Organisationers till synes ostrukturerade användning av önskeschema och skilda åsikter kring arbetssättets påverkan på medarbetarens balans mellan arbetsliv och privatliv, har utgjort grunden för denna studie. Ett sätt att förklara dessa åsiktsvariationer är genom individuella skillnader i medarbetarens värderingar och prioriteringar i livet vilket ledde fram till studiens kunskapsgap, att nivån av maskulinitet skulle kunna vara en faktor som har betydelse för individens balans. Studiens syfte är att förklara vilken betydelse nivån av maskulinitet har för medarbetarens balans mellan arbetsliv och privatliv vid användning av önskeschema.       Semistrukturerade kvalitativa intervjuer med respondenter som använder eller har använt önskeschema den senaste tiden genomfördes för att skapa ett underlag för att förklara vilken betydelse nivån av maskulinitet har för medarbetarens balans. Med anledning av vårt positivistiska förhållningssätt och studiens deduktiva ansats genomfördes en tematisk analys utifrån syftets grundläggande begrepp.   Respondenterna uppvisade en generellt låg maskulinitet samt en generell uppfattning om att önskeschema bidrar positivt till balans mellan arbetsliv och privatliv. Vid djupare analys kunde vi gruppera respondenterna i grupper med olika nivåer av maskulinitet, och fann att ju lägre nivå av maskulinitet medarbetaren har, desto mer anser medarbetaren att önskeschema har positivt effekt på deras balans. För detta samband krävs dock att individen uppvisar en grundläggande acceptans för arbetsvillkoren. Vi har funnit tre tänkbara skäl till detta: en tidskonflikt hos individen, en diskrepans mellan upplevd och verklig tid samt basala arbetsvillkor kallade hygienfaktorer.   Denna studie har visat att medarbetare med en lägre nivå av maskulinitet upplever att användning av önskeschema i högre grad hjälper dem att nå balans mellan arbetsliv och privatliv, än vad människor med en något högre maskulinitet upplever. Sambandet har dock endast studerats i olika nivåer av låg maskulinitet.

Vård och omsorg är en komplex verksamhet att schemalägga då det ofta medför krävande arbetsschema för medarbetarna samtidigt som hänsyn måste tas till medarbetarnas hälsa, hållbara organisationer samt att det ska vara en god och säker vård som ges till patienterna. Schema är en viktig del för den enskildes vardag och det förekommer olika schemaläggningsmetoder. Syftet med studien är att undersöka effekter av olika schemaläggningsprinciper inom vård och omsorg. Studien genomfördes som en strukturerad integrativ litteraturstudie med inslag av systematisk metod och induktiv ansats. Sökningar genomfördes i databaserna Healthcare Administration Database och Medline som resulterade i 252 artiklar. Efter urval och kvalitetsgranskning kvarstod 16 artiklar av både kvantitativ och kvalitativ metod som ingår i resultatet. Nattarbete ger negativa konsekvenser på hälsan hos medarbetare inom vård och omsorg. Såväl negativa som positiva effekter ses vid schemaläggningsprinciperna skiftarbete, arbete med långa pass eller önskeschema när det gäller effekter på organisatoriska klimatet, hälsoeffekter hos medarbetarna och patientsäkerhet och patientomhändertagande. Skiftarbete påverkar medarbetaren hälsa på ett negativt sätt från flera aspekter. De kan även leda till en obalans mellan arbetsliv och familjeliv samt mindre tid till fritidsaktiviteter. Långa arbetspass kan också ha ett samband med av medarbetaren upplevt värde mellan arbete och privatliv, work life balance. Att som medarbetare lägga önskeschema kan ibland medföra att verksamhetens behov inte tillgodoses. När det gäller negativa effekter av nattarbete kan detta oftast härledas till att dygnsrytmen störs. Ledarens närvaro och stöd kan bidra till bättre förutsättningar för medarbetaren att klara av skiftarbete. Den största utmaningen för arbetsgivaren inom vård och omsorg är att finna den rätta strukturen för att utarbeta ett hälsoschema som tar vara på medarbetarnas hälsa. / Health and care sector is a complex business to schedule as it often entails a demanding work schedule for the employees at the same time as the employees' health, sustainable organizations must be taken into account and it must be good and safe care that is given to the patients. Scheduling is an important part of the individual's everyday life and there are different scheduling methods. The purpose of the study is to investigate the effects of different scheduling principles in health and care. The study was conducted as a structured integrative literature study with elements of systematic method and inductive approach. Searches were performed in the Healthcare Administration Database and Medline databases which resulted in 252 articles. After selection and quality review remained16 articles of both quantitative and qualitative methods that are included in the result remained. Night work has negative consequences for the health of employees in health and care. Both negative and positive effects are seen in the scheduling principles of shift work, work with long shifts or wish lists in terms of effects on the organizational climate, health effects for employees and patient safety and patient care. Shift work affects the employee's health in a negative way from several aspects. They can also lead to an imbalance between work and family life as well as less time for leisure activities. Long work shifts can also have a connection with the value experienced by the employee between work and private life, work life balance. As an employee, laying out a wish list can sometimes mean that the needs of the business are not met. When it comes to the negative effects of night work, this can usually be attributed to the circadian rhythm being disturbed. The manager's presence and support can contribute to a better condition for the employee to cope with shift work. The biggest challenge is to find the right structure to prepare a health scheme that safeguards the employee's health.