskt som psykiskt. Operationen har förbättrat informanternas självbild och bidragit till en ökad frihetskänsla. Det tydliggörs hur informanterna upplevt sig vara stigmatiserade och de har skämts för sin fetma. De negativa erfarenheter som framkommit, såsom dumping, har inte haft setts som ett stort problem, utan viktnedgången och de positiva hälsoeffekterna har dominerat. I diskussionen framkommer hur viktigt det är att öka förståelsen för individens problematik samt hur viktig sjuksköterskans roll är att hjälpa individen att tillgodogöra sig aktuell information. Vidare diskuteras att om förväntningarna är orealistiska skapas en större besvikelse vilket eventuellt kan leda till ett missnöje. Det är viktigt att en operation inte ses som en helhetslösning utan som ett verktyg. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Uppsatsens syfte var att undersöka hur Migrationsverkets handläggare upplever delegationsuttagning av kvotflyktingar. Vilka hinder och utmaningar stöter de på under arbetet i delegationsuttagningarna?  För att uppnå syftet har vi använt oss av en kvalitativ e-mailintervju som vi skickat ut till handläggare på Migrationsverk runtom i Sverige som deltagit i uttagningar av kvotflyktingar. För att få mer förståelse för analysens resultat har vi använt oss av ett gräsrotsbyråkratiskt perspektiv. Perspektivet ger möjlighet till ökad förståelse för handläggarnas situation. Under arbetets gång har vi insett att handläggarna i sitt arbete stöter på många hinder och utmaningar, både i bedömningen om en flykting uppnår det svenska kraven för att bli en kvotflykting och i mer kringliggande orsaker.