Bakgrund: På grund av en belastande vardag i arbetslivet och privatlivet, har det visat sig vara svårt för förvärvsarbetande småbarnsföräldrar att återhämta sig. Under Coronapandemin har flera anställda börjat distansarbeta hemifrån, varav universitetslärare tillhör en av dessa yrkesgrupper. De nya förutsättningarna ökar behovet av att studera återhämtning för målgruppen i ett vidare sammanhang. Syfte: Syftet med studien var att studera återhämtningsmöjligheter bland universitetslärare som var småbarnsföräldrar och distansarbetade under Coronapandemin. Metod: Sex universitetslärare från Mellansverige deltog i kvalitativa djupintervjuer, vilka analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Universitetslärarnas vardag bestod av en ständig bearbetning av arbetslivets och familjelivets göromål. Distansarbetet förändrade återhämtningen i den mån att arbete och familj kom närmre varandra. En främjande återhämtningsmöjlighet var att deltagarna blev mer flexibla att utföra fysisk aktivitet under arbetsdagen. Två hindrande återhämtningsmöjligheter var den försvunna pendlingstiden, samt i viss mån virtuella fikamöten med kollegorna. Att växla mellan utförandet av förvärvsarbete och hushållsarbete under dagen, upplevdes som både en hindrande och främjande återhämtningsmöjlighet. Slutsats: Universitetslärarnas förutsättningar för återhämtning förändrades med distansarbetet, samtidigt som den upplevda återhämtande effekten av några aktiviteter skiljde sig åt mellan deltagarna. Ur ett folkhälsoperspektiv blir det viktigt att fortsätta studera återhämtning vid distansarbete ur fler aspekter och infallsvinklar. / <p>Betyg i Ladok 210601.</p>

No description available.

Polismyndighetens uppdrag är att bedriva en enhetlig, målinriktad och effektiv internationell verksamhet som bidrar till att öka tryggheten och minska brottsligheten, vilket regleras i polislagen och tillhörande förordningar. Enligt grundlagen ska Polismyndigheten klara sitt uppdrag ensamt som huvudregel men möjlighet föreligger till internationellt polisiärt samarbete och därmed får Polismyndigheten ingå överenskommelser om samarbete med utländska brottsbekämpande myndigheter. En viktig del i det polisiära samarbetet är underrättelser och informationsutbyte i det brottsbekämpande och brottsförebyggande arbetet. Med anledning av att en gemensam polisstation kommer att byggas på gränsen mellan Sverige och Norge utökas möjligheterna till att underlätta det internationella samarbetet, särskilt eftersom mycket brottslig verksamhet förekommer över landsgränserna. I uppsatsen behandlas därför de regelverk som ligger till grund för det internationella polisiära samarbetet, i syfte att kartlägga och utreda vilka rättsliga förutsättningar som möjliggör informationsutbyte av personuppgifter mellan polismyndigheterna. En viktig aspekt vad gäller informationsutbyte är att beakta de mänskliga fri- och rättigheterna, dataskydd och sekretess samt specifikt rätten till privatliv för att skydda den enskildes personliga integritet. I uppsatsen har det uppmärksammats att det finns en viss oklarhet gällande i vilka situationer information och personuppgifter ska eller får delas. Det föreskrivs inte en direkt uppgiftsskyldighet i svensk lag eller förordning att uppgifter ska delas till en utländsk myndighet, vilket däremot framgår av de avtal som ligger till grund för det nordiska polissamarbetet. Det kan även konstateras att informationsutbytet i dagsläget kan vara omständigt för att upprätthålla kraven på rättssäkerhet, enskildas rätt till integritet och samtidigt vara effektivt. Polismyndigheten har för avsikt att utveckla underrättelsesamarbetet med Norge för att förstärka båda ländernas förmåga att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten. Därmed finns det skäl att utreda på vilket sätt informationsutbyte kan ske utifrån det rättsliga stöd som föreligger och vilka eventuella hinder som behöver övervinnas. Mot bakgrund av att det är den gällande rätten som utreds tillämpas den rättsdogmatiska metoden, för att identifiera, beskriva, analysera den rättsliga regleringen som finns på området för att kartlägga gällande rätt.

Syftet med studien var att undersöka hur chefer med förtroendearbetstid upplever balansen mellan arbete och privatliv. Studien baserades på en induktiv kvalitativ design där åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes i tre olika organisationer via en digital plattform. Den insamlade data transkriberades och analyserades genom tematisk analys. Insamlat material genererade fyra huvudteman och nio underteman. Resultatet visade att det fanns både en upplevelse av en god balans mellan arbete och privatliv där utmärkande upplevelser som hade betydelse för balansen var flexibilitet och kontroll över sin arbetstid. Balansen tenderade att variera under stressiga perioder. Bland respondenterna fanns även en upplevelse av låg balans mellan arbete och privatliv, där stress och krav från chefer hade en betydande roll som innebar minskad möjlighet att spendera tid med deras familjer. / The aim of the study was to examine how managers with flexible work time experience their work life balance. The study was inductive and eight qualitative semi structured interviews were held in three different organizations through a digital platform. The collected data were transcribed and analyzed through thematic analysis. That resulted in a total of four themes and nine sub-themes. The result showed that the managers in general experienced a well balanced everyday life where distinguishing feelings that seemed to be important for the balance were flexibility and the possibility to control the working hours. The balance tended to fluctuate during stressful periods. Among the respondents, there were also an experience of low work life balance, where stress and demands from managers were important because it could mean a reduced opportunity to spend time with their families.

Studien syftar till att undersöka hur allmänheten ser på kameraövervakning samt hur denna övervakning påverkar deras vardagliga liv. För att svara på frågeställningarna genomfördes strukturerade intervjuer på och runt Stortorget i centrala Malmö. Intervjuerna resulterade i 119 deltagare och materialet bearbetades både kvantitativt och kvalitativt. Resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning som visar att de svenska medborgarna ser positivt på kameraövervakning, den genomgående trenden är att ca 80% av svenskar ställer sig positiva till kameraövervakning på allmän plats. Vidare visar resultaten en konflikt mellan integritet och säkerhet, då studien visar att kameraövervakning kränker vissa individers integritet. Dessutom kopplas resultaten till teorier om makt och Foucaults tankar om Panoptikon. Där ett ständigt övervakande öga kan påverka individers levnadsmönster, då de normaliseras in i vad som ses som rätt av den som sitter på makten. Studien visar dock att det endast är ett fåtal individer som anser sig påverkas av kameraövervakning i sitt vardagliga liv. Förslag på vidare forskning är att genomföra mer djupgående och öppna intervjuer med deltagare, detta för att djupare förstå deras resonemang. Det hade även varit intressant att undersöka hur materialet från kameraövervakning bearbetas enligt lagar och förordningar. / The aim of the present study is to examine what citizens think about camera surveillance and how it affects their day to day life. The question at issue was answered through structured interviews carried out at Stortorget in central Malmö. The interviews resulted in 119 participants and the material was processed with both a qualitative and quantitative approach. The result corresponds with previous research which shows that Swedish citizens view camera surveillance positively, the overall trend is that approximately  80% of Swedes are positive towards camera surveillance in public places. Furthermore, the results show a conflict between integrity and security, as the study shows that camera surveillance violates the integrity of certain individuals. In addition, the results are linked to theories of power and Foucault's thoughts on Panopticon. Where a constantly monitoring eye can affect individuals' life patterns, as they are normalized into what is seen as right by whoever is in power. However, the study shows that only a few individuals consider themselves affected by camera surveillance in their everyday life. Suggestions for further research are to conduct more in-depth and open interviews with participants, this in order to more deeply understand their reasoning. It would also be interesting to research how material from camera surveillance is being processed according to laws and regulations.

No description available.

No description available.

Syftet med vår studie är att öka förståelsen för hur oregelbundna arbetstider påverkar livssituationen för undersköterskorna samt vilka konsekvenser som den oregelbundna arbetstiden medför i deras liv. Syftet preciseras i följande frågeställningar: Hur upplever undersköterskorna sin oregelbundna arbetstid? Vilka faktorer påverkar undersköterskornas arbetssituation? På vilket sätt påverkar den oregelbundna arbetstiden undersköterskornas balans mellan arbetsliv och privatliv? Vilka blir de hälsomässiga konsekvenserna av oregelbunden arbetstid? Utgångspunkten för vår studie ligger i den teoretiska referensramen innehållande tidigare forskning, teorier och begrepp om Arbetstidslagen, konsekvenser av oregelbunden arbetstid, arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö, Krav- och kontrollmodellen, Work life balance, KASAM och utbrändhet. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har använt oss av intervjuer för att samla in våra data. Sammanlagt har vi genomfört åtta intervjuer och våra respondenter är undersköterskor som arbetar på olika avdelningar inom Landstinget i Värmland. Våra respondenter är mellan 36 och 59 år gamla och samtliga av dem är kvinnor. Genom vår empiri och med hjälp av teorin har vi analyserat fram 17 olika fynd som visar på att: det finns både fördelar och nackdelar med oregelbunden arbetstid, det finns stora krav på flexibilitet i tillvaron, undersköterskorna har ett visst inflytande över den egna arbetstiden, de tvingas prioritera bort delar av privatlivet, det finns en stark sammanhållning mellan arbetskollegorna, det finns olika synsätt på arbetsschemat, de känner ett ansvar för bemanningen genom att överta varandras arbetspass, det finns ett skiftande stöd från närmaste chefen, det finns viss möjlighet att påverka arbetssituationen, arbetstiderna påverkar familjelivet negativt, det sociala livet blir åsidosatt, det finns en stark önskan om deltidsarbete, det finns både fördelar och nackdelar med oregelbunden arbetstid under småbarnsåren, det finns strategier för att hantera varierande dygnsrytm, det finns en upplevelse av otillräcklig sömn, magproblem i relation till nattarbete samt möjligt samband mellan oregelbunden arbetstid och utbrändhet. / The aim of our study is to increase understanding of how irregular hours affect the lives of nurses, as well as the implications of the irregular working hours brings into their lives. The purpose specified in the following questions: How do nurses his irregular working hours? What factors influence the nurses working situation? In what way does the irregular working hours for nurses balance between work and private life? What are the health consequences of irregular working hours?The starting point of our study lies in the theoretical framework containing previous research, theories and concepts of the Working Hours Act, consequences of irregular working hours, occupational health, psychosocial work, Requirements and control model, work life balance, SOC and burnout.We conducted a qualitative study where we have used the interviews to collect our data. In total, we conducted eight interviews and our respondents are nurses working in different departments of the County Council. Our respondents are between 36 and 59 years old and all of them are women.Through our empirical data and using the theory we have analyzed up 17 different findings show that: there are both advantages and disadvantages of irregular working hours, there are great demands on flexibility in existence, nurses have a certain influence over their own working hours, the forced to prioritize delete portions of privacy, there is a strong cohesion between work colleagues, there are different approaches to the work schedule, they feel responsible for manning by taking over each other's sessions, there is a range of support from her manager, there is some opportunity to influence the work situation , working hours affect family life negatively, the social life is infringed, there is a strong desire on part-time work, there are both advantages and disadvantages of irregular working hours during the toddler years, there are strategies to handle variable circadian rhythm, there is a perception of insufficient sleep, stomach problems in relation to night work as well as possible association between irregular working hours and burnout.

Kandidatuppsats i Företagsekonomi III, Organisation 15 hp, 2FE78E, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar, Vårterminen 2017.                                                                                                                                   Författare: Hugo Järnland &amp; Ida Sonesson   Handledare: Mathias Karlsson Examinator: Mikael Lundgren   Titel: Det aktivitetsbaserade arbetssättet som Janusansikte - en kvalitativ studie om medarbetares positiva samt negativa upplevelser av det aktivitetsbaserade arbetssättet.   Syfte: Studien syftar till att skapa förståelse för hur medarbetare upplever och förhåller sig till det aktivitetsbaserade arbetssättet.                                                                                                              Metodik: En kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats. Det empiriska materialet är insamlat via åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetare som arbetar på ett företag där det aktivitetsbaserade arbetssättet tillämpas.                                                                              Slutsats: Studiens resultat har gett en ökad förståelse för hur medarbetare upplever och förhåller sig till det aktivitetsbaserade arbetssättet. Studien visar att det aktivitetsbaserade arbetssättet är ett komplext område som upplevs olika av olika individer. Resultatet visar även att det finns både positiva och negativa sidor av det aktivitetsbaserade arbetssättet. Sammanfattningsvis kan vi redogöra att medarbetarnas upplevelser av det aktivitetsbaserade arbetssättet kan liknas vid ett Janusansikte då deras upplevelser tydligt skiljer sig från varandra. / Bachelor Thesis in Business Administration III, Organization 15 hp, 2FE78E, Faculty of Economics at Linneaus University in Kalmar, Spring 2017.   Authors: Hugo Järnland &amp; Ida Sonesson   Advisor: Mathias Karlsson   Examinator: Mikael Lundgren   Title: The activity-based working as a Janusface – A qualitative study about employees positive and negative experiences about activity-based working.   Purpose: The study aims to create an understanding regarding employees experiences and how they relate to activity-based working.   Methodology: A qualitative research strategy with an abductive approach. The empirical material is collected through eight semi structured interviews with employees at a company where the activity-based working is implemented.   Conclusion: The study’s result has given an increased understanding of how employees experience and relate to activity-based working. The study shows that activity-based working is a complex area which individuals experience differently. The results also show that there are both positive and negative sides of the activity-based working. In conclusion, we can find that employees experiences of the activity-based working can be seen as a Janusface since their experiences clearly differ from each another.

Retention is an important aspect of human resource activities, especially for small and medium-sizedenterprises since they lack resources and face unique challenges when compared to larger and more established firms. Retaining key employees will allow firms to preserve their resources, sustain theireffectiveness and productivity, and thereby maintaining a competitive advantage. Despite this importance,it is a research area that is not yet fully understood, and therefore warrants further research.Taking into account the lack of resources in smaller firms, the purpose of this study was therefore toconstruct a theoretical model that can be used to research non-monetary factors and their effect onemployee retention. This was done to further elaborate on the research area. To achieve this, a quantitativestudy was performed, where data was collected from 96 Swedish small and medium-sizedenterprises,which was then used for a linear multiple regression analysis. The result was used to answerthe research question: “To what extent do firm-level, non-monetary factors affect the retention ratio inSwedish SMEs?”The result of this study shows that firm age and autonomy are the two factors which affect retention themost in Swedish SMEs. Older firms benefit from a higher retention rate than younger firms, with thepractical implication that younger firms would benefit from adapting the retention practices and policiesof older firms. The result regarding autonomy contradicts previous research, since the firms in this studywith higher degrees of autonomy face lower retention levels. This could be due to the fact that theoccupational group working at these firms often possesses specific knowledge, skills and abilities, whichmakes them attractive on the external labor market. An increased awareness of this relationship will allowfirms employing these occupational groups to implement preventative measures, in order to retain theiremployees.The effects of work-life balance, training, internal career opportunity, and pay on employee retention werenot statistically significant, indicating that previous research is not applicable to a Swedish context. Inaddition to researching a new context, a new research model based on previous research was developed toexplain to what extent firm-level factors affect employee retention, which can support further researchrelated to the research area. / Att bibehålla personal är en betydelsefull del av ett företags personalaktiviteter. De företag som lyckasbibehålla viktig personal kommer att kunna upprätthålla en konkurrensfördel genom att bevara sinaresurser, sin effektivitet och sin produktivitet. Detta gäller särskilt för små och medelstora företag då destår inför unika utmaningar, samt ofta har en brist på resurser jämfört med större och mer etableradeföretag. Trots denna betydelse är detta ett forskningsområde som inte är utforskat till fullo, varför vidareforskning är berättigad.Med mindre företags brist på resurser i åtanke, var syftet med denna studie att utforma en teoretisk modellsom kan användas för att undersöka icke-monetära faktorer och deras effekt på bibehållandet av personal.Detta för att belysa och utforska forskningsområdet ytterligare. För att uppnå syftet genomfördes enkvantitativ studie, där data samlades in från 96 svenska små och medelstora företag, vilken däreftersammanställdes för att utföra en linjär multipel regressionsanalys. Resultatet användes för att besvaraforskningsfrågan: “I vilken utsträckning påverkar icke-monetära faktorer på företagsnivå bibehållandetav personal i svenska små och medelstora företag?”Resultatet av denna studie visar att företagets ålder samt graden av autonomi är de två faktorer sompåverkar bibehållandet av personal i högst utsträckning i svenska små och medelstora företag. Äldreföretag lyckas bibehålla sin personal i högre utsträckning än yngre företag. De praktiska implikationernaav detta är att yngre firmor skulle gynnas av att tillämpa det agerande och de principer relaterade tillbibehållandet av personal som återfinns hos äldre företag. Studiens resultat visar även att företag med enhögre grad av autonomi bibehåller sin personal i lägre utsträckning, vilket motsäger tidigare forskning.Detta resultat kan bero på att den yrkesgrupp som är anställd hos dessa företag ofta innehar specifikkunskap, kompetens och förmågor, vilket gör dem attraktiva på den externa arbetsmarknaden. En ökadmedvetenhet gällande detta samband gör att företag vars anställda tillhör denna yrkesgrupp kanimplementera förebyggande åtgärder i syfte att bibehålla denna personal.Effekterna av balansen mellan arbets- och privatliv, utbildning, interna karriärmöjligheter och lön var intestatistiskt signifikanta, vilket antyder att tidigare forskning ej är applicerbar på den svenska kontexten.Utöver utforskandet av en ny kontext, utvecklades även en ny forskningsmodell baserad på tidigareforskning, med målsättningen att förtydliga i vilken utsträckning faktorer på företagsnivå påverkarbibehållandet av personal. Denna modell kan understödja vidare forskning relaterad tillforskningsområdet.