Moving from your home to the office was previously a matter of course in order to be able to perform your duties. Today's digitalisation has made man more or less independent of time and space, which has been a salvation in the crisis situation that the world was hit by with the Corona pandemic. This has meant that social places such as offices have had to close down and instead move in under the same roof where privacy takes place. This has led to the individual himself having to limit his working hours and his private life, which further resulted in the purpose of the study, to investigate how the change between work and private life was handled during the distance work. The study also examines the question of whether the interviewees border work has any significance for well-being? The study uses a qualitative method to get deeper descriptions of ten semi-structured interviews with people who have office jobs and had to switch to teleworking. The majority of the people started a border work by establishing a limited workplace in the home, this was perceived as something positive. It was also positive that the distance work meant that the informants experienced increased flexibility in general. The negative aspect of teleworking has been the social isolation and lack of colleagues. As a result, a golden mean has been formed during the process and a desirable future form of work has emerged; To have a flexible form of work that includes variation of telework and office work in a balance where the interpersonal interactions play an important role. The study cannot conclude that there is a difference between women and men's boundaries and well-being under these working conditions.

Vi lever i ett samhälle som ständigt förändras vilket även innebär att nya arbetsformer växer fram. Syftet med denna uppsats är att undersöka distansarbete och dess effekter för individer boende i Sverige. De effekter som har undersökts närmare är flexibilitet, konflikten mellan arbets- och familjelivet samt hur tillfredsställd individen är med sitt arbete. Genom en kvantitativ metodansats har vi använt oss av ett befintligt data-set från International Social Survey Program (ISSP, 2015) där förvärvsarbetande deltagare mellan 18–72 år inkluderades i denna studie. Resultat visar att distansarbete ger upphov till mer flexibilitet för en individ i förhållande till arbets- och privatlivet. Vidare visar resultat att individer som arbetar på distans i större utsträckning upplever en konflikt mellan arbetet och familjen. Vi har även identifierat att kvinnor och män som har barn i hushållet upplever starkast konflikt om man jämför med personer utan barn i hushållet. Studien fann avslutningsvis ett svagt positivt samband mellan distansarbete och arbetstillfredsställelse.

Article 8 of the European Convention on Human Rights prescribes that everyone has the right to respect for his or her private life. A restriction of this right presupposes that the law of the Contracting State achieves certain requirements which include the need for the restrictive measure to be necessary in a democratic society. This thesis examines the case law of the European Court of Human Rights regarding secret surveillance. The thesis concludes that the European Court has established further requirements regarding these particularly intrusive measures, which consist of various minimum safeguards concerning the substantive national law. Sweden introduced a new method of secret surveillance, hemlig dataavläsning, in April 2020. This new covert surveillance measure enables the authorities to breach the systems of different types of technical equipment, to retrieve stored personal information within. The main purpose of this thesis is to analyse and determine if the Swedish law of secret data interception meets the requirement set out in the case law. The thesis concludes that the Swedish law does not meet all the requirements set out by the European Court of Human Rights. The Swedish law does not with sufficient clarity define the offences which justifies the application of the covert surveillance. The law also prescribes an authorization procedure which lack sufficient safeguards regarding the independence of the decision-making authority. Furthermore, the law does not regulate the technology and methods used for the action, and there is no legal requirement for the national court to take these into account in its decision-making. Lastly, the Swedish legislation stipulates that the individual does not need to be notified about the surveillance if there is any confidentiality regarding the information about the surveillance one year after the preliminary investigation. In these cases, the supervisory authority must safeguard the interests of the individual, which due to the lack of legally binding decisions, are not sufficient. Finally, the thesis outlines various solutions to address these problems, which consist of inter alia: that the Swedish law should set higher requirements for the severity of crimes that can justify the use of the secret coercive measure; the removal of the interim decisions of prosecutors; a legal requirement that the court in its assessment must consider and decide on the technology used to execute the surveillance; and lastly, a legal requirement that the individual should be notified about the surveillance as soon as this is possible, or alternatively, an increase of power to the supervisory authority.

No description available.

The aim of the present study was to develop and validate a Swedish questionnaire assessing conditions of actual work flexibility and its determinants. Data was collected by qualitative Think aloud- interviews with three persons, and through discussions with a reference group. The results from the interviews and discussions showed that corrections were needed for some of the concepts, questions, design and number of items. Next, a cross-sectional study was performed by sending the adjusted questionnaire to three companies in Sweden (N = 266), which was answered by 92 employees. The results supported the adjustments and the questionnaires’ content validity and face validity (> 95 % of the employees agreed). Three Principal component analyses showed comprehensible factors for the three main areas of questions: determinants of actual flexibility, technology use, and work-non-work balance, indicating structural validity of the questionnaire. Furthermore, hypothesis testing showed as expected that the most index variables of actual work flexibility could significantly separate the groups with varying extents of regulated work, indicating construct validity. To conclude, this Master thesis has revealed several question domains valid for inclusion in future surveys regarding actual work flexibility and associations with health and wellbeing at work. / Dagens teknik möjliggör för anställda att arbeta mer flexibelt i tid och rum, men forskningen ger ännu en oklar bild över om det har en positiv eller negativ inverkan på de anställdas hälsa och välbefinnande. Den här oklarheten kan ha att göra med att det inom forskningen funnits en brist på tillförlitliga enkätbaserade mätinstrument som kan fånga upp hur flexibelt arbete läggs upp och tillämpas i olika företag. Syftet med den här uppsatsen var att utveckla och validitetstesta ett svenskt frågeformulär som kan fånga upp determinanter för- och förekomsten av faktisk flexibilitet hos tjänstemän med olika grad av reglerat arbete. En enkät utvecklades och dess innehålls- och ytvaliditet prövades genom kvalitativa intervjuer med tre personer, samt i diskussioner med referenspersoner. Enkäten skickades därefter ut till 266 tjänstemän inom tre företag med olika grad av flexibelt arbete och besvarades av totalt 92 anställda. En enkel kvalitativ innehållsanalys av intervjuerna och diskussionerna visade att enkäten behövde korrigeras utifrån de fyra temaområdena, begrepp, frågor, struktur/enkätupplägg och omfattning. Efter korrigeringarna indikerade svaren från de anställda på företagen att frågor och begrepp nu hade god innehållsvaliditet och ytvaliditet (> 95 %), men att frågornas struktur/enkätupplägg kunde tydliggöras (16,3 %). Tre Principalkomponentanalyser på enkätdata visade även att tydliga faktorer kunde dras ut för determinanterna, samt för de två delområdena inom faktisk flexibilitet (teknik och uppkoppling; balans mellan arbete- och privatliv), vilket stödjer strukturell validitet. Vidare visade hypotesprövningen att merparten av frågorna om faktisk flexibilitet gav signifikanta skillnader mellan grupper som har olika grad av reglerat arbete, vilket stödjer begreppsvaliditet. Resultaten bör betraktas som ett första steg i utvecklingen av ett svenskt frågeformulär om flexibelt arbete. Den här uppsatsen har genererat flera valida frågeområden som kan inkluderas vid framtida kartläggningar av flexibilitetens samband med hälsa och välbefinnande i arbetet.

Undersökningen syftar till att skapa kunskap om arbetsschemats betydelse hos Räddningstjänsten. Detta genom att undersöka vilka attityder som finns kring arbetstider samt på vilket sätt arbetsschemat upplevs påverka dels arbetets innehåll, dels balansen mellan arbete och privatliv. Vi vill utifrån syftet undersöka hur stor andel som är nöjda respektive missnöjda med arbetsschemat, samt se vad som gör att det uppfattas som bra respektive mindre bra ur olika aspekter. Slutligen vill vi undersöka om det upplevs finnas bättre lösningar till arbetsschemat, ur en arbetsmässig synvinkel samt för privatlivet.  Vi genomförde en metodkombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Tyngden i undersökningen ligger på den kvantitativa delen eftersom det lyfter fram samtliga brandmäns åsikter, medan de kvalitativa delarna har bidragit till en fördjupad bild av upplevelserna kring arbetsschemat. Resultatet visar att många brandmän är missnöjda med dagens arbetsschema och det har framkommit olika förslag på hur det kan bli bättre, till exempel genom att dela upp dagtidspassen under samtliga veckor. En majoritet upplever att arbetsschemat stör privatlivet, men att de positiva aspekterna väger upp de negativa. Till det positiva hör bland annat att brandmännen är lediga mycket på dagtid och därmed hinner utföra många sysslor. Resultatet har analyserats genom SPSS och teorier om gränser, rollkonflikter och resursbevarande modellen. / The study aims to create awareness of the work schedules importance of Emergency Services. This by examine the attitudes that exist around working hours and in which way the work schedule is perceived to affect both the content of work and the balance between work and personal life. Based on the purpose we want to examine the proportion who are satisfied or dissatisfied with the work schedule and see what makes it perceived as good or not good from different aspects. Finally, we want to examine whether it is perceived to be better solutions to the work schedule, from a labor point of view as well as for the personal life. We conducted a method combining quantitative and qualitative methods. The emphasis of the survey is on the quantitative part because it brings out all the firemen's opinions, while the qualitative elements have contributed to a deeper picture of the experiences around the work schedule. The result show that many firefighters are dissatisfied with the current work schedule and have come to different suggestions on how it can be better, for example by splitting the daytime shifts during all weeks. A majority feel that the work schedule interferes with the personal life, but that the positive aspects offsetting the negative. On the positive side, among other things, the firemen are vacant a lot in the daytime and thus have time to do many chores. The results were analyzed by SPSS and theories about boundaries, role conflicts and conservation of resources model.

No description available.

Besöksnäringen har historiskt sett lidit av hög personalomsättning och idag är efterfrågan på kvalificerade kockar stor. Studier visar att Work-life Balance, som belyser betydelsen av anställdas balans mellan arbetsliv och privatliv, är en central variabel kopplad till anställdas intentioner att stanna inom eller lämna en organisation. Då balans varierar mellan grupper och individer avsåg studien att specifikt studera kockar. Syftet med studien var således att öka förståelsen för hur restauranger kan arbeta för att bidra till kockars förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv. För att bidra med kunskap och fördjupad förståelse i ämnet, avsåg studien beskriva hur restauranger arbetar med dessa frågor samt hur yrkesverksamma kockar uppfattar sina förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv. En fallstudie genomfördes på tre svenska restauranger där en kökschef och en kock på vardera restaurang intervjuades. Resultatet visade att restaurangerna i viss utsträckning arbetar med strukturella stöd, men desto mer med kulturella stöd i syfte att främja de anställdas upplevelse av balans. De implementerade kulturella stöden av restaurangerna samt den yrkesgemenskap som existerar inom kockyrket visade sig bidra till kockarnas förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv. Resultatet indikerade vidare att kockarna upplever balans trots att de spenderar mycket tid på arbetet samt att karaktärsdrag kopplade till kockyrket, bland annat passion och kreativitet, bidrar till deras upplevelse av balans mellan arbetsliv och privatliv. Då studien vittnar om att kockyrket i sig samt den yrkesgemenskap som existerar påverkar kockarnas förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv, belyser studien slutligen vikten av att studera specifika yrkesgrupper och deras förutsättningar till balans.

Syftet med denna studie är att undersöka SFI-lärares upplevelser av sin arbetssituation under en offentlig upphandling. För att besvara syftet har i studien använts tre frågeställningar: - Hur beskriver lärarna att miljön på jobbet påverkas? - Hur beskriver lärarna att relationen mellan lärare och kommun påverkas? - Hur beskriver lärarna att privatlivet påverkas? För att besvara syftet har en kvantitativ metod där 12 lärare har svarat på en enkätstudie. Sedan har en kvalitativ metod används för att intervjua fyra av dessa SFI-lärare rörande deras arbetssituation under pågående offentlig upphandling. De svar som framkommit i enkätstudien samt intervjustu-dien har sedan analyserats enligt appraisalteorin. Resultatet för studien visar att arbetsmiljön, relat-ionen mellan lärarna samt klassrumsklimatet påverkas. Arbetsmiljön påverkas både positivt och negativt. Relationen mellan lärarna påverkas enbart negativt och klassrumsklimatet påverkas enligt lärarna inte i lika stor utsträckning. Lärarnas relation till kommunen försämras tydligt under en på-gående offentlig upphandling och privatlivet påverkas framförallt av de känslor som uppstår under osäkra arbetsförhållanden.

Det har uppmärksammats under senaste decenniet att socialsekreterares arbetssituation blivit mer belastad och syftet med denna studie är att synliggöra hur arbetssituationen påverkar deras privatliv. Den metod som använts för att svara på studiens syfte och frågeställningar är kvalitativa intervjuer. Det genomfördes sex intervjuer med socialsekreterare som arbetar inom området barn och familj. Studiens resultat visar att stressen från arbetet ofta påverkade socialsekreterarnas privatliv samt familjeliv. I relation till tidigare forskning inom området och studiens insamlade material kan en slutsats dras att socialsekreterarnas arbetssituation fortfarande är mycket belastad och har en viss påverkan på deras psykiska hälsa. Förändring- och utvecklingsmöjligheter har en central roll i studien för att finna och belysa förändringar i professionens arbetssituation och hur det påverkar de anställdas privatliv.