I denna studie undersöks hur svenska hotellreceptionister upplever de strukturella villkoren som hotell – och restaurangnäringen arbetar under, om de villkoren påverkar hur de kan balansera sitt arbetsliv med ett meningsfullt privatliv. Studien görs av två olika anledningar, dels för att täcka en kunskapslucka gällande ett svenskt perspektiv på hur hotellreceptionister upplever sitt arbetsliv, då det har varit avsaknad sen tidigare. Den tidigare forskningen har varit centraliserad runt Asien, Oceanen och USA. Studien görs även för att upplysa hur arbetstagare i yrken inom service- och tjänstesektorn upplever sitt arbetsliv. Frågeställningar som har använts är: Hur upplevs arbetsplatsrelationerna? Hur upplevs de strukturella arbetsvillkoren inom yrket? Hur upplevs balansen mellan arbetsliv och privatliv? De teoretiska utgångspunkterna utgörs av forskning som berör socialt hållbart arbetsliv, värdigt arbetsliv och livskvalitet i arbetslivet. Metoden som har använts är kvalitativ metod. Inom studien har semistrukturerade intervjuer använts för att få fram slutsatser om hur hotellreceptionister upplever sitt arbetsliv. I studien intervjuas 8 hotellreceptionister som har arbetat mer än ett år i en hotellreception. Det finns bra och mindre bra arbetsplatsrelationer som har en inverkan på arbetsklimatet, de närmaste kollegorna bidrar till ett bra arbetsklimat. Den dåliga kommunikationen mellan avdelningarna, och i vissa fall upplevda brister i ledningen, och arbetsplatsstressen som informanterna upplever, bidrar till ett försämrat arbetsklimat för informanterna. De strukturella arbetsvillkoren hämnar informanternas frihetskänsla på grund av att de inte kan vara med och styra över sina arbetstider och den arbetsmiljö de arbetar i, utan de får acceptera de strukturella arbetsvillkoren. Dessa villkor hämmar även privatlivet och gör det svårt att kombinera ett hotellreceptionistjobb med ett meningsfullt privatliv.

Vi lever idag i ett samhälle där stora delar av den sociala kontakt vi harmed andra personer sker via sociala plattformar. På dessa plattformarlagras det otroliga mängder information om oss som användare. De vetvar vi befinner oss, våra intressen, vem vi tycker om att umgås med ochofantligt mycket mer. Vi har genom den här studien tagit reda på omattityden kring integritet och informationshantering på socialaplattformar påverkar kontinuitet i användandet av Facebook. Studiensdatainsamling har genomförts med en blandning av fokusgrupper, enintervju och enkäter. Resultatet visar att attityderna hos användarna serolika ut men att detta i större utsträckning inte påverkar användandet.Användandet sker mer av vana och är någonting som är inmatat i vårtbeteende och framförallt någonting som underlättar det vardagliga livet. / We live today in a society where large parts of the social interactions wehave with other people are done through social platforms. Theseplatforms keep an incredible amount of information about us as users.They know where we are, what our interests are, who we like to hangout with and much more. Through this study, we have identified whetherthe attitude towards privacy and information management on socialplatforms leads to another way of using these platforms. The datacollection of the study has been conducted with a mix of focus groups,interview and questionnaires. The result shows that the attitudes of userslook different but that this does not affect the use of social platforms toa greater extent. The use is more of a routine and something that isincluded in our behavior and, above all, something that facilitateseveryday life.

Spets, A. To share or not to share. A study on social workers’ attitudes towards social media. Degree project in Social work 15/30 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social work, 2022. There is an increased use of social media for both private and professional purposes, where mixing private content with professional connections has become a commonality. This has led me to question what effect this bears on social workers’ ability to use social media platforms like Facebook and Instagram. The aim of this study is to gain a deeper understanding of social workers’ attitudes towards social media by studying their experiences in using social media platforms. To gain this knowledge this study is carried out by using a qualitative method while conducting six interviews with social workers who are frequent users of social media. The result of this study reflects the impact the professional role has on the informants’ private use of said platforms and thus shows the complexity of maintaining boundaries between privacy and the professional life of a social worker. The result is presented in the following themes: social media, contacts, posts and content, experiences and miscellaneous. All of which leads to the conclusion that social workers are affected by the demands of the profession regardless of to which extent (due to individuality).

Bakgrund: Andelen äldre i befolkningen ökar i samhället samtidigt som hälsoproblemen ökar för de allra flesta. Ungefär hälften av de patienter som vårdas på sjukhus är äldre människor. Äldre patienter är sårbara och riskerar att utsättas för sjukdomar och skador. Det är lätt att människor upplever att deras integritet blir kränkt på grund av sjukdomar, särskilt demenssjukdomar, eftersom demenssjukdom påverkar minne, andra kognitiva förmågor och beteenden som väsentligt påverkar en persons förmåga att upprätthålla sin dagliga verksamhet. Allt detta kan leda till att den äldre patienten har svårt att skydda sin integritet.   Syftet: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att bevara integritet hos äldre med demenssjukdom på sjukhus.   Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med kvalitativ metasyntes där 19 artiklar har analyserats för att besvara studiens syfte.   Resultat: Resultatet består av fyra huvudkategorier: att bevara patienternas fysiska integritet, att bevara patienternas psykiska integritet, att bevara patienternas moraliska integritet, samt den organisatoriska aspekten av att bevara patienternas integritet.   Slutsats: Sjuksköterskor är i stort behov av utbildning om demenssjukdom för att kunna bevara integritet hos personer med demens. Att samarbeta med en geriatrisk specialist när det behövs kan bidra till en god omvårdnad. Äldre personens livshistoria är central för att bevara patienternas integritet. / Background: The proportion of elderly people in the population is increasing in societies and the health problems are increasing for the vast majority. About half of the patients in hospitals are elderly people. Elderly patients are vulnerable and at risk of illness and injury. It is easy for people to feel that their personal sphere is being exposed because of illness, especially dementia, because dementia affects memory, other cognitive abilities and behaviors that significantly affect a person's ability to maintain their daily activities. All this can cause the elderly patient to have difficulty protecting his or her integrity.   Aim: The purpose of this study is to describe the nurse's experience of preserving the integrity of the elderly who suffer from dementia in hospitals.   Method: The study is a systematic literature study, which uses qualitative meta-synthesis to analyze 19 articles with the objective of answering the study's purpose.   Results: The result of the study consists of four main categories: preserving the patient's physical integrity, preserving the patient's mental integrity, preserving the patient's moral integrity, as well as the organizational aspect of preserving patients' integrity.   Conclusion: Nurses are in dire need of competence about dementia in order to be able to preserve the integrity of a person with dementia. Collaborating with a geriatric specialist when needed can contribute to good nursing. The life history of the elderly person is central to preserving patients' integrity.

Studiens syfte är att undersöka hur relationen mellan privatliv och arbetsliv skiljer sig mellan män och kvinnor som distansarbetar på Halmstad Kommun. Syftet är även att få en tydlig bild av hur distansarbete skiljer sig mellan män och kvinnor och om det påverkar arbetsdelningen i hemmer utifrån en könsrelation. Studiens resultat har samlats in genom åtta kvalitativa intervjuer med kvinnor och män vars svar har analyserats med hjälp av Yvonne Hirdmans teori om genussystemet och Sue Campbell Clarks gränsteori. I slutsatserna påvisas det att de intervjuade kvinnorna och männen anser att relationen mellan privatliv och arbetsliv påverkas av distansarbete. Kvinnorna som intervjuats anser att den typiska könsfördelningen vad gäller arbetsdelningen i hemmer blir mer tydlig vid distansarbete. Männen som intervjuats anser att det har ett ökat ansvar gällande hemarbete när de distansarbetar. / The study aims to investigate how the relationship between private life and working life differs between men and women who work remotely in Halmstad municipality. The aim is also to get a clearer picture of how remote work differs between men and women and if it affects the division of labor in the home based on a gender relationship. The results of the study have been collected through eight qualitative interviews with women and men whose answers have been analyzed using Yvonne Hirdman’s theory of the gender system and Sue Campbell Clark’s Work/Family border theory. In the conclusions, it is stated that the interviewed women and men believe that the relationship between private life and working life is affected by remote work. The women who were interviewed believe that the typical gender distribution in terms of the division of labor in the home becomes clearer when working remotely. The men interviewed believe they have an increased responsibility regarding household chores when they work remotely.

Många människors liv förändrades när coronapandemin drabbade hela världen. I Sverige uppmanades arbetsgivare och anställda att arbeta hemifrån om det fanns möjlighet till det. Distansarbete innefattar ett flertal negativa aspekter som kan påverka människors mående, bland annat bristen på social interaktion, avsaknad av hjälpmedel samt bristfälliga arbetsytor i hemmet. Flera tidigare studier visar att minskningen av sociala kontakter påverkar medarbetares mående både fysiskt och psykiskt. Det har även visat sig uppstå arbetsmiljöproblem i samband med att gränsen mellan människors arbetsliv och privatliv suddats ut. Samtidigt har distansarbete visat sig ha en positiv påverkan på medarbetares produktivitet då det innebär färre störningsmoment och därmed mer arbetsro, förutsatt att medarbetaren har förmågan att självständigt utföra sina arbetsuppgifter.  Syftet med den här kvalitativa studien är att undersöka vilka faktorer som huvudsakligen påverkar medarbetares mående under distansarbete kopplat till vilken livssituation individen befinner sig i. För att undersöka hur distansarbetet har påverkat människor i olika livsstadier har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med respondenter som befinner sig i tre olika stadier i livet. Studien stöds av tidigare forskning om distansarbete, kommunikation, fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt balansen mellan arbetsliv och privatliv. Den teoretiska bakgrunden har använts som utgångspunkt och har sedan analyserats och jämförts med resultatet av denna studie. Resultatet av studien visar att den största skillnaden mellan respondenterna ur de tre jämförda grupperna handlar om den fysiska arbetsmiljön i hemmet. Det finns en tydlig koppling mellan vilket stadie i livet individen befinner sig i och storlek på bostad. De respondenter som har varit i arbetslivet länge har tillgång till eget arbetsrum hemma i större utsträckning än de som är i början av karriären. Ju mer erfarenhet respondenterna har, desto lättare har de att finna en balans mellan arbetsliv och privatliv. De har exempelvis lättare att avskärma sig från arbetet i slutet av dagen än de med mindre erfarenhet. Resultatet av studien visar även att det finns många likheter mellan de olika grupperna när det gäller fördelarna med distansarbete. Det finns en gemensam uppfattning om att friheten att själv få styra över sin arbetstid har en positiv effekt på välbefinnandet. Resultatet av studien indikerar att det kommer att ställas högre krav på arbetsgivare i framtiden gällande möjligheten att arbeta – på kontoret, hemifrån eller i form av en hybridlösning. Dessa nya krav beror på de fördelar som distansarbete respektive kontorsarbete medför. Samtliga respondenter i studien är eniga om att en kombination av dessa fördelar är den optimala lösningen i framtiden. / Many people’s lives changed when the Corona pandemic affected the entire world. In Sweden employers and employees were urged to work from home if possible. Remote work includes a number of negative aspects that may affect people’s well-being, including the need for social interaction, the lack of equipment, and an inadequate workspace at home. Several previous studies show that the reduction in social contacts affects employees’ well-being physically and psychologically. Studies also show that work environment issues arise when the line between work and private life is blurred out. At the same time, remote working has shown a positive impact on the employee’s productivity with fewer disruptions and thus more peace of mind, provided that the employees have the capability to independently perform their tasks.  The purpose of this qualitative study is to investigate the factors which mainly affect the employee’s well-being during remote working linked to the situation of their life. In order to investigate how teleworking has affected people in different stages of life, we conducted semi-structured interviews with participants in three different life situations. The study is backed by previous research on remote work, communication, physical and psychological work environment, and the balance between work and private life. The theoretical background has been used as a starting point. It has then been analyzed and compared to the results of this study.  The results of this study show that the most distinctive difference between the participants in the three compared groups is regarding the physical work environment at home. There is a clear connection between the stage of life and the size of the home of an individual. Participants with a long career have access to workspace at home to a greater extent than those at the beginning of their careers. Participants with a longer career tend to be better at finding the balance between work and private life. For instance, they are better at finishing work on time at the end of the day compared to the less experienced participants. The results of the study also show that there are many similarities between the different groups regarding the benefits of remote working. There is a common opinion that the ability to manage your working hours has a positive effect on your well-being. The results of the study indicate that higher demands will be placed on employers in the future regarding the possibility of working – at the office, from home, or in a hybrid solution. These demands are based on the advantages of remote work and working at the office respectively. All of the participants in this study agree that a combination is an optimal solution in the future.

No description available.

I uppsatsen har Anom och Operation Trojan Shield analyserats utifrån frågeställning­arna hur domstolarna har hanterat bevisningen som tillkommit genom insatsen, vilka bevisförbud som finns att tillgå i svensk rätt, om de bör tillämpas under förevarande omständigheter samt slutligen om några förändringar av bevisreglerna är påkallade med hänsyn till vad som framkommit i uppsatsen i övrigt. Operation Trojan Shield var en insats som skulle hjälpa de brottsbekämpande myndigheterna att lagföra företrädare för den grova organiserade brottsligheten. Anom var emellertid inte den första krypterade kommunikationstjänsten som domstolarna fick på sitt bord. Föregångaren EncroChat hade redan hanterats av underrätterna. Det föreligger dock väsentliga skillnader i de olika kommunikationstjänsterna uppkomstsätt, vilket borde fått genomslag i domstolarnas hantering. Insatsen Operation Trojan Shield har karaktär av brottsprovokation, eftersom Anom-enheterna började användas i samband med att andra krypterade kommunikationstjänster försvann från marknaden. Amerikanska brottsbekämpande myndigheter har upprättat och marknadsfört tjänsten på ett sätt som väckt en brottslig vilja, åtminstone hos högnivådistributörerna inom nätverksbrottsligheten. Genom att svenska domstolar sedan har tillämpat samma bevisrättsliga regler på Anom-material som EncroChat-material har resultatet varit otillfredsställande i relation till rätten till rättvis rättegång.

The Swedish teaching profession includes a form of employment, ferietjänst, which can be seen as a flexible employment. This is because the employment includes trust working hours which the teacher can place as they wish, when and where they want. The teachers also have time off on students' leave, there fore they have fewer days to use their working hours, which means that they have more working hours per month. Previous studies show how teachers have an increased workload. Flexible employment allows the possibility to work from home which can also facilitate individuals' demands from work. However, previous research shows that women tend to take on more housework when they have a flexible employment. Mean while men tend to increase their workload. This can be seen as a threat to gender equality that is shown to be increasing, especially in Sweden. The purpose of this study is to investigate how female and male high school teachers' experience boundaries and balance between work and private life based on their flexible form of employment. The study was carried out using a qualitative approach with semi-structured interviews. Using theories about profession, work life balance, permeability, blending, social role theory of gender differences and similarities helped to understand and interpret the result. The result showed that the form of employment offers the respondents an opportunity to be flexible, which results in, among other things, working from home. The male respondents use the strategy of finishing as much work as possible at school so they don't have to work evenings and weekends from home. They also describe how they take on several different roles in their profession, such as a psychologist and a mediator. The female respondents spend most of their trust working hours from home. Here they are limited in the ability to set physical boundaries. This can result in combining housework with work. They also tend to take on a caring role in their work.

No description available.