Introduktion: Arbetsrelaterad psykisk ohälsa bland arbetande kvinnor i Sverige är ett aktuellt folkhälsoproblem då ohälsotalet i denna grupp är högt. Den nationella arbetsrelaterade psykiska ohälsan sammanhänger i hög grad med stressrelaterade symtom som även är orsaken bakom långtidssjukskrivningar. Kvinnor sjukanmäler sig tre gånger oftare än män. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa vilka arbetsmiljöfaktorer som står i samband med psykisk ohälsa, utbrändhet, förtidspensionering och sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa bland kvinnor på arbetsmarknaden i arbetsför ålder i Sverige. Metod: Metoden som använts för att besvara syftet var en induktiv tematisk innehållsanalys av 20, både kvalitativa och kvantitativa sakkunniggranskade vetenskapliga tidskriftsartiklar. Resultat: Ur analysen framkom fyra teman, arbetsmiljöfaktorer, kombination av arbetsmiljöfaktorer och privata faktorer, privata faktorer och att vara kvinna. Tema arbetsmiljöfaktorer var det mest framträdande och besvarade även mest syftet. De arbetsmiljöfaktorer som enligt vår analys står mest i samband med psykisk ohälsa, utbrändhet, förtidspensionering och sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa är följande: ledarskap, hög arbetsbelastning, höga krav, organisatoriska faktorer, kompetensbrist, konflikter, delaktighet på arbetsplatsen, låg kontroll över sitt arbete, belastande arbetssituation och avsaknad av socialt stöd. Slutsats: Resultatet visade att arbetsmiljöfaktorer påverkar kvinnornas psykiska hälsa istörsta mån, däremot är fenomenet mer komplext, då det framkom ytterligare tre teman som inte bara handlade om arbetsmiljöfaktorer, utan även faktorer i privatliv, en kombination av privata faktorer och arbetsmiljöfaktorer samt att vara kvinna. Detta resultat visar att det behövs mer forskning om upplevelsen av att vara en arbetande kvinna i sitt arbetsliv och i hennes privata liv.

Online social networks have become a fast and efficient way of sharing information and experiences. Over the past few years the trend of using social networks has drastically increased with an enormous amount of users’ private contents injected into the providers’ data centers. This has raised concerns about how the users’ contents are protected and how the privacy of users is preserved by the service providers. Moreover, current social networks have been subject to much criticism over their privacy settings and access control mechanism. The providers own the users’ contents and these contents are subject to potential misuse. Many socially engineered attacks have exposed user contents due to the lack of sufficient privacy and access control. These security and privacy threats are addressed by Project Safebook, a distributed peer-to-peer online social networking solution leveraging real life trust. By design Safebook decentralizes data storage and thus the control over user content is no longer in the service provider’s hands. Moreover, Safebook uses an anonymous routing technique to ensure communication privacy between different users. This thesis project addresses privacy aware data management for Safebook users and a data access control solution to preserve users’ data privacy and visibility utilizing a peer to peer paradigm. The solution focuses on three sub-problems: (1) preserving the user’s ownership of user data, (2) providing an access control scheme which supports fine grained access rights, and (3) secure key management. In our proposed system, the user profile is defined over a collection of small data artifacts. An artifact is the smallest logical entity of a profile. An artifact could be a user’s status tweak, text comment, photo album metadata, or multimedia contents. These artifacts are then logically arranged to form a hierarchical tree, call the User Profile Hierarchy. The root of the profile hierarchy is the only entry point exposed by Safebook from where the complete user profile can be traversed. The visibility of portions of the user profile can be defined by exposing a subset of profile hierarchy. This requires limiting access to child artifacts, by encrypting the connectivity information with specific access keys. Each artifact is associated with a dynamic access chain, which is an encrypted string and contains the information regarding the child nodes. A dynamic access chain is generated using a stream cipher, where each child’s unique identifier is encrypted with its specific access key and concatenated to form the dynamic access chain. The decryption process will reveal only those child artifacts whose access keys are shared. The access keys are managed in a hierarchical manner over the profile hierarchy. Child artifacts inherit the parent’s access key or their access key can be overridden with a new key. In this way, fine grained access rights can be achieved over a user’s artifacts. Remote users can detect changes in a specific branch of a profile hierarchy and fetch new artifacts through our proposed profile hierarchy update service. On top of the proposed access control scheme, any social networking abstraction (such as groups, circles, badges, etc.) can be easily implemented. / Online sociala nätverk har blivit ett snabbt och effektivt sätt att dela information och erfarenheter. Under de senaste åren har trenden med att använda sociala nätverk har ökat drastiskt med en enorm mängd av användarnas privata innehåll injiceras in i leverantörernas datacenter. Detta har väckt farhågor om hur användarnas innehåll skyddas och hur användarnas integritet bevaras av tjänsteleverantörerna. Dessutom har nuvarande sociala nätverk varit föremål för mycket kritik över sina sekretessinställningar och åtkomstkontroll. Leverantörerna äger användarnas innehåll och dessa innehåll är föremål för potentiellt missbruk. Många socialt konstruerade attacker har utsatt användarnas innehåll på grund av bristen på tillräcklig integritet och åtkomstkontroll. Dessa säkerhets-och privatliv hot hanteras av Project Safebook, en distribuerad peer-to-peer sociala nätverk online-lösning utnyttja verkliga livet förtroende. Genom design Safebook decentralizes datalagring och därmed kontrollen över användarens innehåll är inte längre i tjänsteleverantörens händer. Dessutom använder Safebook en anonym routing teknik för att säkerställa kommunikationen sekretess mellan olika användare. Detta examensarbete behandlar sekretess medvetna datahantering för Safebook användare och åtkomstkontroll lösning för att bevara användarnas integritet och synlighet använder en peer to peer paradigm. Lösningen fokuserar på tre delproblem: (1) bevara användarens ägande av användardata, (2) att tillhandahålla ett system för åtkomstkontroll som stöder finkorniga åtkomsträttigheter, samt (3) säkra nyckelhantering. I vårt föreslagna systemet, användaren profilen som definieras över en samling av små data-artefakter. En artefakt är det minsta logisk enhet i en profil. En artefakt kan vara en användares status tweak, text kommentar, fotoalbum metadata, eller multimedieinnehåll. Dessa artefakter då är logiskt ordnade att bilda ett hierarkiskt träd, ring Användarprofil Hierarki. Roten till profilen hierarkin är den enda inkörsporten exponeras genom Safebook varifrån hela användarprofil kan passeras. Synligheten av delar av användarprofilen kan definieras genom att exponera en delmängd av profilen hierarki. Detta kräver att begränsa tillgången till barn artefakter, genom att kryptera uppkopplingen informationen med särskilda snabbtangenter. Varje artefakt är associerad med en dynamisk tillgång kedja, som är en krypterad sträng och innehåller information om de underordnade noder. En dynamisk tillgång kedjan genereras med hjälp av en ström chiffer, där varje barns unika identifierare är krypterad med dess specifika tillgången knapp och sammanfogas för att bilda den dynamiska tillgång kedjan. Dekrypteringsprocessen avslöjar endast de barn artefakter vars tillgång nycklar delas. De snabbtangenter hanteras på ett hierarkiskt sätt över profilen hierarkin. Barn artefakter ärva föräldrarnas tillgång nyckel eller deras åtkomstnyckeln kan åsidosättas med en ny nyckel. På detta sätt kan finkorniga åtkomsträttigheter uppnås över en användares artefakter. Fjärranvändare kan upptäcka förändringar i en viss gren av en profil hierarki och hämta nya artefakter genom vår föreslagna profil hierarki uppdateringstjänst. Ovanpå den föreslagna åtkomstkontroll system kan alla sociala nätverk abstraktion (t.ex. grupper, cirklar, märken, osv.) lätt genomföras.

Hemliga tvångsmedel är och har länge utgjort ett viktigt verktyg för de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att utreda brottslig verksamhet. Användningen av effektiva straffprocessuella tvångsmedel ökar nämligen möjligheterna att upptäcka, säkra bevisning samt lagföra begångna brott. Dessa åtgärder innebär dock olika former av hemlig inhämtning av enskildas uppgifter och riskerar således att medföra allvarliga ingrepp i rätten till personlig integritet.  Under en lång tid var den rådande uppfattningen i svensk rätt att hemliga tvångsmedel enbart kunde användas inom ramen för en förundersökning. En nödvändig förutsättning var därmed att den som åtgärderna riktades mot skäligen kunde misstänkas för brott. Möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel i förebyggande syfte, så kallade preventiva tvångsmedel, ansågs däremot länge utgöra ett alltför stort ingripande i enskildas rätt till personlig integritet. Denna uppfattning har dock förändrats under de senaste decennierna. Terroristattackerna den 11 september 2001 i USA markerade starten på ett skifte i många västerländska stater, då kopplingen mellan kraven på säkerhet och behovet av förbättrade metoder för allmän övervakning uppmärksammades allt mer. Genom detta har övervakningssamhället i större utsträckning kommit att ses som en legitimerad säkerhets-modell, trots att det innebär en avsevärd utökning av statens makt gentemot enskilda. Terroristhoten i kombination med den tekniska utvecklingen, som bidragit till helt nya möjligheter att planera och genomföra grova brott, resulterade i uppfattningen att de brottsbekämpande myndigheterna var i behov av utvidgade verktyg för att förhindra att sådan brottslig verksamhet realiserades. I Sverige har denna utveckling kommit till uttryck genom antagandet av olika regelverk som möjliggör användningen av preventiva tvångsmedel, varmed enskilda numera i vissa situationer kan övervakas utan en konkret brottsmisstanke. I skrivande stund kan dessa tvångsmedel enbart användas för brott med ett visst straffvärde eller för vissa särskilt angivna brott som anses utgöra ett hot mot den nationella säkerheten, alltså brott som vanligtvis faller inom Säkerhetspolisens ansvars-område. Under de senaste åren har dödligt våld i form av bland annat skjutningar och sprängningar ökat kraftigt i Sverige. En utveckling som anses ha starka kopplingar till så kallade kriminella nätverk. Som ett gensvar på den ökade gängkriminaliteten lämnades därmed den 2 november 2021 ett kommittédirektiv med beslut om att tillsätta en statlig utredning för att överväga huruvida det går att utvidga användningen av preventiva tvångsmedel. Förslaget innebär att även sådan brottslig verksamhet som förekommer inom ramen för kriminella nätverk kan bli föremål för preventiva tvångsmedel.  En sådan lagförändring skulle markera starten på en ny era i svensk straffprocessrätt, där tvångsmedelsanvändningen i större utsträckning sker i förebyggande syften.

Problembakgrund: I början av år 2020 började viruset Covid-19 spridas runt om i världen och i mars år 2020 klargjorde världshälsoorganisationen att vi befinner oss i en pandemi. Allt fler organisationer började med distansarbete som ett sätt att ta sitt ansvar för att försöka minska smittspridningen på arbetsplatser. Svårigheter kan uppstå med att motivera arbetstagare under den rådande situationen. Arbetsmotivationen samt distansarbetet kan komma att påverka både chefer och medarbetares balans mellan arbetsliv och privatliv. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur chefer och medarbetarnas arbetsmotivation påverkats av distansarbetet samt hur de hanterar balansen mellan privatliv och arbetsliv. Metod: Studien är baserad på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom en webbaserad enkätundersökning besvarad av 219 st respondenter som arbetar på distans. Resultat: Distansarbetet har mestadels en positiv påverkan på arbetsmotivationen hos chefer och medarbetare som har deltagit i denna enkätstudie. Balansen mellan arbetsliv och privatliv har fungerat bra för många av de som arbetar på distans. Gränsen mellan privatlivet och arbetslivet kan lätt bli suddig när arbetstagare arbetar hemifrån. Majoriteten ansåg att en variation mellan att arbeta på arbetsplatsen och hemifrån skulle vara mest optimalt. / Problem: In the beginning of 2020, the Covid-19 virus began to spread around the world and in March 2020 the World Health Organization made it clear that we are in a pandemic. More and more organizations started with teleworking as a way of taking responsibility and trying to reduce the spread of infection in workplaces. It can be difficult for a company to motivate employees, especially in the current situation, work motivation and teleworking can affect both managers and employees' balance between work and private life. Purpose: The purpose of the study is to investigate how work motivation is affected by telework and how workers who work remotely handle the balance between private life and work life. Method: The study is based on a quantitative method with a deductive approach. The method that was used was a web-based survey answered by 219 respondents who work remotely. Results: Teleworking has mostly a positive impact on the work motivation of managers and employees who have participated in this survey. The balance between work and private life has worked well for many of those who work remotely. The boundary between private life and working life can easily become blurred when managers and employees work from home. The majority considered that a variation between working in the workplace and away from home would be most optimal.

Bakgrund: På grund av en belastande vardag i arbetslivet och privatlivet, har det visat sig vara svårt för förvärvsarbetande småbarnsföräldrar att återhämta sig. Under Coronapandemin har flera anställda börjat distansarbeta hemifrån, varav universitetslärare tillhör en av dessa yrkesgrupper. De nya förutsättningarna ökar behovet av att studera återhämtning för målgruppen i ett vidare sammanhang. Syfte: Syftet med studien var att studera återhämtningsmöjligheter bland universitetslärare som var småbarnsföräldrar och distansarbetade under Coronapandemin. Metod: Sex universitetslärare från Mellansverige deltog i kvalitativa djupintervjuer, vilka analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Universitetslärarnas vardag bestod av en ständig bearbetning av arbetslivets och familjelivets göromål. Distansarbetet förändrade återhämtningen i den mån att arbete och familj kom närmre varandra. En främjande återhämtningsmöjlighet var att deltagarna blev mer flexibla att utföra fysisk aktivitet under arbetsdagen. Två hindrande återhämtningsmöjligheter var den försvunna pendlingstiden, samt i viss mån virtuella fikamöten med kollegorna. Att växla mellan utförandet av förvärvsarbete och hushållsarbete under dagen, upplevdes som både en hindrande och främjande återhämtningsmöjlighet. Slutsats: Universitetslärarnas förutsättningar för återhämtning förändrades med distansarbetet, samtidigt som den upplevda återhämtande effekten av några aktiviteter skiljde sig åt mellan deltagarna. Ur ett folkhälsoperspektiv blir det viktigt att fortsätta studera återhämtning vid distansarbete ur fler aspekter och infallsvinklar. / <p>Betyg i Ladok 210601.</p>

No description available.

Polismyndighetens uppdrag är att bedriva en enhetlig, målinriktad och effektiv internationell verksamhet som bidrar till att öka tryggheten och minska brottsligheten, vilket regleras i polislagen och tillhörande förordningar. Enligt grundlagen ska Polismyndigheten klara sitt uppdrag ensamt som huvudregel men möjlighet föreligger till internationellt polisiärt samarbete och därmed får Polismyndigheten ingå överenskommelser om samarbete med utländska brottsbekämpande myndigheter. En viktig del i det polisiära samarbetet är underrättelser och informationsutbyte i det brottsbekämpande och brottsförebyggande arbetet. Med anledning av att en gemensam polisstation kommer att byggas på gränsen mellan Sverige och Norge utökas möjligheterna till att underlätta det internationella samarbetet, särskilt eftersom mycket brottslig verksamhet förekommer över landsgränserna. I uppsatsen behandlas därför de regelverk som ligger till grund för det internationella polisiära samarbetet, i syfte att kartlägga och utreda vilka rättsliga förutsättningar som möjliggör informationsutbyte av personuppgifter mellan polismyndigheterna. En viktig aspekt vad gäller informationsutbyte är att beakta de mänskliga fri- och rättigheterna, dataskydd och sekretess samt specifikt rätten till privatliv för att skydda den enskildes personliga integritet. I uppsatsen har det uppmärksammats att det finns en viss oklarhet gällande i vilka situationer information och personuppgifter ska eller får delas. Det föreskrivs inte en direkt uppgiftsskyldighet i svensk lag eller förordning att uppgifter ska delas till en utländsk myndighet, vilket däremot framgår av de avtal som ligger till grund för det nordiska polissamarbetet. Det kan även konstateras att informationsutbytet i dagsläget kan vara omständigt för att upprätthålla kraven på rättssäkerhet, enskildas rätt till integritet och samtidigt vara effektivt. Polismyndigheten har för avsikt att utveckla underrättelsesamarbetet med Norge för att förstärka båda ländernas förmåga att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten. Därmed finns det skäl att utreda på vilket sätt informationsutbyte kan ske utifrån det rättsliga stöd som föreligger och vilka eventuella hinder som behöver övervinnas. Mot bakgrund av att det är den gällande rätten som utreds tillämpas den rättsdogmatiska metoden, för att identifiera, beskriva, analysera den rättsliga regleringen som finns på området för att kartlägga gällande rätt.

Syftet med studien var att undersöka hur chefer med förtroendearbetstid upplever balansen mellan arbete och privatliv. Studien baserades på en induktiv kvalitativ design där åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes i tre olika organisationer via en digital plattform. Den insamlade data transkriberades och analyserades genom tematisk analys. Insamlat material genererade fyra huvudteman och nio underteman. Resultatet visade att det fanns både en upplevelse av en god balans mellan arbete och privatliv där utmärkande upplevelser som hade betydelse för balansen var flexibilitet och kontroll över sin arbetstid. Balansen tenderade att variera under stressiga perioder. Bland respondenterna fanns även en upplevelse av låg balans mellan arbete och privatliv, där stress och krav från chefer hade en betydande roll som innebar minskad möjlighet att spendera tid med deras familjer. / The aim of the study was to examine how managers with flexible work time experience their work life balance. The study was inductive and eight qualitative semi structured interviews were held in three different organizations through a digital platform. The collected data were transcribed and analyzed through thematic analysis. That resulted in a total of four themes and nine sub-themes. The result showed that the managers in general experienced a well balanced everyday life where distinguishing feelings that seemed to be important for the balance were flexibility and the possibility to control the working hours. The balance tended to fluctuate during stressful periods. Among the respondents, there were also an experience of low work life balance, where stress and demands from managers were important because it could mean a reduced opportunity to spend time with their families.

Studien syftar till att undersöka hur allmänheten ser på kameraövervakning samt hur denna övervakning påverkar deras vardagliga liv. För att svara på frågeställningarna genomfördes strukturerade intervjuer på och runt Stortorget i centrala Malmö. Intervjuerna resulterade i 119 deltagare och materialet bearbetades både kvantitativt och kvalitativt. Resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning som visar att de svenska medborgarna ser positivt på kameraövervakning, den genomgående trenden är att ca 80% av svenskar ställer sig positiva till kameraövervakning på allmän plats. Vidare visar resultaten en konflikt mellan integritet och säkerhet, då studien visar att kameraövervakning kränker vissa individers integritet. Dessutom kopplas resultaten till teorier om makt och Foucaults tankar om Panoptikon. Där ett ständigt övervakande öga kan påverka individers levnadsmönster, då de normaliseras in i vad som ses som rätt av den som sitter på makten. Studien visar dock att det endast är ett fåtal individer som anser sig påverkas av kameraövervakning i sitt vardagliga liv. Förslag på vidare forskning är att genomföra mer djupgående och öppna intervjuer med deltagare, detta för att djupare förstå deras resonemang. Det hade även varit intressant att undersöka hur materialet från kameraövervakning bearbetas enligt lagar och förordningar. / The aim of the present study is to examine what citizens think about camera surveillance and how it affects their day to day life. The question at issue was answered through structured interviews carried out at Stortorget in central Malmö. The interviews resulted in 119 participants and the material was processed with both a qualitative and quantitative approach. The result corresponds with previous research which shows that Swedish citizens view camera surveillance positively, the overall trend is that approximately  80% of Swedes are positive towards camera surveillance in public places. Furthermore, the results show a conflict between integrity and security, as the study shows that camera surveillance violates the integrity of certain individuals. In addition, the results are linked to theories of power and Foucault's thoughts on Panopticon. Where a constantly monitoring eye can affect individuals' life patterns, as they are normalized into what is seen as right by whoever is in power. However, the study shows that only a few individuals consider themselves affected by camera surveillance in their everyday life. Suggestions for further research are to conduct more in-depth and open interviews with participants, this in order to more deeply understand their reasoning. It would also be interesting to research how material from camera surveillance is being processed according to laws and regulations.

No description available.