Studiens syfte var att undersöka upplevelsen av balans mellan arbete och privatliv hos anställda vid en svensk statlig myndighet. Detta gjordes genom att mäta den upplevda balansen och dess påverkan av flexibelt arbetssätt, kön, hemmaboende barn samt ledande befattning. Studien var kvantitativ med en deduktiv ansats. En webbaserad enkät skickades ut till anställda på myndigheten och data från N = 205 respondenter analyserades med hjälp av oberoende t-test, tvåvägs-ANOVA, envägs-ANOVA samt Welch’s ANOVA. Studiens resultat både bekräftar och strider mot tidigare forskning på området och bidrar med en nutidsbild av upplevelsen av balans mellan arbete och privatliv hos anställda vid en statlig myndighet. Resultatet visade signifikanta skillnader i den upplevda balansen både beträffande flexibelt arbete, kön och huruvida medarbetare hade hemmaboende barn. Inga signifikanta skillnader påvisades beträffande ledande befattning.

The paper describes a qualitative study of users' attitudes to metadata in relation to their knowledge and how it affects their valuation of digital integrity. Method for data collection is semi-structured interviews and a critical event. The informants were two people who work with IT and two who do not. The theories of undesign, utilitarianism and privacy were chosen to discuss in relation to the result. A thematic analysis method is used to find relationships between attitudes and other interesting themes in the result. These themes, which we have named after the main attitudes of the informants, includes inter alia knowledge, trust, suspicion and positivity. In the discussion chapter, the results are linked with the analysis and answer the research question. The conclusion is that there is no clear correlation between the informants' knowledge and their attitude, knowledge of metadata has little significance for the attitude and the knowledge and attitudes have little effect on the evaluation of integrity among our four informants. / Uppsatsen behandlar en kvalitativ studie av användares attityder till metadata i relation till deras kunskap samt hur det påverkar deras värdering av digital integritet. Metod för datainsamling är semistrukturerade intervjuer samt en kritisk händelse. Informanterna var två personer som är yrkesverksamma inom IT och två som inte är det. Teorierna avdesign, utilitarism samt privatliv valdes ut att diskuteras i relation till resultatet. En tematisk analysmetod används för att hitta samband mellan attityder och andra intressanta teman i resultatet. Dessa teman, som är döpta efter de huvudsakliga attityderna informanterna uppvisat, var bland annat kunskap, tillit, misstänksamhet och positivitet. I diskussionskapitlet sammankopplas resultatet med analysen och besvarar forskningsfrågan. Slutsatsen av denna studie är att vi inte funnit något samband mellan de fyra informanternas kunskap och deras attityd, kunskap om metadata har liten betydelse för attityden och att kunskaperna och attityderna i liten del påverkar värderingen av integritet.

Syftet med studien var att undersöka om och hur anställda upplever att dagens gränslösa digitala arbete förskjuter balansen mellan privatliv och arbetsliv. Genom en kvalitativ metod utgick studien från åtta semistrukturerade intervjuer som genomfördes på ett företag beläget i Mellansverige. Intervjumaterialet analyserades sedan utifrån en induktiv tematisk analys där tre teman identifierades; kontroll över informationsflödet, organisationskultur med undertemat ledarskap samt slutligen temat flexibilitet. Utifrån studiens resultat framkom det att gränsen mellan privatliv och arbetsliv har förskjutits av dagens gränslösa digitala arbete då respondenterna tenderade att kontrollera det arbetsrelaterade informationsflödet i huvudsak via mail utanför arbetstid. En stark organisationskultur och ett ledarskap utan förväntningar på ständig tillgänglighet hos de anställda samt möjlighet till flexibla arbetstider underlättade för respondenterna att hantera den diffusa gränsdragning som uppstått i och med digitaliseringen och skapa en god work-life balance. / The aim of this study was to examine whether and how employees feel that today's boundless digital work shifts the balance between work and family life. Through a qualitative method, the study was based on eight semi-structured interviews which was carried out at a company located in Central Sweden. The collected material was analyzed using an inductive thematic analysis where three themes were identified; control over the stream of  information, organizational culture with subcategory leadership and the final theme flexibility. The results indicated that the boundary between work and family life has shifted by today´s limitless digital work, since the respondents controlled their work-related stream of information mainly through email outside working hours. An organizational culture and leadership without expectations of permanent availability and the possibility to use flexible working hours has made it easier for the respondents to handle the diffuse boundary that emerged with the advanced technology and to create a good work - life balance.

I denna uppsats behandlar vi ämnen som relationer, emotioner och sociala band som är baserar på verksamheter inom vården i Västra Götalandsregionen. Vi har undersökt hur man som sjuksköterska, undersköterska och läkare förhåller sig till patienter som är dödligt sjuka på ett professionellt och medmänskligt sätt. Vi vill belysa hur sjuksköterska, undersköterska och läkaren hanterar eventuella svåra emotioner i mötet med sjuka patienter. Ytterligare en aspekt på vår studie är förhållandet mellan individ och gruppnivå i dessa yrken samt hur stödet mellan kollegorna ser ut när det gäller ventilering av emotioner. Vi har även studerat hur arbetsliv och privatliv interagerar med vartannat i detta fall. Vi har undersökt området genom åtta kvalitativa intervjuer med individer som arbetar med människor som är dödligt sjuka inom vården. Vi har använt oss av den hermeneutiska ansatsen vilket innebär att vårt förhållningssätt att tolkning och förståelse snarare än att etablera sanningar. Detta innebär att de resultat och reflektioner som vi grundar vår studie på är baserade på det empiriska material vi har fått genom intervjuerna. Alla svar är grundade på informanters egna upplevelser, tankar och emotioner. Genom våra semi-strukturerade intervjuer har vi sedan analyserat dessa utifrån följande teorier: Skam och stolthet av Thomas Scheff, Rolltagande av Erving Goffman, Hänsynsemotionssystemet av Thomas Scheff, Yt och djupagerande av Arlie Hochschild, Emotionellt arbete av Arlie Hochschild och Över och under differentiering av Tomas Scheff. Resultatet av vår studie visar att yrkesroll och privatpersonen är svåra att särskilja för de som arbetar inom vården i mötet med döende patienter. Enligt vår studie blir det extra svårt för exempelvis en onkolog att distansera sig till patienten om denne har blivit behandlad av läkaren under en längre period. Studien visar också att stödet bland kollegorna är väldigt viktigt där kollegorna över lag känner en stor samhörighet, bland annat genom att de ventilerar negativa känslor och erfarenheter i sina arbeten. Oftast kommer man patienten för nära emotionellt men i vissa sammanhang kan det också vara svårt att inte ha en för stor del distans till patienten om man exempelvis nyligen har börjat behandla denne. Det har visat sig att vissa patienter gör mindre intryck på vårdpersonalen även om man har träffat denne under flera år. Differentieringen och relationen till patienten beror också på personkemi samt hur personliga läkare och patienter är gentemot varandra. / In this paper we threat topics such as relationships, emotions, and social ties that are based on activities in health care in the Västra Götaland region. We have examined how nurses’ and a doctor relate to patients who are terminally ill in a professional and humane manner. We want to illustrate how nurses’ and the doctor handle any difficult emotion when meeting patients. Another aspect of our study is the relationship between the individual and group levels in these professions and how the support of their colleagues will look like when it comes to venting of emotions. We have also studied how the workplace and the private life interact with each other in this case. We have investigated the field by eight qualitative interviews with individuals who work with people who are terminally ill in hospitals. We made use of the hermeneutic approach, which means that our approach to interpreting and understanding rather than establishing truths. This means that the findings and reflections that we base on our study on are based on the empirical material we have received through the interviews. All answers are based on informants’ own experiences, thoughts and emotions. Through our semi-structured interviews, we then analyzed them based on the following theories: Shame and pride by Thomas Scheff, Role-taking by Erving Goffman, The deference-emotion system by Thomas Scheff, Surface- and deep acting by Arlie Hochschild , Emotional labour by Arlie Hochschild and Over- and under differentiation by Thomas Scheff . The results of our study show that the role and the private person are difficult to distinguish for those working in health care in the face of dying patients. According to our study, it is especially difficult for example; an oncologist to distance himself or herself to the patient if the doctor has treated him or her for a longer period. The study also shows that support among colleagues is very important and that colleagues generally feel a great affinity, including through venting negative feelings and experiences in their jobs. Most often the doctor gets too close emotionally to the patient but in some contexts it may also be hard not to have too large distance to the patient if, for example he or she recently have begun to treat the patient. It has been shown that some patients make less impression on the nursing staff even if they 've met them several years. The differentiation and relationship with the patient also depends on personal chemistry and how personal physicians and patients are to each other.

Personalomsättningen inom revisionsbranschen är ett viktigt ämne eftersom revisionsbyråerna behöver hålla kvar kvalificerad personal med hög kompetens för att kunna upprätthålla god revisionskvalitet. Eftersom revisorsprofessionen anses vara ett prestigefyllt yrke med höga inträdesbarriärer är det viktigt att ifrågasätta varför någon som väl kommit in väljer att lämna. Syftet med uppsatsen är att förklara vad som påverkar karriärbyten bland revisorsassistenter. Detta kan bidra till en bättre förståelse kring varför revisorsassistenter väljer att sluta innan avlagd revisorsexamen. Med hjälp av en kombination av teorier från bland annat socialpsykologi, motivationsteori och tidigare forskning har en modell utvecklats som illustrerar de olika faktorer som kan antas påverka revisorsassistenters karriärbyten. För att testa modellen har en enkätundersökning om nuvarande och före detta revisorsassistenters uppfattningar och motivationsfaktorer gjorts. Resultatet av undersökningen visar att karriärbyten bland revisorsassistenter kan bero på flera olika faktorer, och indikerar att vissa faktorer som identifierats genom tidigare litteratur kan ifrågasättas. Vår slutsats är att de tre främsta anledningarna till varför revisorsassistenter väljer att sluta är på grund av att de erbjuds externa karriärmöjligheter, har låga uppfattningar om revisorsprofessionen eller upplever en obalans mellan privatliv och arbetsliv. Med en bättre förståelse kring revisorsassistenters karriärbyten kan revisionsbyråerna teoretiskt sett minska de höga kostnader som är förknippade med rekrytering, anställning och utbildning av ny personal. Vår undersökning antyder även att det skulle kunna finnas ännu en modererande variabel, nämligen säsong. Detta är något som framtida forskning skulle kunna undersöka genom att utföra en liknande studie under en annan tid på året. / The audit profession needs to retain qualified staff with extensive expertise in order to maintain good audit quality. It is crucial that employee turnover in audit firms is considered an important aspect and hence thoroughly researched. An important question to ask is why auditors choose to leave their position. Entry barriers are high and it is considered a prestigious profession, yet many junior auditors leave after only a few years of working and choose not to become senior auditors. To develop a better understanding of what it is that makes junior auditors choose to leave before completing their auditor exam, we have combined theories and literature from turnover, job satisfaction and motivation.  Through our research we have developed a model that illustrates the different factors likely to affect junior auditors in their decision to leave the field early. To test the model, a survey of perceptions and motivational factors was given to present and former junior auditors. Although our findings show that the three main reasons for junior auditors leaving are external job opportunities, low perceptions of the audit profession and work-life balance issues, turnover may be due to several different factors. We have come to the conclusion that some factors identified from previous literature can therefore be questioned and that more extensive research is necessary to further understand the reasons behind this gap in the field. The results also indicate a different moderating variable, namely season. Therefore we suggest that further research focuses on this by carrying out a similar study during a different time of the year. With a better understanding of junior auditor turnover, audit firms could reduce the high costs that are associated with recruiting and training junior auditors.

I denna socialpsykologiska uppsats har vi undersökt svenska ledares upplevelse kring balansen mellan arbetsliv och privatliv. Ämnet är av relevans att studera då dagens föränderliga arbetsvillkor ställer höga krav på de anställdas anpassningsbarhet. Behovet av anpassning medför en alltmer komplex tillvaro i hanteringen av en tillfredställande gränsdragning mellan dessa domäner. Vårt syfte med studien var att förmedla en förklaring och helhetsbild som påvisar vad som är mest angeläget för ledarna i hanteringen av denna gränsdragningsprocess. Vi har genomfört en kvalitativ studie, och utifrån syftet och frågeställningarna har vi använt Grundad teori som metodval. Det insamlade datamaterial har därmed analyserat grundligt med hjälp av transkribering och kodning, som resulterade i följande kategorier: Vikten av att upprätthålla sociala relationer, organisatorisk stöttning, stöd i privatlivet, stöd via frizon och eget förhållningssätt. Resultatet visar sammanfattningsvis att det som möjliggjorde en tillfredställande gränsdragning var ett fungerande socialt stöd. Det mest angelägna för ledare var att kunna upprätthålla de stödjande sociala relationerna som möjliggjorde en lyckad kombination av arbetet och privatlivet, som i sin tur resulterar i ökat välbefinnande genom tillfredställd gränsdragning. / In this social-psychological essay we have examined Swedish leaders experience about the balance between work and personal life. The topic is relevant to study when today's changing working condition puts high demands on the employees' adaptability. The need for adaptation involves an increasingly complex existence in dealing with a satisfactory distinction between these domains. Our purpose of this study was to convey a statement and overview that demonstrates what is most indicate for the leaders in the management of this demarcation process. We conducted a qualitative study, and based on the purpose and the issues we have used Grounded theory as our method. The collected datasets from semi-structured interviews and written submissions have thus analyzed thoroughly by means of transcribing and coding, that resulted in the following categories: The importance of maintaining social relationships, organizational support, private life support, free zone support, and own approach. The result shows that what enabled a satisfactory demarcation was a functioning social support. The most important thing for leaders was to maintain the supportive social relationships that enabled a successful combination of work and private life, which in turn resulted in improved well-being through a satisfied boundary.

Telework is a method of work that lets employees work from other places than the central office. With the world becoming more digitized, technology is becoming mobile and people become accessible wherever they are located. There are many benefits with Telework, but also many challenges that need to be taken into consideration. The digital era has led to that employees have changed their perception of how often they need to be at the central office, wishing to be more flexible and attain a better work-life balance. However, the adoption of Telework strategies has not grown as fast as first predicted by the originator, Jack Nilles, which some researchers after him have explained to be due to managerial resistance and lack of technology. This master thesis aims to investigate Telework as a phenomenon and explore how modern organizations can evolve to meet the demands of employees seeking more flexibility, but at the same time deal with challenges that may affect the organization negatively. Through a systematic literature review, we explore the concept of Telework and use previous publications in order to find common themes in research in order to find what may have impacted the decision-making process when organizations decide to implement Telework or not. A complementary literature study has also been used to investigate these themes further, which was followed by conducting empirical data collection through one semi-structured interview and two qualitative surveys. From our findings it can be found that common themes that act as drivers for Telework to be implemented are related to: an employee’s eligibility to reduce their commute, availability of digital infrastructure and ICT based tools and the organization’s possibility to cut cost related to office space. In our findings we have identified factors that organizations discuss before making a decision with regard to the implementation of Telework. Lastly, we see that how well an organization has adapted to a digital working environment does have impact on the adoption of Telework, given that there are many ICT solutions that can cope with the challenges Telework brings. / Distansarbete (Telework) är en arbetsmetod som låter anställda arbeta på annan plats än det centrala kontoret. Eftersom digitaliseringen i världen ständigt utvecklas och teknologier utvecklas mot att bli mer mobila så blir människan ständigt nåbar var de än befinner sig. Det finns många fördelar med distansarbete, men också många nackdelar. Den digitala eran har bidragit till att många anställda har förändrat sin syn på hur ofta de behöver befinna sig på det centrala kontoret, vilket har lett till att efterfrågan på flexibilitet och bättre balans mellan arbetsliv och privatliv har ökat. Införandet av distansarbete har dock inte ökat med den fart som upphovsmannen, Jack Nilles, förutspått, vilket forskare efter honom har förklarat med att det funnits ett motstånd från ledargrupper och brist på teknologiska lösningar. Den här masteruppsatsens mål är att undersöka distansarbete som fenomen och utforska hur moderna organisationer kan utvecklas för att möta efterfrågan på ökad flexibilitet från anställda, och samtidigt hantera de utmaningar som en organisation ställs inför. Genom en systematisk litteraturgranskning utforskar vi distansarbete som koncept. Där använder vi tidigare forskning för att försöka hitta teman i vad som påverkat beslutsfattandeprocessen när organisationer diskuterar distansarbete. En kompletterande litteraturstudie har sedan hjälp till att vidare undersöka de funna temana, vilket följdes av insamling av empiriska data genom två kvalitativa enkäter och en semi-strukturerad intervju. I våra fynd har vi hittat att teman som kan ses som drivande i frågan att införa distansarbete: möjligheten för anställda att minska pendlingstid, tillgänglighet av digital infrastruktur och ICT-baserade verktyg, samt organisationens möjlighet att minska kostnader kopplat till minskad kontorsyta. Våra fynd innehåller vilka faktorer som beslutsfattare tar i beaktning när implementation av distansarbete diskuteras inom organisationer. Vi ser också att hur väl en organisation har implementerat ICT-relaterade lösningar påverkar införandet av distansarbete.

Syftet med studien var att studera huruvida upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö skiljer sig mellan medarbetare i en svensk fordonsindustri beroende på individuella faktorer. De individuella faktorerna som studerades var kön, ålder, anställningsform och född i Sverige /inte född i Sverige. Totalt bestod studiens deltagare av 1412 medarbetare (1065 män och 347 kvinnor). Deltagarnas ålder sträckte sig från 18–65 år (M = 40.2 år, SD = 12.47). Studien var av kvantitativ art och var en tvärsnittsstudie. Ett webbaserat frågeformulär användes som forskningsinstrument, vilket konstruerades genom mjukvaruprogrammet esMaker. Enkäten baserades på den korta versionen av Copenhagen Psychosocial Questionnaire II (Pejtersen, Kristensen, Borg & Bjorner, 2010). I studien inkluderades dimensionerna krav, kontroll, socialt stöd, konflikt mellan arbete och privatliv, värderingar samt hälsa och välbefinnande. Kvantitativa data analyserades med hjälp av t-test med oberoende mätningar och one-way ANOVA med Tukey post hoc test. Resultatet visade att upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö skiljde sig bland annat i det avseendet att kvinnor upplevde sämre hälsa och välbefinnande än män, medarbetare i åldern 18–29 år upplevde lägre krav och högre socialt stöd än äldre samt att tjänstemän upplevde högre konflikt mellan arbete och privatliv än kollektivanställda. Däremot påvisades inga signifikanta skillnader mellan medarbetare födda i Sverige och medarbetare födda utomlands. Således konstaterades att upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö skiljer sig beroende på de individuella faktorerna kön, ålder och anställningsform.

This thesis focuses on the protection of the patient’s privacy in health care in Sweden. It is crucially important that the patient has confidence in the health care and that patient data are kept secret from other persons and authorities. A patient who is unsure about secrecy and confidentiality may choose not to provide data that could prove necessary for health care personnel to arrive at an accurate diagnosis. Some individuals might even avoid seeking medical help from fear that data may be spread to outsiders. Inadequate protection of sensitive data may lead to the confidence of citizens in health care eventually eroding or vanishing completely. Protection of patient privacy is thus of fundamental importance in this area. In the area of health care, the intention of the legislator is that the regulations regarding secrecy in public health care and confidentiality in private health care will guarantee protection of patient privacy. Secrecy in public health care is regulated mainly in Chapter 25, Section 1 of the Swedish Public Access to Information and Secrecy Act (2009:400). In private health care, confidentiality is regulated mainly in Chapter 6, Section 12, first paragraph, and Section 16 of the Swedish Act on Patient Safety (2010:659). The overall purpose of the thesis is to examine and analyse the legislator’s intentions and the juridical construction regarding the rules of secrecy and confidentiality, from the perspective of patient privacy. The starting point of the thesis is that the patient’s privacy should be strongly protected. One of the main conclusions is that the legal construction cannot be considered to be in accordance with the legislator’s intention that the regulation of patient privacy protection should constitute a strong protection for the patient’s privacy, be comprehensible, clear and easy to apply for health care personnel, as well as being the same in both public and private health care.

Genom teknikens utveckling och digitaliseringens framfart behöver inte anställda vara tillgängliga på samma sätt som förut eller rättare sagt är anställda inte lika bundna till tids- och platsgränser som tidigare. Detta medför större flexibilitet i hur och när arbetets skall utföras, det är således den anställdes ansvar att bestämma och strukturera ihop arbetsdagen istället för arbetsgivarens ansvar. Denna gränsförskjutning och obalans kan leda till både positiva och negativa aspekter. I och med att digitaliseringen ständigt utvecklas så förändras förutsättningarna till arbete med tiden, därav är det relevant och intressant att undersöka hur det gränslösa arbetet upplevs idag. Denna kvalitativa studie syftar därmed till att skapa en ökad förståelse för sex tjänstemän inom IT-branschen och deras upplevelser kring det gränslösa arbetet i relation till balans mellan arbetsliv och privatliv och att förstå hur det gränslösa arbetet påverkar deras välmående och hälsa samt om det finns några skillnader i upplevelser av det gränslösa arbetet mellan män och kvinnor. Studien baseras på sex semistrukturerade intervjuer med tjänstemän inom olika IT-företag som innehar ett flexibelt och gränslöst arbetssätt. Resultatet har analyserats utifrån valda teorier och presenteras i följande teman; Arbetssätt och tillgänglighet, Gränssättning och balans, arbetslivets påverkan på privatlivet, krav, kontroll & stöd samt psykiska och fysiska besvär på grund av arbetet. Resultatet visar att det kan vara svårt att skilja på arbetsliv och privatliv på grund av det gränslösa arbetet och att det finns svårigheter i att sätta gränser mellan dessa sfärer. Resultatet visar också att det gränslösa arbetet påverkar hälsan genom psykiska och fysiska besvär såsom stress och värk samt att det finns skillnader i upplevelser mellan könen. Dock anser respondenterna att även frihet fås av detta flexibla arbetssätt vilket de ser som positivt.