<p>Kryptering används för en mängd olika ändamål idag, till exempel för att elektroniskt signera dokument, autentisera en person och skydda hemlig information. För att detta skall fungera krävs att krypteringsnyckeln hålls hemlig och är lagrad på ett säkert sätt. Denna rapport redogör för hur krypteringsnycklar idag lagras och hur säkra det olika sätten är. Lagringssätten som behandlas är bland annat aktiva kort, bankdosor och datorfil. Det redogörs även för ett antal olika typer av hot såsom social engineering, malware och avlyssning för att slå fast vilka hot som är möjliga mot vilka system. Syftet med denna rapport är alltså att utvärdera hur säkra dagens sätt att lagra krypteringsnycklar är och vilka brister det finns med dessa. Syftet är även att få läsaren att förstå att hur man som användare beter sig spelar in på säkerheten i dessa system.</p><p>Det visar sig att alla de behandlade systemen har brister som gör att krypteringsnyckeln kan hamna i orätta händer. Vissa av systemen har fler och större brister än de andra. Säkrast verkar bankdosor och aktiva kort vara då de egentligen bara är möjligt att attackera dessa om bedragaren kan få fysisk kontakt till dem. Vid fysisk kontakt har dessutom alla systemen brister som gör det möjligt att få ut krypteringsnyckeln. Det leder till slutsatsen att det är viktigt att användaren hanterar sin utrustning på ett säkert sätt och förhindrar obehöriga att få fysisk tillgång till dem.</p><p> </p> / <p>Cryptology is used for a lot of different purposes today. For example it is used for sign electronic documents, to authenticate a person and to protect secret information. In order for this to be secure the encryption key has to be kept concealed and stored in a secure way. This paper discusses how encryption keys are stored today and how secure it is. It discusses authentication tokens, smart cards and encryption keys in computer files. It also discusses some threats, like social engineering, malware and eavesdropping in order to understand which threats are dangerous to which systems. The purpose of this paper is to evaluate how secure the key storage is and to point out the security flaws in the systems. Another purpose is to make the reader understand that the behavior of a user will affect the security of the systems.</p><p>All the discussed systems have security flaws which can lead to that the encryption key can end up in wrong hands. Some of the systems have larger flaws than others. The most secure systems seem to be authentication tokens and smart cards. It is only possible to attack those systems when physical access to the equipment can be obtained. Actually none of the discussed systems has good protection for physical access attacks. This leads to the conclusion that it is very important that a user handle his equipment in a secure way and prevent unauthorized persons to access them.</p><p> </p>

Kryptering används för en mängd olika ändamål idag, till exempel för att elektroniskt signera dokument, autentisera en person och skydda hemlig information. För att detta skall fungera krävs att krypteringsnyckeln hålls hemlig och är lagrad på ett säkert sätt. Denna rapport redogör för hur krypteringsnycklar idag lagras och hur säkra det olika sätten är. Lagringssätten som behandlas är bland annat aktiva kort, bankdosor och datorfil. Det redogörs även för ett antal olika typer av hot såsom social engineering, malware och avlyssning för att slå fast vilka hot som är möjliga mot vilka system. Syftet med denna rapport är alltså att utvärdera hur säkra dagens sätt att lagra krypteringsnycklar är och vilka brister det finns med dessa. Syftet är även att få läsaren att förstå att hur man som användare beter sig spelar in på säkerheten i dessa system. Det visar sig att alla de behandlade systemen har brister som gör att krypteringsnyckeln kan hamna i orätta händer. Vissa av systemen har fler och större brister än de andra. Säkrast verkar bankdosor och aktiva kort vara då de egentligen bara är möjligt att attackera dessa om bedragaren kan få fysisk kontakt till dem. Vid fysisk kontakt har dessutom alla systemen brister som gör det möjligt att få ut krypteringsnyckeln. Det leder till slutsatsen att det är viktigt att användaren hanterar sin utrustning på ett säkert sätt och förhindrar obehöriga att få fysisk tillgång till dem. / Cryptology is used for a lot of different purposes today. For example it is used for sign electronic documents, to authenticate a person and to protect secret information. In order for this to be secure the encryption key has to be kept concealed and stored in a secure way. This paper discusses how encryption keys are stored today and how secure it is. It discusses authentication tokens, smart cards and encryption keys in computer files. It also discusses some threats, like social engineering, malware and eavesdropping in order to understand which threats are dangerous to which systems. The purpose of this paper is to evaluate how secure the key storage is and to point out the security flaws in the systems. Another purpose is to make the reader understand that the behavior of a user will affect the security of the systems. All the discussed systems have security flaws which can lead to that the encryption key can end up in wrong hands. Some of the systems have larger flaws than others. The most secure systems seem to be authentication tokens and smart cards. It is only possible to attack those systems when physical access to the equipment can be obtained. Actually none of the discussed systems has good protection for physical access attacks. This leads to the conclusion that it is very important that a user handle his equipment in a secure way and prevent unauthorized persons to access them.

<p>Background: IT-security is included in the concept of information security, which considers all the security of handling information within an organisation. Good IT-security is about finding the right level of measurement, however, it is hard to implemement new IT-solutions in an organisation, particularly within the health care field, where sensitive information are handled daily. Lately the Swedish government, together with county- and city council, understand the importance of IT and health care. Carelink, an organisation of interest, is working actively for the presumption of benefit by using IT within the health care field. During spring 2006 the Swedish government introduced a national IT-strategy. SITHS, Säker IT inom Hälso- och sjukvården, is a project running by Carelink and is based upon using Smart Cards as an identification. Smart Cards can be used as accesscards for logging on to a computersystem in an organsiation in order to secure an indentity.</p><p>Purpose: The purpose with this thesis is to investigate the assumptions for how Smart Cards, as a part of a total security solution, can increase the ITsecurity within the Healt Care field.</p><p>Method: The study was initiated with literature and suitable references to informationssecurity, Smart Cards and Healthcareinformatic. Our empirical study was carried out at Ryhov Hospital in Jönköping, one of Sweden’s newest hospitals. Both qualitative and quantitative studies were conducted, because we chose to do interviews and surveys. The interviews were conducted in order to get a deeper understanding for the organisation and the survey was made in order to investigate the attitudes among the nurses and doctors about the security of computer use.</p><p>Result: Smart Cards can, according to our studie, increase the IT-security within the Health Care field by creating a safer identification with the use of ITsupport. Smart Cards can also make the process of logging on and off to a computer system easier, which leads to better logging and mobilisation. The study also demonstrates that users are not afraid of the changes a smart card will represent within their organization.</p> / <p>Bakgrund: IT-säkerhet ingår i begreppet informationssäkerhet som avser all säkerhet vid hantering av information inom en organisation. God IT-säkerhet handlar om att hitta rätt nivå med tillhörande åtgärder och nya IT lösningar, men detta är inte enkelt att införa i organisationer och speciellt inte i vården som dagligen hanterar känslig information. Under senare år har regeringen tillsammans med landsting och kommuner fått upp ögonen för vilken nytta IT kan utgöra inom vården. Intresseorganisationen Carelink arbetar aktivt för att skapa förutsättningar att använda IT inom vården, och under våren 2006 har även regeringen presenterat en Nationell IT-strategi. Projektet SITHS, Säker IT inom Hälso- och Sjukvården, drivs av Carelink och bygger på att använda smarta kort som säker identifikation. Korten kan bland annat användas som passerkort och vid inloggning till ett datasystem för att säkerhetsställa en identitet.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för hur smarta kort, som en del av en total säkerhetslösning, kan förbättra IT-säkerheten inom hälso- och sjukvården.</p><p>Metod: Studien påbörjades med en genomgång av lämplig litteratur om informationssäkerhet, smarta kort samt vårdinformatik. Den empiriska studien utfördes sedan på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping, som är ett av Sveriges nyaste sjukhus. Här genomfördes både kvalitativa och kvantitativa studier, då vi valde att göra ett antal intervjuer samt en enkätundersökning bland vårdgivarna. Intervjuerna gjordes för att få en djupare förståelse för organisationen, och enkätundersökningen för att undersöka attityderna till dagens datoranvändning samt hur säkerheten kring datoriseringen upplevs bland de anställda.</p><p>Resultat: Enligt studien kan smarta kort förbättra IT-säkerheten inom hälso- och sjukvården genom att skapa en säker identifiering vid användning av ITstöd. Smarta kort kan även bidra till en förenklad in- och utloggningsprocess i ett datorsystem, vilket i sin tur leder till bättre spårbarhet samt ökad mobilitet bland användarna. Undersökningen visar att majoriteten av användarna inte är emot den förändring ett smart kort kan bidra till, utan snarare tvärt om.</p>

Background: IT-security is included in the concept of information security, which considers all the security of handling information within an organisation. Good IT-security is about finding the right level of measurement, however, it is hard to implemement new IT-solutions in an organisation, particularly within the health care field, where sensitive information are handled daily. Lately the Swedish government, together with county- and city council, understand the importance of IT and health care. Carelink, an organisation of interest, is working actively for the presumption of benefit by using IT within the health care field. During spring 2006 the Swedish government introduced a national IT-strategy. SITHS, Säker IT inom Hälso- och sjukvården, is a project running by Carelink and is based upon using Smart Cards as an identification. Smart Cards can be used as accesscards for logging on to a computersystem in an organsiation in order to secure an indentity. Purpose: The purpose with this thesis is to investigate the assumptions for how Smart Cards, as a part of a total security solution, can increase the ITsecurity within the Healt Care field. Method: The study was initiated with literature and suitable references to informationssecurity, Smart Cards and Healthcareinformatic. Our empirical study was carried out at Ryhov Hospital in Jönköping, one of Sweden’s newest hospitals. Both qualitative and quantitative studies were conducted, because we chose to do interviews and surveys. The interviews were conducted in order to get a deeper understanding for the organisation and the survey was made in order to investigate the attitudes among the nurses and doctors about the security of computer use. Result: Smart Cards can, according to our studie, increase the IT-security within the Health Care field by creating a safer identification with the use of ITsupport. Smart Cards can also make the process of logging on and off to a computer system easier, which leads to better logging and mobilisation. The study also demonstrates that users are not afraid of the changes a smart card will represent within their organization. / Bakgrund: IT-säkerhet ingår i begreppet informationssäkerhet som avser all säkerhet vid hantering av information inom en organisation. God IT-säkerhet handlar om att hitta rätt nivå med tillhörande åtgärder och nya IT lösningar, men detta är inte enkelt att införa i organisationer och speciellt inte i vården som dagligen hanterar känslig information. Under senare år har regeringen tillsammans med landsting och kommuner fått upp ögonen för vilken nytta IT kan utgöra inom vården. Intresseorganisationen Carelink arbetar aktivt för att skapa förutsättningar att använda IT inom vården, och under våren 2006 har även regeringen presenterat en Nationell IT-strategi. Projektet SITHS, Säker IT inom Hälso- och Sjukvården, drivs av Carelink och bygger på att använda smarta kort som säker identifikation. Korten kan bland annat användas som passerkort och vid inloggning till ett datasystem för att säkerhetsställa en identitet. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för hur smarta kort, som en del av en total säkerhetslösning, kan förbättra IT-säkerheten inom hälso- och sjukvården. Metod: Studien påbörjades med en genomgång av lämplig litteratur om informationssäkerhet, smarta kort samt vårdinformatik. Den empiriska studien utfördes sedan på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping, som är ett av Sveriges nyaste sjukhus. Här genomfördes både kvalitativa och kvantitativa studier, då vi valde att göra ett antal intervjuer samt en enkätundersökning bland vårdgivarna. Intervjuerna gjordes för att få en djupare förståelse för organisationen, och enkätundersökningen för att undersöka attityderna till dagens datoranvändning samt hur säkerheten kring datoriseringen upplevs bland de anställda. Resultat: Enligt studien kan smarta kort förbättra IT-säkerheten inom hälso- och sjukvården genom att skapa en säker identifiering vid användning av ITstöd. Smarta kort kan även bidra till en förenklad in- och utloggningsprocess i ett datorsystem, vilket i sin tur leder till bättre spårbarhet samt ökad mobilitet bland användarna. Undersökningen visar att majoriteten av användarna inte är emot den förändring ett smart kort kan bidra till, utan snarare tvärt om.