• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 126
  • 5
  • Tagged with
  • 131
  • 58
  • 51
  • 49
  • 47
  • 37
  • 36
  • 34
  • 26
  • 23
  • 19
  • 19
  • 19
  • 18
  • 17
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
91

Det gränslösa arbetet - Teknologins påverkan på arbetsmiljön och hälsan : En kvalitativ studie om hur tjänstemän inom IT-branschen upplever sitt gränslösa arbete

Carlén, Johanna, Nilsson, Isabell January 2020 (has links)
Genom teknikens utveckling och digitaliseringens framfart behöver inte anställda vara tillgängliga på samma sätt som förut eller rättare sagt är anställda inte lika bundna till tids- och platsgränser som tidigare. Detta medför större flexibilitet i hur och när arbetets skall utföras, det är således den anställdes ansvar att bestämma och strukturera ihop arbetsdagen istället för arbetsgivarens ansvar. Denna gränsförskjutning och obalans kan leda till både positiva och negativa aspekter. I och med att digitaliseringen ständigt utvecklas så förändras förutsättningarna till arbete med tiden, därav är det relevant och intressant att undersöka hur det gränslösa arbetet upplevs idag. Denna kvalitativa studie syftar därmed till att skapa en ökad förståelse för sex tjänstemän inom IT-branschen och deras upplevelser kring det gränslösa arbetet i relation till balans mellan arbetsliv och privatliv och att förstå hur det gränslösa arbetet påverkar deras välmående och hälsa samt om det finns några skillnader i upplevelser av det gränslösa arbetet mellan män och kvinnor. Studien baseras på sex semistrukturerade intervjuer med tjänstemän inom olika IT-företag som innehar ett flexibelt och gränslöst arbetssätt. Resultatet har analyserats utifrån valda teorier och presenteras i följande teman; Arbetssätt och tillgänglighet, Gränssättning och balans, arbetslivets påverkan på privatlivet, krav, kontroll & stöd samt psykiska och fysiska besvär på grund av arbetet. Resultatet visar att det kan vara svårt att skilja på arbetsliv och privatliv på grund av det gränslösa arbetet och att det finns svårigheter i att sätta gränser mellan dessa sfärer. Resultatet visar också att det gränslösa arbetet påverkar hälsan genom psykiska och fysiska besvär såsom stress och värk samt att det finns skillnader i upplevelser mellan könen. Dock anser respondenterna att även frihet fås av detta flexibla arbetssätt vilket de ser som positivt.
92

Arbete hemifrån: det nya normala? : - En studie om den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön vid hemarbete

Johansson, Sofia, Sunnerhage, Victoria January 2021 (has links)
Arbete hemifrån är en växande trend och arbetstagare i Sverige har till följd av covid-19 rekommenderats att arbeta hemifrån. Syftet med studien är att undersöka och därmed bidra med kunskap om medarbetares uppfattningar om arbete hemifrån, med särskilt fokus på medarbetares fysiska och psykosociala arbetsmiljö i hemmet. Frågeställningarna studien avser besvara är; Hur uppfattar medarbetare den fysiska och psykosociala arbetsmiljön vid arbete hemifrån? Vilka utmaningar och möjligheter uppfattar medarbetare finns med att arbeta hemifrån? Genom en fenomenografisk metodansats undersöks medarbetares uppfattningar av fenomenet arbete hemifrån. Femton semistrukturerade intervjuer genomfördes med arbetstagare från det svenska tågbolaget SJ. Resultatet visar att respondenterna uppfattar att hemmets arbetsplats inte är lika bra som på kontoret och heller inte kan bli det. Respondenterna gav även uttryck för att digitala hjälpmedel inte fullt ut kan motsvara det sociala samspelet på arbetsplatsen. Gränsen mellan arbetsliv och privatliv uppfattades även vara mer flytande vid hemarbete.
93

Mamma jobbar faktiskt : Kvinnors upplevelser av att balansera arbetsliv och privatliv i det påtvingade distansarbetet som en följd av Covid-19 / Mom is actually working : Women's experiences of balancing work life and private life in the forced teleworking following Covid-19

Hugosson, Emma, Kroksjö, Klara January 2021 (has links)
Kvinnor har traditionellt sett tagit ett större ansvar över hem- och familjeliv. Forskning visar också att kvinnor upplever svårigheter i att balansera arbetsliv och privatliv. När Covid-19 kom förändrades premisserna för vårt arbetsliv drastiskt. Det var inte längre en självklarhet att gå till arbetets fysiska lokaler för att uträtta arbetsuppgifterna, snarare tvärtom. Helt plötsligt var alla som hade möjlighet uppmanade att arbeta hemifrån. Utifrån vetskapen om kvinnors tidigare upplevelser av att balansera familjeliv och privatliv ämnar denna studie att söka förståelse över hur kvinnor med hemmaboende barn upplever att de mår av distansarbetet då de arbetar hemifrån. I studien framkommer att kvinnorna upplever att de mår bättre och har mer harmoni men samtidigt visar de också på att de har svårt att göra gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv. Kvinnorna vittnar om att de känner sig splittrade mellan de båda sfärerna. Detta stämmer också överens med vad forskningen påvisar. Studien tar avstamp i fyra teorier - krav kontroll- och stödmodellen. I studien används den för att påvisa hur kontrollmöjligheter och socialt stöd påverkar individens förutsättningar att klara av att utföra sitt arbete. Vidare används görandet av kön som teori för att påvisa hur kön som social kategori formar individens tankar och agerande. Slutligen används rollteori, vilken beskriver hur rollkonflikt och rollstress påverkar individens möjligheter och förutsättningar för gränsdragning mellan arbetsliv och privatliv. Empirin för studien utgår från sex semistrukturerade intervjuer.
94

”Dom har tagit bort det som var viktigt för oss” : Välbefinnandet hos polisanställda som utreder brott mot barn

Malinen, Adina, Nilsson, Becky, Sundberg, Emily January 2020 (has links)
Polisanställda, som arbetar med utsatta barn, är en grupp som dagligen utsätts för psykiskt påfrestande situationer som kan påverka deras hälsa. Denna studie syftar således till att undersöka hur barnutredare inom polisen uppfattar sitt välbefinnande. Det föreligger i dagsläget en kunskapslucka i Sverige inom detta studerade område, något som motiverar studiens genomförande. Den aktuella studien genomfördes med djupgående intervjuer där sju polisanställda, som utreder utsatta barn, deltog. En tematisk analys genomfördes på det insamlade materialet där kodord identifierades, som sedan bildade fyra övergripande teman; handledning och hjälp, privatliv, arbetsliv och samarbete. Resultatet visade att deltagarna i studien önskade bättre individuellt stöd. De upplevde även att deras arbete influerade deras privatliv genom olika aspekter, och att arbetsbelastningen medförde att de kände sig otillräckliga. Resultatet visade även att vissa delar i arbetsprocessen uppfattades som mer krävande på deras välbefinnande, men att deras samarbete med organisationen Barnahus underlättade arbetsbelastningen något. Denna studie kunde dra slutsatsen att den individuella handledningen var ett viktigt forum för deltagarna att kunna ventilera i, därför bör den återinföras så som den var förr. / Police employees, who work with abused children, are a group that regularly are exposed to mentally stressful situations that may affect their health. This paper aims to study how child investigators within the police perceive their well-being. Currently, there is a knowledge gap in Sweden within this studied area which motivates the present study. The current study was conducted with in-depth interviews in which seven child investigators participated. A thematic analysis was performed on the collected data and codewords were identified. Four overall themes were determined; guidance and help, private life, working life and cooperation. The results showed that the participants in the present study, wished they had better individual guidance. They also felt that their work influenced their private life, and that the workload meant that they felt inadequate at doing their jobs. The results also showed that certain parts of the work process were perceived as more demanding on their well-being, but that their cooperation with the organisation “Barnahus” eased the workload somewhat. This study could draw the conclusion that the individual guidance was an important platform for the participants to be able to ventilate, therefore it should be reinstated as it was before.
95

"Oj, jag måste fixa maten!" : En kvalitativ studie om gränsdragning mellan arbetsliv och privatliv vid distansarbete

Bylund, Lina January 2022 (has links)
Pandemin Covid-19 har förändrat arbetslivet eftersom distansarbete som arbetssätt har utvecklats i rekordfart, vilket har medfört både positiva och negativa erfarenheter för bådeföretag och dess anställda. Forskning under pandemin Covid-19 har bland annat synliggjort attbalans mellan arbetsliv och privatliv vid distansarbete varit en svår gränsdragning. Syftet med denna studie var att undersöka en utvald organisation inom den offentliga sektorn i Norrbotten, för att få en djupare förståelse för dess medarbetares upplevelser avseende gränsdragningmellan arbetsliv och privatliv vid distansarbete. Följande frågeställningar har legat till grund för att uppfylla syftet: Hur upplever medarbetarna balansen mellan arbetsliv och privatliv vid distansarbete? Tenderar medarbetarna att arbeta mer eller mindre vid distansarbete än om arbetet utförs på primärarbetsplatsen? Hur ser normer och kulturer ut kring gränsdragning inom organisationen? Hur påverkar det individens gränsdragning? En kvalitativ forskningsansats har använts och genom elva semistrukturerade intervjuer med informanter från samma organisation har det empiriska materialet samlats in. Materialet har sedan analyserats med hjälp av begrepp som förklarar hur informanterna förhållit sig till gränsdragning mellan arbetsliv och privatliv vid distansarbete. Resultatet visade att majoriteten av informanterna i studien hade en positiv grundinställning till distansarbetet. Det förekom varierade upplevelser kring huruvida balansen uppfattades som antingen positiv eller negativ. Majoriteten ansåg att balansen mellan arbetsliv och privatliv var bättre vid distansarbete än när arbetet utfördes på arbetsplatsen på grund av flexibiliteten. Alla kunde dock uppleva positiva aspekter av distansarbetet. Det förekom tendenser till ett gränslöst arbete i form av att informanterna överskred både de tidsmässiga och rumsliga organisatoriska gränserna, men trots detta verkade informanterna inte anse att arbetet tog för stor del av tiden som ska fördelas mellan arbetsliv och privatliv. Slutligen kunde det inte konstateras att varken normer eller en arbetsplatskultur där informanterna uppmanades att tänja på sina gränser och ständigt finnas tillgängliga för andra existerade inom denna organisation. Informanternav erkade huvudsakligen nöjda med detta och de allra flesta hade fungerande gränsstrategier.
96

Grundskollärares utmattning associerat med organisatorisk och social arbetsmiljö : En tvärsnittsstudie om krav och kontroll samt obalans mellan arbete och privatliv

Isaksson, Sanna January 2022 (has links)
Bakgrund: Det har påvisats att brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kan ge upphov till psykisk ohälsa och att grundskollärare är särskilt utsatta gällande höga krav och låg kontroll i arbetet. Tidigare studier har visat på att höga krav är en stor riskfaktor för att stressrelaterade psykiska besvär kan uppkomma i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Vidare ses att obalans mellan arbete och privatliv kan påverka den psykiska hälsan negativt och att grundskollärares arbetsuppgifter kan påverka balansen mellan arbete och privatliv. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan utmattning bland grundskollärare och deras organisatoriska och sociala arbetsmiljö samt den balans mellan arbete och privatliv de beskriver. Metod: Studien var kvantitativ med en tvärsnittsdesign och bekvämlighetsurval som bestod av grundskollärare. Ett elektroniskt frågeformulär baserat på Copenhagen Psychosocial Questionnaire Version III användes för att samla in data som genererade 85 ifyllda frågeformulär. Korrelationsanalys, bivariata och multipla regressionsanalyser samt oberoende t-test användes som analysmetoder i SPSS. Resultat: Resultatet från den multipla regressionsanalysen indikerade en statistisk signifikant association mellan utmattning och obalans mellan arbete och privatliv (β= ,601, SE= ,072, P< ,001). Signifikanta samband identifierades i bivariata regressionsanalyser för krav och kontroll i arbetet och utmattning. De oberoende t-testen påvisade signifikanta skillnader för utmattning där de respondenter som upplevde en hög obalans mellan arbete och privatliv upplevde högre utmattning jämfört med de som upplevde låg obalans oberoende av vilken grad av krav och kontroll som upplevdes. Slutsats: Faktorer i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön påverkar utmattningsgraden negativt. Då detta är en tvärsnittsstudie går det inte att dra några kausala samband och mer forskning med longitudinella studier med större population och ett obundet slumpmässigt urval krävs för att säkerställa dessa resultat. / Aim: The aim of the study was to investigate whether there is any association between exhaustion among primary school teachers and their psychosocial work environment as well as the work-life balance they describe. Method: The study employed a cross-sectional design and an electronic questionnaire, based on Copenhagen Psychosocial Questionnaire Version III, was used to collect the data which generated 85 completed questionnaires. The data was analyzed with correlations analysis, linear regression analysis, and t-test. Results: The result indicated a statistically significant association between exhaustion and work-life imbalance (P< .001). The degree of exhaustion was significant higher for those who experienced a high work-life imbalance compared with those who experienced a low imbalance regardless of the degree of demand and control in work. Conclusion: The psychosocial work environment affects the degree of exhaustion. As this is a cross-sectional study, it is not possible to draw any causal relationships and more research with longitudinal studies with random sample and larger populations is required to ensure these results.
97

Distansarbete ur ett medarbetarperspektiv : Balans mellan arbets- och privatliv / Remotework from an employee perspective : Work-life balace

Heikkilä, Lina, Elofsson Ferm, Johanna January 2021 (has links)
Distansarbete har blivit nya normala under Covid-19-pandemin. Alla som kan arbeta hemifrån uppmanas att göra det för att förhindra smittspridning på arbetsplatser. Omställningen har påverkat balansen mellan betalt arbete och privatliv, då gränsen inte blir lika tydlig vid distansarbete. Rapportens syfte är att förklara hur medarbetarens balans påverkats av omställningen till distansarbete genom olika variabler. Den teoretiska utgångspunkten härstammar från tidigare forskning med avseende på distansarbete samt balans mellan arbetsliv och privatliv. Teorin som applicerats i rapporten är gränsteorin. Tolkningen av teorin innebär att skapa distinkta skiljelinjer mellan arbete och vardag för att kunna prioritera i livet och skapa välbefinnande. Genom att tillämpa en deduktiv orientering och kvantitativ forskningsansats har de utvalda variablernas påverkan på balansen kunnat studeras ur ett medarbetarperspektiv. Den empiriska undersökningen har implementeras på bekvämlighetsurvalet via en enkätundersökning. Resultatet för undersökningen påvisar förbättrad balans till privatlivet genom ökat distansarbete. Analys och slutsats lyfter variablerna explicita inverkan på balansen och genererar därmed värdefullt bidrag till praktiker samt framtida forskningsinriktningar. / Remote work has become a new normal during the Covid-19-pandemic to prevent spread of the infection. All who can work from home had to face new challenges when the border between work-life balance interrupts. The purpose of this article is to investigate and explain how the balance has changed due to the transition through specific variables retrieved from previous research. The theoretical framework is based on previous research regarding work-life balance. The theory applied to the study is the border theory, which in this article is interpreted by establishing distinct borderlines between work and personal life. This is important to be ableto prioritize and create balance in life. By applying a deductive orientation and quantitative research approach to be able to study the impact of the selected variables on the balance from an employee's perspective. The empirical study is implemented on the convenience sample via a survey, where the results show improved balance to personal life increased by remote work. Analyzes and conclusions highlight the variables explicit impact on the work-life balance, generate valuable contributions to practitioners and future research orientations.
98

Hur distansarbetare upplever arbetsmiljön och balansen mellan arbetsliv och privatliv under covid-19-pandemin / How teleworkers experience the work environment and their Work-Life Balance during the covid-19 pandemic

Bjurling Lindqvist, Emelie, Enderberg, Caroline January 2021 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur distansarbetare upplever förändringar i den fysiska- och psykosociala arbetsmiljön under covid-19-pandemin, med ett särskilt fokus på förändringar i balansen mellan arbetsliv och privatliv. Studien är baserad på kvalitativ metod. Datamaterialet samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer och analyserades via en induktiv tematisk analys som resulterade i tre huvudteman och två till tre underteman. Resultatet visade att respondenterna upplevde förändringar i både den fysiska- och psykosociala arbetsmiljön och att distansarbetet bidragit till mindre vardagsstress och högre flexibilitet. Respondenterna hade däremot svårt med gränsdragningen mellan arbetslivet och privatlivet och de saknade den sociala interaktionen med arbetskollegorna. Respondenterna upplevde även att de blivit mer stillasittande och att de hade bristfällig ergonomisk arbetsutrustning. Det framkom även en tydlig brist på riktlinjer, utbildningar och utvärderingar gällande arbetsmiljön och balansen mellan arbetsliv och privatliv. Vidare önskar respondenterna en kombination av distansarbete och att arbeta fysiskt på arbetsplatsen i framtiden. / The purpose of the present study was to examine how teleworkers experience changes in the physical and psychosocial work environment during the covid-19 pandemic, with a special focus on changes in Work-Life Balance. The study is based on a qualitative method. Eight semi-structured interviews were analyzed by inductive thematic analysis, which resulted in three main themes and two to three sub-themes. The results indicated that the respondents experienced changes in both the physical and psychosocial work environment and the telework has contributed to reduced everyday stress and greater flexibility. However the respondents experienced difficulty with drawing the line between work and private life and a realization of the importance of social interaction with work colleagues. They experienced increased sedentary and inadequate work equipment. There was also a clear deficiency of guidelines, training and knowledge regarding physical and psychosocial work environment, as well as balance between work and private life. In the future the respondents wish to have a combination of telework and physical work at the workplace.
99

“Kan man hitta den där balansen och rida på den här distansvågen istället för att dränkas av den så kommer manatt må väldigt mycket bättre.” : En kvalitativ studie om medarbetares upplevelser av distansarbetet under Covid-19-pandemin / “If you can find that balance and ride this distance wave instead of being drowned by it, you will feel much better.” : A qualitative study of employees' experiences of teleworking during the Covid-19 pandemic

Engblom, Vendela, Schmidt Eriksson, Sandra January 2021 (has links)
Denna kandidatuppsats i sociologi behandlar covid-19-pandemins påverkan på arbetsplatsen samt hur företagen anpassat sig till distansarbete. I den här kvalitativa studien var syftet att få en djupare förståelse för hur distansarbetet upplevts av medarbetarna på företaget. Studien syftar även till att få en bild av vilka utmaningar respektive möjligheter medarbetarna upplevde har funnits med distansarbetet och vad deras inställning är till distansarbete i framtiden. På så sätt syftar studien att bidra med kunskaper som kan vara relevanta för såväl det berörda företaget som för fler företag och ledare som framöver planerar att organisera arbetet mer på distans. Studiens teoretiska ramverk har sin utgångspunkt i Manuel Castells teori om Nätverkssamhället, Robert Karasek och Töres Theorells Krav-kontroll-stödmodell samt Peter Balus tolkning av Rational choice theory. Dessa tre teorier kompletterar varandra i studien ur ett mikro-meso-makro-perspektiv. Det empiriska materialet bygger på fyra semistrukturerade intervjuer som gjorts med medarbetare på ett internationellt läkemedelsföretag. Studiens resultat indikerar att distansarbete skapar ökad flexibilitet och frihet vilket kan öka produktiviteten. Studiens resultat ger även indikationer på att distansarbetet i dagsläget inte tillfredsställer medarbetarnas organisatoriska och sociala arbetsmiljö tillräckligt. / This bachelor's thesis in sociology discusses the impact COVID-19 has had on the workplace and how companies have adapted to teleworking. The study is based on four semi-structured interviews conducted at a Swedish pharmaceutical company. The aim of this qualitative study is to gain a deeper understanding of how teleworking was perceived by employees at the company. The study aims to get an idea of what challenges and opportunities the employees experienced during their telework and what their perspective is on telework in the future. Thus, the study aims to contribute with knowledge that may be relevant for the company in this study, as well as other companies interested in organizing their work remotely in the future. The study's theoretical framework is based on Manuel Castells theory of Network Society, Robert Karasek and Töres Theorell's Demand-Control-Support model and Peter Balu's interpretation of Rational choice theory. These theories complement each other in the study from a micro-meso-macro perspective. The results indicate that teleworking creates increased flexibility and freedom, which can increase productivity. The results of the study also indicate that teleworking currently doesn’t satisfy employees' organizational and social work environment sufficiently.
100

Ett hållbart arbetsliv : En hotellreceptionists perspektiv / A sustainable working life : A hotel receptionist's perspective

Andersson, Andreas January 2020 (has links)
I denna studie undersöks hur svenska hotellreceptionister upplever de strukturella villkoren som hotell – och restaurangnäringen arbetar under, om de villkoren påverkar hur de kan balansera sitt arbetsliv med ett meningsfullt privatliv. Studien görs av två olika anledningar, dels för att täcka en kunskapslucka gällande ett svenskt perspektiv på hur hotellreceptionister upplever sitt arbetsliv, då det har varit avsaknad sen tidigare. Den tidigare forskningen har varit centraliserad runt Asien, Oceanen och USA. Studien görs även för att upplysa hur arbetstagare i yrken inom service- och tjänstesektorn upplever sitt arbetsliv. Frågeställningar som har använts är: Hur upplevs arbetsplatsrelationerna? Hur upplevs de strukturella arbetsvillkoren inom yrket? Hur upplevs balansen mellan arbetsliv och privatliv? De teoretiska utgångspunkterna utgörs av forskning som berör socialt hållbart arbetsliv, värdigt arbetsliv och livskvalitet i arbetslivet. Metoden som har använts är kvalitativ metod. Inom studien har semistrukturerade intervjuer använts för att få fram slutsatser om hur hotellreceptionister upplever sitt arbetsliv. I studien intervjuas 8 hotellreceptionister som har arbetat mer än ett år i en hotellreception. Det finns bra och mindre bra arbetsplatsrelationer som har en inverkan på arbetsklimatet, de närmaste kollegorna bidrar till ett bra arbetsklimat. Den dåliga kommunikationen mellan avdelningarna, och i vissa fall upplevda brister i ledningen, och arbetsplatsstressen som informanterna upplever, bidrar till ett försämrat arbetsklimat för informanterna. De strukturella arbetsvillkoren hämnar informanternas frihetskänsla på grund av att de inte kan vara med och styra över sina arbetstider och den arbetsmiljö de arbetar i, utan de får acceptera de strukturella arbetsvillkoren. Dessa villkor hämmar även privatlivet och gör det svårt att kombinera ett hotellreceptionistjobb med ett meningsfullt privatliv.

Page generated in 0.048 seconds