<p>Kryptering används för en mängd olika ändamål idag, till exempel för att elektroniskt signera dokument, autentisera en person och skydda hemlig information. För att detta skall fungera krävs att krypteringsnyckeln hålls hemlig och är lagrad på ett säkert sätt. Denna rapport redogör för hur krypteringsnycklar idag lagras och hur säkra det olika sätten är. Lagringssätten som behandlas är bland annat aktiva kort, bankdosor och datorfil. Det redogörs även för ett antal olika typer av hot såsom social engineering, malware och avlyssning för att slå fast vilka hot som är möjliga mot vilka system. Syftet med denna rapport är alltså att utvärdera hur säkra dagens sätt att lagra krypteringsnycklar är och vilka brister det finns med dessa. Syftet är även att få läsaren att förstå att hur man som användare beter sig spelar in på säkerheten i dessa system.</p><p>Det visar sig att alla de behandlade systemen har brister som gör att krypteringsnyckeln kan hamna i orätta händer. Vissa av systemen har fler och större brister än de andra. Säkrast verkar bankdosor och aktiva kort vara då de egentligen bara är möjligt att attackera dessa om bedragaren kan få fysisk kontakt till dem. Vid fysisk kontakt har dessutom alla systemen brister som gör det möjligt att få ut krypteringsnyckeln. Det leder till slutsatsen att det är viktigt att användaren hanterar sin utrustning på ett säkert sätt och förhindrar obehöriga att få fysisk tillgång till dem.</p><p> </p> / <p>Cryptology is used for a lot of different purposes today. For example it is used for sign electronic documents, to authenticate a person and to protect secret information. In order for this to be secure the encryption key has to be kept concealed and stored in a secure way. This paper discusses how encryption keys are stored today and how secure it is. It discusses authentication tokens, smart cards and encryption keys in computer files. It also discusses some threats, like social engineering, malware and eavesdropping in order to understand which threats are dangerous to which systems. The purpose of this paper is to evaluate how secure the key storage is and to point out the security flaws in the systems. Another purpose is to make the reader understand that the behavior of a user will affect the security of the systems.</p><p>All the discussed systems have security flaws which can lead to that the encryption key can end up in wrong hands. Some of the systems have larger flaws than others. The most secure systems seem to be authentication tokens and smart cards. It is only possible to attack those systems when physical access to the equipment can be obtained. Actually none of the discussed systems has good protection for physical access attacks. This leads to the conclusion that it is very important that a user handle his equipment in a secure way and prevent unauthorized persons to access them.</p><p> </p>

Kryptering används för en mängd olika ändamål idag, till exempel för att elektroniskt signera dokument, autentisera en person och skydda hemlig information. För att detta skall fungera krävs att krypteringsnyckeln hålls hemlig och är lagrad på ett säkert sätt. Denna rapport redogör för hur krypteringsnycklar idag lagras och hur säkra det olika sätten är. Lagringssätten som behandlas är bland annat aktiva kort, bankdosor och datorfil. Det redogörs även för ett antal olika typer av hot såsom social engineering, malware och avlyssning för att slå fast vilka hot som är möjliga mot vilka system. Syftet med denna rapport är alltså att utvärdera hur säkra dagens sätt att lagra krypteringsnycklar är och vilka brister det finns med dessa. Syftet är även att få läsaren att förstå att hur man som användare beter sig spelar in på säkerheten i dessa system. Det visar sig att alla de behandlade systemen har brister som gör att krypteringsnyckeln kan hamna i orätta händer. Vissa av systemen har fler och större brister än de andra. Säkrast verkar bankdosor och aktiva kort vara då de egentligen bara är möjligt att attackera dessa om bedragaren kan få fysisk kontakt till dem. Vid fysisk kontakt har dessutom alla systemen brister som gör det möjligt att få ut krypteringsnyckeln. Det leder till slutsatsen att det är viktigt att användaren hanterar sin utrustning på ett säkert sätt och förhindrar obehöriga att få fysisk tillgång till dem. / Cryptology is used for a lot of different purposes today. For example it is used for sign electronic documents, to authenticate a person and to protect secret information. In order for this to be secure the encryption key has to be kept concealed and stored in a secure way. This paper discusses how encryption keys are stored today and how secure it is. It discusses authentication tokens, smart cards and encryption keys in computer files. It also discusses some threats, like social engineering, malware and eavesdropping in order to understand which threats are dangerous to which systems. The purpose of this paper is to evaluate how secure the key storage is and to point out the security flaws in the systems. Another purpose is to make the reader understand that the behavior of a user will affect the security of the systems. All the discussed systems have security flaws which can lead to that the encryption key can end up in wrong hands. Some of the systems have larger flaws than others. The most secure systems seem to be authentication tokens and smart cards. It is only possible to attack those systems when physical access to the equipment can be obtained. Actually none of the discussed systems has good protection for physical access attacks. This leads to the conclusion that it is very important that a user handle his equipment in a secure way and prevent unauthorized persons to access them.

Background: A recent study shows that key management in the cooperate world is very painful due to, among other reasons, a lack of knowledge and resources. Instead, some companies embed the encryption keys and other software secrets directly in the source code for the application that uses them, introducing the risk of exposing the secrets. Today, there are multiple systems for managing keys. However, it can be hard to pick a suitable one. Objectives: The objectives of the thesis are to identify available key management systems for securing secrets in software, evaluate their eligibility to be used by small businesses based on various attributes and recommend a best practice to configure the most suited system for managing software secrets. Methods: Key management systems are identified through an extensive search, using both scientific and non-scientific search engines. Identified key management systems were compared against a set of requirements created from a small business perspective. The systems that fulfilled the requirements were implemented and comprehensively evaluated through SWOT analyses based on various attributes. Each system was then scored and compared against each other based on these attributes. Lastly, a best practice guide for the most suitable key management system was established. Results: During the thesis, a total of 54 key management systems were identified with various features and purposes. Out of these 54 systems, five key management systems were comprehensively compared. These were Pinterest Knox, Hashicorp Vault, Square Keywhiz, OpenStack Barbican, and Cyberark Conjur. Out of these five, Hachicorp Vault was deemed to be the most suitable system for small businesses. Conclusions: There is currently a broad selection of key management systems available. The quality, price, and intended use of these vary, which makes it time-consuming to identify the system that is best suitable based on the needs. The thesis concludes Hachicorp Vault to be the most suitable system based on the needs presented. However, the thesis can also be used by businesses with other needs as a guideline to aid the problem of choosing a key management system. / Bakgrund: En ny studie visar att nyckelhantering i företagsvärlden är väldigt omständligt, bland annat på grund av brist av kunskap och resurser. Istället väljer vissa företag att inkludera krypteringsnycklar och andra mjukvaruhemligheter direkt i källkoden för applikationen som ska använda dem, och därmed introducerar risken att exponera hemligheterna om källkoden skulle bli tillgänglig för en obehörig part. Syfte: Syftet med denna avhandling är att identifiera tillgängliga nyckelhanteringssystem för att säkra upp mjukvaruhemligheter, bedöma deras lämplighet för småföretag genom att utvärdera dem baserat på olika egenskaper, och rekommendera bästa praxis för att konfigurera det mest lämpliga nyckelhanteringssystemet. Metod: Nyckelhanteringssystem har identifierats genom en omfattande sökning i både vetenskapliga och icke-vetenskapliga sökmotorer. Identifierade nyckelhanteringssystem jämfördes med ett antal krav skapade från ett småföretags-perspektiv. De systemen som uppfyllde kraven implementerades och utvärderades omfattande genom SWOT analyser baserade på attribut för exempelvis funktioner, prestanda, användarvänlighet och uppskattat framtida stöd. Varje system fick sedan en poäng som jämfördes mot de andra systemen baserat på dessa attributen. Till sist togs även en bästa praxis fram för det mest lämpade nyckelhanteringssystemet. Resultat: Under avhandlingen identifierades totalt 54 nyckelhanteringssystem med olika funktioner och syften. Utav dessa system jämfördes fem omfattande. Dessa var Pinterest Knox, Hashicorp Vault, Square Keywhiz, OpenStack Barbican och Cyberark Conjur. Utav dessa fem ansågs Hachicorp Vault vara det mest lämpade systemet för småföretag. Slutsatser: Det finns nuvarande ett brett utbud av nyckelhanteringssystem tillgängliga. Kvalitén, priset och deras syfte varierar vilket gör det tidskrävande att identifiera det systemet som best lämpar sig till ens behov. Avhandlingen anser Hachicorp Vault vara den mest lämpliga baserat på de presenterade behoven, men avhandlingen kan också användas av företag med andra behov som en guide för att underlätta problemet med att välja ett lämpligt nyckelhanteringssystem.

Online social networks have become a fast and efficient way of sharing information and experiences. Over the past few years the trend of using social networks has drastically increased with an enormous amount of users’ private contents injected into the providers’ data centers. This has raised concerns about how the users’ contents are protected and how the privacy of users is preserved by the service providers. Moreover, current social networks have been subject to much criticism over their privacy settings and access control mechanism. The providers own the users’ contents and these contents are subject to potential misuse. Many socially engineered attacks have exposed user contents due to the lack of sufficient privacy and access control. These security and privacy threats are addressed by Project Safebook, a distributed peer-to-peer online social networking solution leveraging real life trust. By design Safebook decentralizes data storage and thus the control over user content is no longer in the service provider’s hands. Moreover, Safebook uses an anonymous routing technique to ensure communication privacy between different users. This thesis project addresses privacy aware data management for Safebook users and a data access control solution to preserve users’ data privacy and visibility utilizing a peer to peer paradigm. The solution focuses on three sub-problems: (1) preserving the user’s ownership of user data, (2) providing an access control scheme which supports fine grained access rights, and (3) secure key management. In our proposed system, the user profile is defined over a collection of small data artifacts. An artifact is the smallest logical entity of a profile. An artifact could be a user’s status tweak, text comment, photo album metadata, or multimedia contents. These artifacts are then logically arranged to form a hierarchical tree, call the User Profile Hierarchy. The root of the profile hierarchy is the only entry point exposed by Safebook from where the complete user profile can be traversed. The visibility of portions of the user profile can be defined by exposing a subset of profile hierarchy. This requires limiting access to child artifacts, by encrypting the connectivity information with specific access keys. Each artifact is associated with a dynamic access chain, which is an encrypted string and contains the information regarding the child nodes. A dynamic access chain is generated using a stream cipher, where each child’s unique identifier is encrypted with its specific access key and concatenated to form the dynamic access chain. The decryption process will reveal only those child artifacts whose access keys are shared. The access keys are managed in a hierarchical manner over the profile hierarchy. Child artifacts inherit the parent’s access key or their access key can be overridden with a new key. In this way, fine grained access rights can be achieved over a user’s artifacts. Remote users can detect changes in a specific branch of a profile hierarchy and fetch new artifacts through our proposed profile hierarchy update service. On top of the proposed access control scheme, any social networking abstraction (such as groups, circles, badges, etc.) can be easily implemented. / Online sociala nätverk har blivit ett snabbt och effektivt sätt att dela information och erfarenheter. Under de senaste åren har trenden med att använda sociala nätverk har ökat drastiskt med en enorm mängd av användarnas privata innehåll injiceras in i leverantörernas datacenter. Detta har väckt farhågor om hur användarnas innehåll skyddas och hur användarnas integritet bevaras av tjänsteleverantörerna. Dessutom har nuvarande sociala nätverk varit föremål för mycket kritik över sina sekretessinställningar och åtkomstkontroll. Leverantörerna äger användarnas innehåll och dessa innehåll är föremål för potentiellt missbruk. Många socialt konstruerade attacker har utsatt användarnas innehåll på grund av bristen på tillräcklig integritet och åtkomstkontroll. Dessa säkerhets-och privatliv hot hanteras av Project Safebook, en distribuerad peer-to-peer sociala nätverk online-lösning utnyttja verkliga livet förtroende. Genom design Safebook decentralizes datalagring och därmed kontrollen över användarens innehåll är inte längre i tjänsteleverantörens händer. Dessutom använder Safebook en anonym routing teknik för att säkerställa kommunikationen sekretess mellan olika användare. Detta examensarbete behandlar sekretess medvetna datahantering för Safebook användare och åtkomstkontroll lösning för att bevara användarnas integritet och synlighet använder en peer to peer paradigm. Lösningen fokuserar på tre delproblem: (1) bevara användarens ägande av användardata, (2) att tillhandahålla ett system för åtkomstkontroll som stöder finkorniga åtkomsträttigheter, samt (3) säkra nyckelhantering. I vårt föreslagna systemet, användaren profilen som definieras över en samling av små data-artefakter. En artefakt är det minsta logisk enhet i en profil. En artefakt kan vara en användares status tweak, text kommentar, fotoalbum metadata, eller multimedieinnehåll. Dessa artefakter då är logiskt ordnade att bilda ett hierarkiskt träd, ring Användarprofil Hierarki. Roten till profilen hierarkin är den enda inkörsporten exponeras genom Safebook varifrån hela användarprofil kan passeras. Synligheten av delar av användarprofilen kan definieras genom att exponera en delmängd av profilen hierarki. Detta kräver att begränsa tillgången till barn artefakter, genom att kryptera uppkopplingen informationen med särskilda snabbtangenter. Varje artefakt är associerad med en dynamisk tillgång kedja, som är en krypterad sträng och innehåller information om de underordnade noder. En dynamisk tillgång kedjan genereras med hjälp av en ström chiffer, där varje barns unika identifierare är krypterad med dess specifika tillgången knapp och sammanfogas för att bilda den dynamiska tillgång kedjan. Dekrypteringsprocessen avslöjar endast de barn artefakter vars tillgång nycklar delas. De snabbtangenter hanteras på ett hierarkiskt sätt över profilen hierarkin. Barn artefakter ärva föräldrarnas tillgång nyckel eller deras åtkomstnyckeln kan åsidosättas med en ny nyckel. På detta sätt kan finkorniga åtkomsträttigheter uppnås över en användares artefakter. Fjärranvändare kan upptäcka förändringar i en viss gren av en profil hierarki och hämta nya artefakter genom vår föreslagna profil hierarki uppdateringstjänst. Ovanpå den föreslagna åtkomstkontroll system kan alla sociala nätverk abstraktion (t.ex. grupper, cirklar, märken, osv.) lätt genomföras.

Nowadays, Internet of Things (IoT) applications are gaining more importance in people’s everyday life. Depending of their usage (for long or short distance communications, using low or high power devices, etc.), several standards exist. In this study, the focus is on Low Power Wide Area Networks (LPWAN) and particularly a protocol which is raising in popularity for long-range low-power communications in IoT: LoRaWAN. LoRaWAN is still at an early stage and has been mainly used in use cases where the network server was managing the keys ensuring confidentiality and integrity of the data. Gemalto has raised the issue of interest conflicts in the case where the network operator and the application provider are two distinct entities: if the end-device and the application server are exchanging sensitive data, the network server should not be able to read them. In order to solve this problem, an architecture using a trusted third party to generate and manage the keys has been implemented during this project. The following research aims at finding security threats and weaknesses on the confidentiality and integrity of the data and devices’ authentication in this study case. The LoRaWAN protocol and key management in general were studied first before describing the studied system and finding the possible attacks exploring its vulnerabilities on the mentioned points via an attack tree. These attacks were simulated in order to define their consequences on the system and according to them, security improvements on the architecture was proposed based on previous work on the topic and exploration on potential countermeasures. / Idag blir Internet av saker (IoT) applikationer allt viktigare i människors vardag. Beroende på användningen (för långeller kortdistanskommunikation, med låga eller höga effektenheter etc.) finns flera standarder. I denna studie ligger fokus på Low Power Wide Area Networks (LPWAN) och i synnerhet ett protokoll som ökar i popularitet för långsiktig lågkapacitetskommunikation i IoT: LoRaWAN. LoRaWAN är fortfarande på ett tidigt stadium och har i huvudsak använts i användarfall där nätverksservern hanterade nycklarna som säkerställer konfidentialitet och integritet av data. Gemalto har tagit upp frågan om intressekonflikter i det fall nätverksoperatören och programleverantören är två separata enheter: Om slutanordningen och applikationsservern utbyter känslig data, ska nätverksservern inte kunna läsa dem. För att lösa detta problem har en arkitektur som använder en betrodd tredje part för att generera och hantera nycklarna implementerats under det här projektet. Följande forskning syftar till att hitta säkerhetshot och svagheter om konfidentialiteten och integriteten hos data och enheternas autentisering i detta studiefall. LoRaWAN-protokollet och nyckelhanteringen i allmänhet kommer att studeras först innan författaren beskriver det studerade systemet och upptäcker de eventuella attacker som undersöker sårbarheten på de nämnda punkterna via ett angreppsträd. Dessa attacker kommer att simuleras för att definiera deras konsekvenser på systemet och enligt dem kommer säkerhetsförbättringar på arkitekturen att föreslås utifrån tidigare arbete med ämnet och undersökning av potentiella motåtgärder

In today’s society, especially after everything that was reported by Edward Snowden when he, during 2013, showed how USA’s NSA worked with global surveillance, there is a great need to keep communication secure. Se- cure both in such a way that the contents in messages are protected from unwanted parties as well as in such a way that messages’ authenticity can be verified. It’s just as important to know who one is communicating with as it is to know that no unauthorized person can read material not meant for them. We see more and more solutions like for instance Let’s Encrypt that offer free encryption for web traffic but when it actually comes to SMS traffic there aren’t as many effective options available. The purpose of this work is to develop a system to examine how one most effectively could treat SMS in a secure and authenticated fashion. The goal is to, contrary to many other solutions, not be dependent upon a third party but rather utilize the existing SMS protocol and to make sure that the con- tents is encrypted by use of public key cryptography. This leads to it being enough to use the application to be able to communicate securely as there would be no central server that could be closed down or in other ways af- fected to lessen the security of the communication. We also get a system that is much less dependent on mobile data and will thus become more flexible in areas where this can be costly or hard to reach. Beyond this a system for verification of external keys will be explored. Even if it, in case the user chooses to use it, will need access to mobile data, it could be a useful tool for authentication of communication with parties with whom one has not been in contact with before since they can publish their public key and then refer to it within the message. An example use case for this would be a gov- ernment needing to publish information to its citizens; then this key can be published on their web site so that anyone easily could verify it (the goal is to have this be done automatically during message retrieval). / I dagens samhälle, särskilt efter bland annat allt som rapporterades av Ed- ward Snowden när han under 2013 påvisade hur USAs NSA jobbade med global övervakning, är det av stor vikt av att kommunikation bör hållas säker. Säker både på så sätt att innehållet i meddelanden skyddas från oön- skade personer och på så sätt att meddelandens autenticitet kan styrkas. Det är minst lika viktigt att veta vem man kommunicerar med som att veta att ingen obehörig kan läsa material som inte är ämnat för dem. Vi ser fler och fler lösningar som till exempel Let’s Encrypt som erbjuder gratis kryptering av webbtrafik men när det gäller just SMS-trafik finns inte lika många och effektiva lösningar. Syftet med det här arbetet är att utveckla ett system för att undersöka hur man på bästa sätt skulle kunna behandla SMS på ett säkert och autentis- erat sätt. Målet är att, till skillnad mot många andra lösningar, inte vara beroende av en tredje part utan istället nyttja det befintliga SMS-protokollet men se till att innehållet är krypterat med hjälp av public key cryptography. Detta leder till att det räcker att använda applikationen för att kunna kom- municera säkert, det finns ingen central server som skulle kunna stängas ner eller på andra sätt påverkas för att försämra kommunikationens säker- het. Vi får också ett system som är mycket mindre beroende av mobildata och blir därför mer flexibelt i områden där dessa kan vara kostsamma eller svåråtkomliga. Utöver detta kommer ett system för extern autentisering av nycklar undersökas. Även om detta, om avsändaren väljer att utnyttja det, kommer att kräva tillgång till mobil datatrafik så skulle det vara ett nyttigt verktyg för att kunna autentisera kommunikation med personer som man aldrig tidigare varit kontakt med då dessa i så fall kan publicera sin nyckel online och sedan hänvisa till den i meddelandet. Exempel på användning för detta är om en myndighet behöver gå ut med information till medbor- garna; då kan denna nyckel publiceras på dess webbsida så att alla enkelt kan kontrollera den (målet är i så fall att detta skall ske automatiskt under hämtning av ett meddelande).

Most applications and documents are stored in a public cloud for storage and management purposes in a cloud computing environment. The major advantages of storing applications and documents in public cloud are lower cost through use of shared computing resources and no upfront infrastructure costs. However, in this case the management of data and other services is insecure. Therefore, security is a major problem in a public cloud as the cloud and the network are open to many other users. In order to provide security, it is necessary for data owners to store their data in the public cloud in a secure way and to use an appropriate access control scheme. Designing a computation and communication efficient key management scheme to selectively share documents based on fine-grained attribute-based access control policies in a public cloud is a challenging task. There are many existing approaches that encrypt documents prior to storage in the public cloud: These approaches use different keys and a public key cryptographic system to implement attribute-based encryption and/or proxy re-encryption. However, these approaches do not efficiently handle users joining and leaving the system when identity attributes and policies change. Moreover, these approaches require keeping multiple encrypted copies of the same documents, which has a high computational cost or incurs unnecessary storage costs. Therefore, this project focused on the design and development of an efficient key management scheme to allow the data owner to store data in a cloud service in a secure way. Additionally, the proposed approach enables cloud users to access the data stored in a cloud in a secure way. Many researchers have proposed key management schemes for wired and wireless networks. All of these existing key management schemes differ from the key management schemes proposed in this thesis. First, the key management scheme proposed in this thesis increases access level security. Second, the proposed key management scheme minimizes the computational complexity of the cloud users by performing only one mathematical operation to find the new group key that was computed earlier by the data owner. In addition, this proposed key management scheme is suitable for a cloud network. Third, the proposed key distribution and key management scheme utilizes privacy preserving methods, thus preserving the privacy of the user. Finally, a batch key updating algorithm (also called batch rekeying) has been proposed to reduce the number of rekeying operations required for performing batch leave or join operations. The key management scheme proposed in this thesis is designed to reduce the computation and communication complexity in all but a few cases, while increasing the security and privacy of the data. / De flesta program och dokument lagras i ett offentligt moln för lagring och hantering ändamål i en molnmiljö. De stora fördelarna med att lagra program och dokument i offentliga moln är lägre kostnad genom användning av delade datorresurser och ingen upfront infrastruktur costs.However, i detta fall hanteringen av data och andra tjänster är osäker. Därför är säkerhet ett stort problem i en offentlig moln som molnet och nätverket är öppna för många andra användare. För att ge trygghet, är det nödvändigt för dataägare att lagra sina data i det offentliga molnet på ett säkert sätt och att använda en lämplig åtkomstkontroll schema. Utforma en beräkning och kommunikation effektiv nyckelhantering system för att selektivt dela dokument som grundar sig på finkorniga attributbaserad åtkomstkontroll politik i en offentlig moln är en utmanande uppgift. Det finns många befintliga metoder som krypterar dokument före lagring i det offentliga molnet: Dessa metoder använder olika tangenter och en publik nyckel kryptografiskt system för att genomföra attributbaserad kryptering och / eller proxy re-kryptering. Dock har dessa metoder inte effektivt hantera användare som ansluter och lämnar systemet när identitetsattribut och politik förändras. Dessutom är dessa metoder kräver att hålla flera krypterade kopior av samma dokument, som har en hög beräkningskostnad eller ådrar sig onödiga lagringskostnader. Därför fokuserade projektet på design och utveckling av en effektiv nyckelhantering system för att möjliggöra dataägaren att lagra data i en molntjänst på ett säkert sätt. Dessutom, den föreslagna metoden gör det möjligt för molnanvändare att få tillgång till uppgifter lagras i ett cloud på ett säkert sätt. Många forskare har föreslagit viktiga förvaltningssystem för fasta och trådlösa nätverk. Alla dessa befintliga system ke, skiljer sig från de centrala förvaltningssystemen som föreslås i denna avhandling. Först föreslog nyckelhanteringssystemet i denna avhandling ökar Medverkan nivå säkerhet. För det andra, minimerar den föreslagna nyckelhanteringssystemet beräkningskomplexiteten för molnanvändare genom att utföra endast en matematisk operation för att hitta den nya gruppknapp som tidigare beräknades av dataägaren. Dessutom är denna föreslagna nyckelhanteringsschema lämpligt för ett moln nätverk. För det tredje, den föreslagna nyckeldistribution och nyckelhantering systemet utnyttjar integritets bevara metoder och därmed skydda privatlivet för användaren. Slutligen har ett parti viktig uppdatering algoritm (även kallad batch nya nycklar) föreslagits för att minska antalet Ny serieläggning av operationer som krävs för att utföra batch ledighet eller gå med i verksamheten. Nyckelhanteringssystemet som föreslås i denna avhandling är utformad för att minska beräknings-och kommunikations komplexitet i alla utom ett fåtal fall, och samtidigt öka säkerheten och integriteten av uppgifterna.