Syftet med studien var att undersöka hur arbetstagare som under covid-19 pandemintvingades arbeta på distans upplevde förändringar i balansen mellan arbetsliv och privatliv isamband med återgången till arbetsplatsen. För att besvara studiens syfte användes enkvalitativ metod. Datamaterialet bestod av åtta semistrukturerade intervjuer och utfördes medarbetstagare som genomgått en omställning från distansarbete under covid-19 pandemin tillatt återgå till arbetsplatsen. En induktiv tematisk analys användes för att analyseradatamaterialet, utifrån analysen definierades tre huvudteman: förändringar igränsdragningen, förändringar i den sociala interaktionen och förändringar i flexibiliteten.Resultatet visade att återgången till arbetsplatsen upplevdes förbättra gränsdragningen mellanarbetslivet och privatlivet och den sociala interaktionen med kollegor. Upplevelsen avförändrad flexibilitet varierade beroende på omständigheterna i arbetslivet och privatlivet,huvudsakligen mer begränsad men samtidigt gynnsam. De upplevda förändringarna isamband med återgången till arbetsplatsen har inneburit förändringar i balansen mellanarbetsliv och privatliv

Syftet med studien var att undersöka yrkesarbetandes upplevelser av det ökade arbetet hemifrån under Covid-19, samt dess påverkan på balans mellan arbetsliv och privatliv. Studien var av kvalitativ ansats där datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Ett målinriktat bekvämlighetsurval tillämpades och totalt nio kvinnor och nio män utvaldes ut, vilka samtliga arbetat till större grad hemifrån än före pandemins utbrott. Det empiriska materialet analyserades genom en tematisk analys och resulterade i fem huvudteman samt två underteman. Studiens resultat visade att de yrkesarbetandes upplevelser av det ökade arbetet hemifrån samt dess påverkan på balans mellan arbetsliv och privatliv är ytterst individuella. Majoriteten av deltagarna upplevde det ökade arbetet hemifrån ha bidragit till bland annat en ökad flexibilitet, samt ett effektivare och mer gränslöst arbete. Studien visar även att distansarbetet från hemmet kan upplevas bidra till gränsdragningssvårigheter mellan arbetsliv samt privatliv samt brist på socialt samspel.

Studiens syfte var att undersöka hur tjänstemän inom den privata sektorn upplever det gränslösa arbetet i den digitala eran med hänsyn till balansen mellan arbete och privatliv, samt i vilken utsträckning det gränslösa arbetet påverkar respondenternas upplevelse av arbetsrelaterad stress (Clark, 2000; Karasek & Theorell, 1990). En kvalitativ forskningsansats valdes där datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Ett målstyrt bekvämlighetsurval i kombination med snöbollsurval tillämpades där totalt elva tjänstemän med varierande yrkesroller inom den privata sektorn deltog. Insamlade data analyserades tematiskt. Studiens resultat visade att digitaliseringen medfört förskjutningar samt uppluckring av de gränser individen använder sig av i syfte att uppnå en god balans mellan arbete och privatliv. Utmaningen förstås vara förankrad i den ständiga tillgängligheten av, och tillgången till, digitala arbetsverktyg. Studien visade också att den höga autonomin vilken digitaliseringen medför kan ha såväl en positiv som negativ inverkan på den upplevda arbetsrelaterade stressen. Anledningen till detta kan vara kan det ökade ansvaret som faller på individen att själv sätta samt upprätthålla tydliga gränser mellan arbete och privatliv.

Det råder inga tvivel om att en sund arbetslivsbalans är viktig för en fungerande vardag, men hur påverkas egentligen arbetslivsbalans av komponenter som socialt stöd från arbetsliv respektive privatliv, kön, ålder och arbetsroll? Studiens övergripande syfte var att genom en kvantitativ ansats undersöka effekter av socialt stöd från arbetsliv kontra privatliv på arbetslivsbalans. Studien syftade även till att undersöka effekter av ålder, kön och arbetsroller på arbetslivsbalans. För att samla in data genomfördes en webbaserad enkätundersökning, en kombination av bekvämlighetsurval och snöbollsurval tillämpades och totalt deltog 110 individer. För att mäta arbetslivsbalans användes två delskalor från enkäten Work/Nonwork Interference and Enhancement Scale (Fisher et al., 2009), medan socialt stöd i arbetsliv mättes genom delskalan Socialt Stöd från enkäten Swedish Demand-Control-Support Questionnaire (DCSQ) (Bjarte et al., 2005) och socialt stöd i privatliv mättes genom Interpersonal Support Evaluation List-12 (ISEL-12) (Cohen et al., 1985). Multipel linjär regressionsanalys visade att både socialt stöd i arbetsliv och socialt stöd i privatliv är negativt relaterade till arbetslivsbalanspoäng. Independent samples t-test analysresultat för kön och arbetsroll visade inga signifikanta skillnader på arbetslivsbalanspoäng. One-Way ANOVA analysresultat för ålder visade efter Bonferronis korrigering att inga signifikanta skillnader finns mellan åldersgrupper på arbetslivsbalanspoäng. Studiens resultat tyder på att ett gott socialt stöd i såväl arbetsliv som privatliv kan påverka arbetslivsbalans till det bättre. Således kan studien sammanfattas genom att socialt stöd i såväl arbetsliv som privatliv, separat eller tillsammans, möjligen kan vara en pusselbit för en djupare förståelse om hur arbetslivsbalans kan främjas.

No description available.

1 februari år 2020 beslutade regeringen tillsammans med Folkhälsomyndigheten att det nya coronaviruset klassas som en samhälls- och allmänfarlig sjukdom (Folkhälsomyndigheten 2020 s. 3). Den 16 mars 2020 fastställde Folkhälsomyndigheten att de som arbetar i Stockholm samt har möjligheten att arbeta hemifrån, bör göra det (Livsmedelsföretagen 2020). Därefter tvingades arbetande runt om i Sverige att flytta hem sitt arbete till sin bostad och utföra alla de krav som arbetsliv och privatliv medför under samma tak. Nästan två år senare, den 9 februari 2022, slopade Folkhälsomyndigheten rekommendationen att de som har möjlighet att arbeta hemifrån bör göra det (Folkhälsomyndigheten 2022). Vår uppsats har som syfte att skaffa djupare kunskap om hur individer som lever i ett förhållande i samma hushåll som sin partner har påverkats av distansarbetet under covid-19 pandemin, när partnern även arbetat hemifrån. För att få inblick i hur de ser på situationen utifrån ett work-life balance perspektiv. Vidare önskar vi att med studien ge läsaren en större inblick i upplevelser från individer som levt under dessa förhållanden, med distansarbetets för och nackdelar. Den teoretiska referensramen utgörs av teorier samt tidigare forskning inom ämnet work-life balance. Vi har valt att använda oss av fyra olika teorier inom ämnet som förklarar de konflikter som kan uppstå mellan arbetsliv och privatliv, samt tidigare forskning vilket visar på de för- samt nackdelar distansarbetet har för individers work-life balance. Vi har även valt att använda oss av en kvalitativ ansats i studien där fyra par har intervjuats genom åtta enskilda online-intervjuer. Samtliga par lever i samma hushåll som sin partner där de båda arbetat hemifrån på grund av covid-19 pandemin. Slutsatserna som vi kommit fram till i studien är att respondenterna upplever att arbetslivet och privatlivet har varit välfungerande när de själva samt deras partner arbetat hemifrån. Det beskrivs genom att respondenterna uttryckt ett ökat välbefinnande och en förbättring kopplat till flexibiliteten distansarbetet medfört. Den förbättrade flexibiliteten respondenterna uttryckt har exempelvis inneburit att de haft möjlighet att spara tid på pendling och fått möjlighet att spendera mer tid med familjen. Fortsättningsvis visas en skillnad mellan de kvinnliga och manliga respondenterna där kvinnorna upplever en ökad mängd hemsysslor under distansarbetet, medan männen upplever att mängden hemsysslor inte förändrats under distansarbetet jämfört mot innan. Ytterligare en skillnad som visats mellan kvinnorna och männens upplevelser är att alla kvinnliga respondenter nämnde att de haft möjlighet spendera mer tid med familjen medan enbart en manlig respondent uttryckte liknande.

Det flexibla arbetet ses som ett familjevänligt upplägg som kan underlätta för föräldrar att få ihop vardagen. Men relationen mellan flexibelt arbete och balansen mellan arbete och privatliv är tvetydig likaväl vilka konsekvenser det har för föräldrar som ska få ihop en vardag med arbete och barn. Trots att forskning indikerar att flexibelt arbete är alltmer vanligt förekommande och att det möjliggör för anställda att integrera arbete och familjeliv i allt större utsträckning, inte minst genom möjligheten att vobba, saknas idag forskning om fenomenet vobb. Vobb, som är vanligast bland kvinnor, kan vara en möjlighet för att få ihop vardagen, men det kan också tänkas bidra till otillräcklighet där ansvaret för familjen kombineras med ett alltmer gränslöst arbete. Att skapa goda förutsättningar för att balansera arbete och privatliv är inte bara viktigt för individen utan även för arbetsgivaren, för att undvika att individer lämnar arbetslivet i förtid. Därför är syftet med denna studie att undersöka och beskriva hur kvinnor med flexibla arbeten upplever situationen vobb. Fem kvinnor har deltagit i denna studie där en kvalitativ metod har använts. Studien har utgått från en induktiv ansats och datainsamlingen har skett via semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide. Materialet analyserades enligt Graneheims och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.  Denna studie visar att vobb upplevs som en möjlighet i arbetslivet för att kunna hantera krav från båda domänerna och att hålla sig konkurrenskraftig. Däremot indikerar studien att vobb kan ha negativa konsekvenser på vår hälsa i form av ökad stress. Det upplevs även ha en negativ inverkan på barnen som påverkas av föräldrarnas frånvaro. Detta visar att det behövs en dialog mellan arbetsgivare och medarbetare i vad som förväntas och vilka förutsättningar och gränser som bör finnas på plats innan flexibilitet och vobb kan nyttjas i arbetet. / Flexible work is perceived as a family-friendly approach that can facilitate parents' daily life. However, the relationship between flexible work and the balance between work and private life is ambiguous. Flexible working enables us to integrate work and family life, particularly through the possibility of working while caring for sick children (vobb), there is currently a lack of research on the phenomenon. Vobb is most common among women and could be a means of managing life, but it could also contribute to feelings of inadequacy. Therefore, the purpose of this study is to investigate how women with flexible jobs experience vobb. Five women participated in this study, for which a qualitative method was used. The data collection was conducted through semi-structured interviews and the material was analyzed according to qualitative content analysis.  This study shows that vobb is experienced as an opportunity in work, to be able to handle demands and to remain competitive. However, the study indicates that vobb can have negative health consequences in the form of stress and have a negative impact on children. This suggests a dialogue between employers and employees regarding expectations, conditions and boundaries before vobb can be utilized in work.

Den här uppsatsen handlar om lagring av data i smarta hem och i samband med användning av molntjänster.De huvudproblem som tas upp är:•Datahantering i smarta hem.•Vad användarna kan förvänta sig av smarta hem-enheter när det kommer till integritet och tillförlitlighet.•Om det finns någon lösning för förbättrad integritet i ett smart hem.Uppsatsen förklarar hur tillverkaren (företagen) hanterar riskerna i privatlivet för den nästan omedvetna slutanvändaren och innehåller en enkätundersökning samt en intervju om datainsamlingsmetoder.Företagen som arbetar med IoT produkter har tydlighet och transparens när det kommer till vilken data deras produkt(er) samlar in och dessa finner man i deras villkor (ex. privacy statements, privacy policy, terms of service/use och andra dokument). Därför är det viktigt att (blivande) användare läser avtalen noga innan denne börjar använda sig utav produkten eller tjänsten. Dessa villkor kan komma att ändras och uppdateras så därför är det viktigt att användaren läser igenom dem igen ifall leverantören skickar ut de vid ett senare tillfälle. Större delen av produkterna använder sig av molnet vilket innebär en integritetsrisk för kunden då dennes data är lättare för andra att nå än kunden själv, beroende på vilken data som sparas. Att placera sensorer i hemmet behöver inte bara generera en stor mängd personlig data men kan också generera känslig data (vilket också går att generera genom att korrelera olika sorters data). Alla produkter kommunicerar krypterat med varandra och därefter dekrypteras data vid lagring i molnet. Produkterna genererar mängder med data och dessa data kan användas i syfte till riktad marknadsföring till kunden t.ex. olika försäkringspremier. UPECSI är en lösning som har hittats, vilket är en tjänst som möjliggör för slutanvändaren att välja vilken data som sparas i molnet. / This essay is about storage of data in smart homes and connection with the usage of cloud technology. The main issues covered are:•Data usage in smart homes. •What privacy and reliability the users can expect from the smart home devices.•If there’s any solution for improved privacy in a smart home.The essay explains how the manufacturer manages the risks of privacy to the end user and includes a survey and an interview for data collection methods.Companies that provide IoT products have clarity and transparency when it comes to what data their product(s) gathers and these can be found in their terms (eg. privacy statements, privacy policy, terms of service / use and other documents). Therefore it’s important that the (future) users read them carefully before use of product. The companies also think it's important to audit with the customer (eg. if terms changes) and therefore it’s also important for the user to double-check the new terms. Most of the products make use of the cloud, which means a privacy risk (depending on which data is stored) for the customer because it’s easier for other actors to reach their data than directly from the customer. Placing sensors in the home not only can generate a large amount of personal data, but also sensitive data (which also can be generated by correlating various types of data). All products communicate encrypted with each other but decrypts data when it’s stored in the cloud. The products generates big data, and these data can be used for target marketing or e.g. different insurance premiums. UPECSI is a solution that has been found through literature, which is a service that enables the end-user to choose the data that is stored on the cloud.

Dagens individer innehar olika roller i arbetslivet och privatlivet som konkurrerar om en individs tid och energi, vilket kan skapa svårigheter att uppnå balans mellan dessa båda områden. Denna studie undersöker förhållandet mellan konflikter mellan arbetsliv och privatliv samt arbetstillfredsställelse. Individens olika roller och de åtaganden dessa innefattar kan ge upphov till konflikter mellan arbetslivet och privatlivet. Detta gör det intressant att även undersöka en särskilt värdefull aspekt av privatlivet, nämligen antal barn och dess samband med konflikterna. Studiens deltagare bestod av 87 medarbetare varav 52 kvinnor och 35 män i åldrarna 26-58 år (M = 48) och de instrument som användes för att mäta konflikterna var Work-Family and Family-Work Scales och för att mäta aspekter av arbetstillfredsställelse användes delar av Copenhagen Psychosocial Questionnaire version II. Studien fann ett negativt samband mellan upplevd konflikt arbetsliv med privatliv och tillfredsställelse med arbetet (r = -.31, p < .01), vilket är i linje med resultat av tidigare forskning. Mellan antal barn och upplevd konflikt privatliv med arbetsliv fanns ett positivt samband (r = .39, p < .001). Resultaten indikerar att upplevd svårighet att kombinera arbetsliv med privatliv tyder på en lägre grad av tillfredsställelse med arbetet, samtidigt som fler barn kan tyda på en högre upplevd svårighet att kombinera privatlivets åtaganden med arbetslivet. Upplevda konflikter mellan arbetsliv och privatliv predicerar tillfredsställelse med arbetet till 10%. / Individuals of today have different roles in their work and in their private lives that are competing for an individual's time and energy, which can create difficulties in achieving balance between these two areas. This study investigates the relationship between conflicts between work and private life and job satisfaction. The individual's roles and the commitments these contain can make it difficult to find balance between work and private life. This makes it interesting to also investigate a particularly valuable aspect of private life, namely the number of children and its relationship with the conflicts. The study's participants consisted of 87 employees, of which 52 were women and 35 were men aged 26-58 years (M = 48). The instruments used to measure the conflicts were Work-Family and Family-Work Scales and to measure aspects of job satisfaction, parts of Copenhagen Psychosocial Questionnaire Version II were used. The study found a significant negative correlation between experienced work-private life conflict and satisfaction with work (r = -.31, p = .004), which is in line with results of previous research. Between the number of children and experienced private life-work conflict, a positive relationship was found (r = .39, p = < .001). The results indicate that experienced difficulty in combining work with private life indicates a lower degree of satisfaction with work, while more children may indicate a higher experienced difficulty in combining the commitments of private life with work. Experienced conflicts between work and private life predicted satisfaction with work to 10%.

In recent years Sweden has been affected by an increase in organized crime, bombings, and deadly gun violence. Government surveillance measures for the purpose of preventing crime, i.e., before a concrete criminal suspicion arises, have thus become a more common practice within the work of law enforcement authorities. The act (2007:979) on measures to prevent certain particularly serious crimes(hereinafter referred to as“Preventivlagen”)is of particular importance for this preventive kind of secret surveillance measures. The purpose of this research paper is to investigate whether Preventivlagen contains adequate protection and safeguards for the freedoms and rights of individuals' privacy according to the Swedish Instrument of Government (1974:152) (hereinafter referred to as“Regeringsformen”) and the European Convention on human rights, Article 8 the right to privacy and Article 13 the right to effective legal remedies. A further aim was to examine if the law in question needs to be improved with respect to privacy protection. In addition, the new bill in SOU 2022:52 which proposes to expand Preventivlagen, was also reviewed in terms of privacy protection. In conclusion, Preventivlagen generally is foreseeable in terms of the scope of application for the use of secret surveillance measures. Furthermore, it also mostly contains adequate safeguards. However, there are certain parts that can be improved. When a proportionality assessment was made according to the requirements of the European Convention and Regeringsformen, it was concluded that Preventivlagen partly lacks some basic safeguards regarding individuals' right to notification and effective legal remedies. Also, the supervision exercised by the Privacy Protection Board was deemed insufficient. Therefore, Preventivlagen may constitute a disproportionate intervention in the individual's right to privacy in Article 8 and the right to effective legal remedies in Article 13, as well as ch. 2. § 6 Regeringsformenwhich also protects the right to privacy. It was therefore proposed that the shortcomings of the law be addressed by the legislature. The new draft bill SOU 2022:52 was also described and analyzed. In the bill, it is proposed that the catalog of crimes in Preventivlagen be expanded and that the use of excess information becomes unlimited. The conclusion in this part was that an expansion of the crime catalog and the possibility of unlimited use of excess information can have an impact on the proportionality and foreseeability aspect of the law. It was therefore proposed that the legislator strengthen the safeguards in Preventivlagen to further ensure privacy protection if these changes are introduced.