Besöksnäringen har historiskt sett lidit av hög personalomsättning och idag är efterfrågan på kvalificerade kockar stor. Studier visar att Work-life Balance, som belyser betydelsen av anställdas balans mellan arbetsliv och privatliv, är en central variabel kopplad till anställdas intentioner att stanna inom eller lämna en organisation. Då balans varierar mellan grupper och individer avsåg studien att specifikt studera kockar. Syftet med studien var således att öka förståelsen för hur restauranger kan arbeta för att bidra till kockars förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv. För att bidra med kunskap och fördjupad förståelse i ämnet, avsåg studien beskriva hur restauranger arbetar med dessa frågor samt hur yrkesverksamma kockar uppfattar sina förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv. En fallstudie genomfördes på tre svenska restauranger där en kökschef och en kock på vardera restaurang intervjuades. Resultatet visade att restaurangerna i viss utsträckning arbetar med strukturella stöd, men desto mer med kulturella stöd i syfte att främja de anställdas upplevelse av balans. De implementerade kulturella stöden av restaurangerna samt den yrkesgemenskap som existerar inom kockyrket visade sig bidra till kockarnas förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv. Resultatet indikerade vidare att kockarna upplever balans trots att de spenderar mycket tid på arbetet samt att karaktärsdrag kopplade till kockyrket, bland annat passion och kreativitet, bidrar till deras upplevelse av balans mellan arbetsliv och privatliv. Då studien vittnar om att kockyrket i sig samt den yrkesgemenskap som existerar påverkar kockarnas förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv, belyser studien slutligen vikten av att studera specifika yrkesgrupper och deras förutsättningar till balans.

Sous l'effet d'évolutions matérielle (techniques et technologiques), le monde des organisations évolue aujourd'hui à très grande vitesse. Ce phénomène affecte le sens que les travailleurs construisent à partir de leur activité. Cette double problématique fait l’objet de deux courants de recherche distincts, l’un sur la construction identitaire en contexte organisationnel (Alvesson et Willmott, 2002), l’autre sur le rôle de la matérialité dans l’organizing (Orlikowski, 2007 ; Leonardi, 2011, 2012, 2013). Dans cette recherche, nous tentons de les rapprocher pour étudier les relations entre l’identité professionnelle d’une communauté de métier et la matérialité de son environnement de travail dans le cadre de la pratique quotidienne de l’activité professionnelle. Nous réalisons pour cela une ethnographie organisationnelle auprès de la communauté des conducteurs de train de la SNCF. Le matériau recueilli permet de mettre à jour le rôle de leur identité professionnelle dans l’appréhension et l’utilisation des artefacts présent dans la cabine de conduite. Notre recherche analyse également l’influence de l’évolution des artefacts liés à la conduite sur l'identité professionnelle des conducteurs de train, en identifiant des dynamiques parallèles de déqualification et d’enrichissement du travail. / Due to material evolutions (technical and technological), organizations are changing at a very fast pace. This phenomenon influences how workers thrive meaning from their activities. This dual issue has been adressed by two separate research streams : on the one hand, scholars have tried and understand identity construction within organizations (Alvesson et Willmott, 2002), on the other hand, more work is being published on the role of materiality in organizing (Orlikowski, 2007 ; Leonardi, 2011, 2012, 2013). In my research, I try to draw on both these research streams in order to study the relations between the professional identity of an occupational community and the materiality of its work environment, focusing on everyday practices. To do so, I fulfilled organizational ethnography amongst the occupational community of train drivers at SNCF. Empirical evidence shows the role of their professional identity in building their representations and use of artefacts present in the train cabin. This research also analyses the influence of evolving driving artefacts on train driver's identity by establishing parallel deskilling and job enrichment dynamics.

No description available.