Som socionomstudent har man många gånger fått höra att yrken inom socialt arbete kan vara stressfulla. Detta väckte ett intresse att fördjupa sig om hur det kan se ut på en arbetsplats inom ett visst yrke, och se hur stress kan påverka ens arbete i och med att man arbetar med människor. Därav valdes ett yrke var socionomen arbetar med klienter i form av behandling där klientkontakter utförs i större utsträckning.  Syftet med denna studie var därför att undersöka hur det kan se ut med stressnivåer inom yrket som behandlare, hur det kan hanteras, hur det påverkar arbetet samt vad den rådande pandemi har för inverkan. Detta undersöktes genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med socionomer som arbetar med behandlingsarbete på tre olika verksamheter som sedan analyserades med hjälp av ett kodningsschema utifrån tematisk analys.  De huvudsakliga resultaten visar att tidsutrymme påverkar professionella i hög grad. Genom att uppleva för lite tid i förhållande till de arbetsuppgifter som ska göras skapas stress. Stress kan också upplevas när den professionella bokar in för många klienter med för lite tidsutrymme mellan klientsamtalen, då närvaron och fokus minskar av brist på reflektionstid före och efter samtal. Ytterligare framkommer det att intervjupersonerna upplever både positiva och negativa effekter på stressupplevelsen utifrån att arbeta under en pandemi. Fördelen ses vara ett mer effektivt arbete, och nackdelen blir en social saknad samt svårighet att besluta vad i arbetet som bör ske fysiskt eller digitalt.  Studiens resultat påvisar att stress är i hög grad individuellt, både faktorer som leder till stress och hantering av detta. Intervjuerna visar att de professionella har fått arbeta med sin stressupplevelse, vad som kan kännas svårt att hantera och vad som går att göra vid dessa situationer.

Syftet med studien är att undersöka hur socialsekreterare resonerar i bedömningen av barns mognad. Studien bygger på vinjettintervjuer med sex socialsekreterare som alla arbetar med utredning inom barn och unga. Efter ordagrann transkribering av intervjuerna analyserades materialet genom en kvalitativ innehållsanalys. Studien tar avstamp i de teoretiska begreppen ”skön” och ”tyst kunskap”. Resultatet visar på att bedömningen av barns mognad är komplex och diffus. Det var svårt för socialsekreterarna att sätta ord på hur de gick tillväga i bedömningen och vad de baserar den på. Mognadsbedömningar görs inte som en egen utredning, utan blir en del i den helhetsbedömning som görs av all fakta i utredningen. Socialsekreterarnas känsla i ett ärende hade också stor betydelse för deras bedömning om barns mognad. Komplexiteten i bedömningen av barns mognad i samband med att det inte finns någon tydlig definition av själva begreppet mognad öppnar upp för skönsmässiga bedömningar. I diskussionen problematiseras skönsmässiga bedömningar med tanke på den rättsosäkerhet det medför i arbetet. Avslutningsvis lyfts de funktioner som dessa bedömningar ändå fyller och vilken plats de har i socialsekreterares arbete.

Skolan ska vara en plats där alla barn och ungdomar ska känna sig trygga, det ska vara en plats där barn får en chans att lyckas, inte minst för de barn som far illa. Forskning visar att ungdomar i Sverige mår sämre än tidigare, detta påverkar i sin tur ungas utveckling i skolan. I takt med ökad psykisk ohälsa bland unga visar den tidigare forskningen att skolkuratorer har för hög arbetsbelastning där de knappt eller inte alls hinner med sitt arbete. Det framkommer även att 18% inte kan garantera att alla elever har tillgång till en skolkurator, vilket det är lag på. Skolverket och Socialstyrelsen gör satsningar inom TSI och en del av dessa satsningar innefattar mer socialt arbete i skolan. Syftet med studien var att undersöka behovet av socionomer i högstadieskolor. Frågeställningarna som framställdes för att besvara syftet var hur rektorer beskriver behovet av socionomer i högstadieskolor samt vilka möjligheter och svårigheter rektorerna upplever att det finns med socionomer i skolan. För att nå syfte och frågeställningar har vi använt oss av kvalitativ metod där vi genomfört semistrukturerade intervjuer utifrån en bestämd intervjuguide. Studiens intervjupersoner bestod av fyra högstadierektorer varav två rektorer hade tillgång till socionomer i skolan och resterande två inte hade tillgång till socionom i skolan. Studiens resultat visade på att det generellt sett finns ett behov av socionomer i skolan. För att fler socionomer ska kunna etablera sig i skolan krävs dock en tydligare arbetsbeskrivning, detta för att förtydliga socionomen i skolans uppdrag samt för att kunna skilja på socionomen i skolan och skolkuratorns arbetsuppgifter. Exempel på socionomen i skolans tänkbara arbetsuppgifter och ansvarsområden innefattade ett elevnära arbete på individnivå, tillföra ökade psykosociala färdigheter, vara ett synligt stöd, samverka med socialtjänst samt bidra med sin relationskompetens. Ytterligare framkom det att den interna samverkan på skolan behöver utvecklas i syfte att socionomen i skolan och övrig personal ska kunna ha en samsyn och öppen dialog angående ansvarsuppgifter.

Den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad. På arbetsmarknaden utgör kvinnor med utbildning från social omsorg alternativt socionomutbildning 85 procent av arbetsdeltagarna. Detta är bakgrunden till studiens syfte som är att undersöka vad som påverkat studenternas yrkesval och vilka föreställningar som förekommer om yrket. Vidare är syftet att undersöka om det finns likheter och skillnader i männens och kvinnornas tankar och upplevelser om yrkesvalet. En kvalitativ metod har tillämpats i undersökningen. Sex studenter, tre kvinnor och tre män på socionomprogrammet har intervjuats. De teoretiska begreppen isärhållande, manlig norm, genuskontraktet, handlingshorisont, självuppfattning, föreställningar, maskulinitet och hegemoni har tillämpats för att analysera det empiriska materialet. Främsta skälet för kvinnorna och männen att söka till socionomprogrammet är att hjälpa människor och skapa bättre förutsättningar för klienter. Männens och kvinnornas intresse för yrket har väckts genom olika erfarenheter och signifikanta andra. Männens och kvinnornas föreställningar om yrket är att det innebär myndighetsutövning. Både kvinnliga och manliga förebilder behövs inom yrket då individer vanligtvis anförtror sig till samma kön menar kvinnorna och männen. Det finns för och nackdelar att vara i minoritet inom ett kvinnodominerat yrke enligt männen, männen menar att kvotering kan innebära att en anställning grundar sig på kön i stället för kunskaper. I framtiden kan både kvinnorna och männen tänka sig en yrkeskarriär med högre befattning för att kunna skapa förändringar och påverka klienters levnadsvillkor. Studiens slutsats är att det finns ett fåtal skillnader i männens och kvinnornas föreställningar om yrket och vilka skäl som anges till yrkesvalet.

Vi har utfört en kvalitativ studie i form av semi-strukturerade intervjuer. Syftet med studien är att undersöka socionomens psykosociala arbetsmiljö för att belysa vilka faktorer som är av störst vikt för upplevelsen av en god psykosocial arbetsmiljö, av vem det är av störst vikt för socionomen att få feedback från samt vilken som är den största drivkraften i arbetet för socionomen. Det som framkommit i vår studie är att samtliga intervjupersonerna lägger fokus på i stort sett samma faktorer då det gäller den psykosociala arbetsmiljön. Det som alla intervjupersoner betonat är vikten av goda relationer med klienter, arbetsgivare och kollegor.

Denna undersökning utfördes vid Malmö Högskola (MAH). Syftet med undersökningen var att kartlägga hur könsfördelningen ser ut på socionomutbildningen vid MAH, ge en preliminär bild av dess manliga studenter utifrån deras attityder gentemot yrket och att söka svaret på frågan: Vad är det som karaktäriserar den manliga socionomstudenten? Som huvudfrågeställning valde vi: Varför väljer män att läsa till socionom? Och följdfrågorna till huvudfrågeställningen var: Hur påverkar det kulturella kapital man bär med sig detta val? samt Hur påverkar den hegemoniska maskuliniteten detta val? För att svara på detta genomförde vi en enkätundersökning riktad till samtliga manliga socionomstudenter på MAH. Intresset för detta ämne kom till i mötet med arbetslivet, där det samtidigt råder brist på män och en önskan om ett ökat antal män. Dessutom syns den skeva könsfördelningen även tydligt inom skolan där endast ca 15 % av studenterna är män. Resultaten från undersökningen visar att de som söker till universitetet verkar vara män från ”alla” typer av akademiska familjebakgrunder. Vidare visar vår undersökning att de som söker sig till socionomyrket främst är de som är födda i Sverige och de vars föräldrar har svenska som modersmål. Studenternas ålder pekar även på att beslutet att söka till socionomutbildningen växer fram under en viss tid, då många väljer att inte börja utbildningen direkt efter gymnasiet. Det som främst lockar männen att söka sig till yrket är mötet med människor och möjligheten att hjälpa dessa. Männen i vår undersökning drar inte lika skarpa gränser mellan manligt och kvinnligt. De har anammat den ”nya” manligheten där definitionen av en man är mer flytande, vilket kan ha gjort att valet att läsa till socionom inte var lika svårt och känsloladdat. / Why do men study to become social workers? A survey at Malmö University on the basis of cultural capital and hegemonic masculinity. for further information see below (in swedish)

Efter termin 6 och den verksamhetsförlagda utbildningen på socionomprogrammet väcktes reflektioner. Reflektioner som berörde relationen mellan socialarbetare och klient, men främst avslutandet av den. Genom egna erfarenheter av att avsluta professionella relationer uppstod insikter av att kunskapen om den avslutande processen varit obefintlig under utbildningen. Detta väckte ett intresse och en motivation till att undersöka och fördjupa oss i området.  Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares erfarenheter, upplevelser och tankar om att avsluta klientrelationer i Umeå kommun. Syftet och dess tillhörande frågeställningar undersöktes genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer där tre socialsekreterare deltog. Intervjuerna kodades och analyserades därefter utifrån grundad teori där kategorier, likheter och skillnader kunde påvisas.  Resultatet påvisade att goda socialarbetar-klientrelationer bygger på karaktärsdrag som berör bland annat förtroende, trygghet och lyhördhet. Även att en god professionell relation är av stor vikt när det gäller uppdraget och den förändringsprocessen som ska skapas. Maktobalansen framfördes som viktig för socialarbetare att vara medveten om. Detta för att aktivt kunna hantera, bemöta och forma bästa möjliga professionella relation. Gällande avslutandet av socialarbetar-klientrelationer framkom en gemensam uppfattning om att resultatet och dess tillhörande känslor är varierande. För att uppnå ett fördelaktigt avslutande beskrevs att den positiva förändringsprocessen bör uppmärksammas. Även att motiveringen till avslutet bör vara tydligt. Varför alla avslut inte blir som förväntat beskrevs bero på nivå av mottaglighet, stor personalomsättning, orimliga förväntningar eller behov av annan typ av hjälp. För att optimalt kunna avsluta menade respondenterna att andra instanser behöver fungera, främst omtalat barn- och ungdomspsykiatrin. När rätt hjälp och stöd inte kan tillsättas påverkas både de berörda socialsekreterarna och klienterna.

<p>Studiens syfte har varit att beskriva och analysera hur kuratorer vid psykosociala enheter inom primärvården hanterar sina känslor i patientarbetet. En kvalitativ forskningsmetod har genomförts med hjälp av intervjuer med fyra kuratorer vid tre olika psykosociala enheter inom primärvården. Resultatet har analyserats utifrån copingteori och existentiell teori. Resultaten visar att respondenterna använder sig av copingstrategier såsom att söka kunskap, söka lösningar, stöd och vägledning och upphäva stundens allvar i form av humor för att hantera känslor i patientarbetet. Dessutom förlitar respondenterna sig till sin kunskap och erfarenhet inom kuratorsyrket. De använder sig dessutom av reflektion och stöd av vissa kolleger som de känner sig trygga med. Vid sidan av copingstrategier använder sig respondenterna av existentiellt perspektiv i form av att finna mening, sammanhang och värde av sin handling i patientarbetet. Respondenter har beskrivit att deras ödmjukhet och empati till människor har fördjupats i samband med patientarbetet. De har även i samband med patientarbetet fått ökad medvetenhet för människans sociala sammanhang. Detta har därför påverkat deras inställning till egen livssituation och människor. De upplever även att vardagslivet har påverkats av patientarbetet. Respondenterna anser att det därför är viktigt att upprätta tydliga gränser mellan arbete och fritid för att orka med patientarbetet. Därför gör de fritidsaktiviteter som är roliga och avkopplande.</p>

Ambitionen med denna studie har varit att undersöka förekomsten av hot och våld mot socionomer verksamma inom HVB-hem och den enskilda socionomens uppfattning om vad hot och våld är. Samtidigt har vi velat synliggöra vem som bär ansvaret för uppkomsten av hot och våld, enligt den enskilda socionomen, samt vilka behov den enskilde socionomen anser sig behöva för att kunna hantera detta. Sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts i denna studie, med socionomer verksamma inom HVB-hem. Det insamlade empiriska materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning inom området och två teoretiska perspektiv har också bidragit till grunden för tolkning och analys av resultatet från studien. Studiens resultat påvisar att det finns flera faktorer som påverkar den enskilda socionomens, som är verksam inom HVB-hem, uppfattning om hot och våld. Faktorer som; kunskap om ämnet, tidigare erfarenheter och hög tolerans, resulterar i en snäv definition. En definition som bidrar till att hot och våld normaliseras. Utbildning och en enhetlighet är viktig och positiva faktorer i arbetet med att förebygga och hantera hot och våld. Ytterligare forskning inom ämnet skulle ge bättre förutsättningar i arbetet med att stävja detta problem gällande hot och våld. / <p>2019-02-19</p>

Syftet med studien är att genom analys av intervjuer med specialpedagoger, rektorer och socionomer få fram ny kunskap om hur det praktiska arbetet och samverkan mellan förskola och socialtjänst kring barn i utsatta familjesituationer gestaltas.  Studiens empiriska material består av elva kvalitativa intervjuer med tolv informanter; specialpedagoger, rektorer och socionomer, som alla arbetar med samverkan kring barn i utsatta familjesituationer. Informanterna arbetar i två olika kommuner. Det empiriska materialet analyserades utifrån två teoretiska begrepp; socialkonstruktivism och samverkan, samt utifrån tidigare forskning kring samverkan, orosanmälan och barn i utsatt familjesituation. Informanternas berättelser fokuserar på hur samverkan ser ut, vad som saknas i samverkan och hur den kan förbättras. I analysen gestaltas praktiskt arbete med att hjälpa barn i utsatt familjesituation, samverkan mellan förskola och socialtjänst kring barn i utsatt familjesituation samt utvecklingsarbete i samverkan med mål att hjälpa barn i utsatt familjesituation. I resultatdiskussionen diskuteras orosanmälan, förskolans anmälningsplikt samt återkoppling från socialtjänst, positiva och negativa aspekter kring samverkan och barnens bästa, med hjälp av litteratur i inledning och bakgrund. Studien avslutas med specialpedagogiska implikationer som inriktar sig på hur specialpedagogen kan bidra till att vara en länk mellan förskola och socialtjänst för att få till en bra samverkan sinsemellan.