The purpose of this study is to investigate whether the employability of newly graduated social workers is affected by the Supervised Practical Work Experience performed during the educational program. Four main questions were developed in order to establish an educated and concise theory: Does the newly graduated social worker’s choice of a specific Supervised Practical Work Experience affect their employability? Does the structure of the Supervised Practical Work Experience affect newly graduated social worker’s employability? What specific skills do employers within social work consider important for their organization? Is there a difference in how the representatives of various organizations within social work answer the aforementioned questions? The study was conducted through six qualitative semi-structured interviews. The people being interviewed work either as employers or recruiters in organizations from different areas within social work. Theories concerning organization and symbolic interactions were used during the analysis of the results. The results show that there is no direct link between newly graduated social worker’s employability and the Supervised Practical Work Experience performed during the educational program. However, there are indications that show that if the applicant has done their Supervised Practical Work Experience at the specific department that is advertising vacancies, then it can have a positive impact on employment opportunities at the given agency. There are differences between the participants in the study when it comes to what skills and experiences that are being highly valued.

Socialtjänsten är idag drabbad av en hög arbetsbelastning, något som lett till hög personal omsättning och en hög andel arbetsrelaterade besvär. Flera statliga utredningar av situationen likväl inlägg från intresseorganisationer som SKL och fackförbund föreslår att ett led i att hantera situationen är genom specialisering. Specialiseringen ska bestå i inrättandet av specialistutbildningar och specialisttjänstemän. Studien ger med hjälp av en kartläggning en nulägesbild av specialisttjänsternas förekomst, hur de benämns och inom vilka verksamhetsområden de verkar. Med hjälp av en abduktiv ansats används nyinstitutionell organisationsteori i ett försök att förstå specialisttjänsterna utifrån socialchefers uppfattningar av dessa. / Today the Swedish social services are suffering from high workloads. Consequently this has led to poor retention and high turnover rates. Several Official Reports of the Swedish Governemnt as well as input from unions and Swedish Association of Local Authorities and Regions suggests that one way to handle the situation is through a more specialized social service. The suggested specialization includes masterprograms in socialwork (MSW, 60 ECT) for social workers and specialized civil servants. The present study will examine the prevalence of this kind of specialists, what they are called, their function and in what parts of the social services they serve. In the present studie I will atempt to understand specialized civil servants from interviews with social service managers perceptions using abduction and neoinstutitional organizational theory.

Sammanfattning Syftet med föreliggande studie är att undersöka skolkuratorns roll och hur skolkuratorns professionella kompetens synliggörs i samverkan med andra yrkesgrupper inom skolor med endast en anställd kurator. Studien fokuserar särskilt på vad skolkuratorerna själva ser som utmärkande för sin kompetens och möjlighet till kom2petensutveckling, samt hur skolkuratorns roll uppfattas på skolan. En skolkurator är vanligen ensam om sin profession på en eller flera skolor och det finns inte någon omfattande forskning kring det sociala arbetet inom skolan. I studien genomförs fem semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer inom svenska grundskolan. Intervjuerna analyseras utifrån professionsteori, rollteori och ett samverkansperspektiv. Studiens resultat visar att skolkuratorns kompetens utmärker sig genom deras kunskaper om det psykosociala perspektivet. I studien dras slutsatsen att skolkuratorerna inte får tillräcklig möjlighet till fortbildning i den omfattning som respondenterna själva skulle vilja ha. Resultatet visar också på att arbetsgivare inte har någon långsiktig planering för fortbildningen för skolkuratorn. Studien visar också på att samverkan med andra professioner på skolan fungerar bra men det framgår också att skolkuratorernas roll på skolorna upplevs otydlig och varierande.

Detta examensarbete undersöker hur nyexaminerade socionomer upplever att utbildningen förberett dem inför yrkeslivet efter examen från Malmö universitet. I studien undersöks också hur socionomerna resonerar kring utbildningens innehåll samt utformning. Studiens resultat visar tydligt att nyexaminerade socionomer vid Malmö universitet inte känner sig redo för sin professionella roll i yrkeslivet. Studien visar att en av de främsta kunskaperna socionomerna upplever sig sakna är samtalsmetodik och även är något som enligt resultatet behöver förändras samt förbättras i utbildningen. Studien visar även att socionomerna önskar en tydligare koppling mellan de teoretiska delarna av utbildningen och den praktiska verkligheten. Socionomernas upplevelse är att mer tid i utbildningen behöver innefatta praktiskt lärande, då det teoretiska upplevs ta allt för stor plats av studierna. / This study examines the experience of newly examined social workers at Malmö University. In particular, it examines to what extent their education has prepared them for the work that awaits them after graduating and their opinion of the educational content. The results of this study clearly demonstrate that students, when graduating from Malmö University, do not feel prepared to address people in the role of a professional social worker. It shows that one of the most important skills this group experience to be lacking is how to conduct a professional conversation with people in need, and that they would like the education to better prepare them in methods of communication. Moreover, the study shows that the newly examined social workers would like the theoretical content of the education to better linked with the practical reality. On this topic, their experience is that theory comprises too much of the educational content, and that more time should be dedicated to practical learning.

Syftet med studien var att undersöka lönens roll i förhållandet mellan medarbetare och första linjens chefer i socialtjänsten, samt hur första linjens chefer upplever sitt handlingsutrymme i lönerevisionsprocessen. Studien bygger på intervjuer med fem chefer vid kommuner i Skåne. Intervjuerna analyserades utifrån Goffmans teorier om dramaturgi samt Hochschild teorier om emotionellt arbete. Resultatet visar att det lönesättande samtalet i sig oftast är odramatiskt. Det är istället när medarbetarna börjar jämföra sina nya löner med varandra som det kan bli problem, då många upplever att de har blivit orättvist behandlade. Lönesättningen påverkar inte bara relationen till den enskilde medarbetaren utan den skickar signaler till hela gruppen. Första linjens chefer upplever ofta ett stort handlingsutrymme, men också att det finns en undervärdering av socionomyrket från politiskt håll, vilket gör att medarbetarna alltid kommer att vara underbetalda. Studiens resultat pekar på att det är svårt för cheferna att få medarbetarna att fokusera på sina egna löner istället för att jämföra sig med sina kollegor, samt att förklara lönerevisionsprocessen för medarbetarna på ett tydligt sätt. / The aim of this study was to examine the role of salary in the relationship between coworkers and first-line managers within the social services, and how first-line managers look upon their scope of action during the pay review process. The study was based on five interviews with managers in municipalities in Scania. The analysis was based on Goffman’s theories of dramaturgy and Hochschild’s theories of emotion work. The result shows that the salary-setting meeting itself is usually undramatic. It’s instead when the coworkers start comparing their new salarys with each other that it can become problematic, as many people find that they have been treated unfairly. The salary-setting not only affects the relationship with the individual coworker, but it sends signals to the entire group. The first-line managers often experience a great scope of action, but also that there is an undervaluation of the social work from a political perspective, which means that coworkers will always be underpaid. The results of the study indicate that it is difficult for the managers to get the coworkers to focus on their own salary instead of comparing themselves with their colleagues, and to explain the pay review process to the coworkers in a clear way.

Syftet med denna studie var att undersöka hur kuratorer som arbetar inom hälso- och sjukvården, där LARO-mottagningar är verksamma, upplever sitt arbete med patienterna, trots den oklarhet som råder kring deras arbetsuppgifter, samt hur de ser på vikten av goda relationer i ett socialt arbete. Empirin samlades in genom fyra semistrukturerade intervjuer med kuratorer som arbetar på LARO-mottagningar. Vidare har KASAM och systemteori använts som teoretiska utgångspunkter. Den insamlade empirin har analyserats utifrån de två valda teorierna och kunskapsläget. En av de centrala utgångspunkterna i denna studie var att informanterna redogjorde för den oklarhet som råder kring deras arbetsuppgifter. Informanterna resonerade kring deras arbete som ensamprofession och de utmaningar man ställs inför när man ska bedriva ett socialt arbete i en medicinsk kontext. En annan aspekt som informanterna skildrar var hur viktigt relationsskapande och bemötande är i förändringsarbetet med patienterna. / The aim of this study was to investigate how curators working in health care, where Medication-Assisted Treatment for Opiate Addiction is operate, experience their work with patients, despite the uncertainty surrounding their work tasks and the importance of good relationship in social work. The empirical data was collected through four semi-structured interviews with social workers working in a medication-assisted treatment for opiate addiction. Furthermore, KASAM and systems theory has been used as the theoretical starting points. The collected empiricism has been analyzed on the basis of the two theories and the state of knowledge. One of the central points in this study was the uncertainty surrounding the informants tasks. The informants reasoned about being alone in their profession of social work, and the challenges they face when conducting a social work in a medical context. Another aspect that the informants portrayed was the importance of relationship building and approaching in the work with their patients.

Sweden is considered one of the EU countries with the highest proportion of individuals witha foreign background. Sweden is therefore a highly culturally heterogenous country withdifferent ethnicities and religions. Certain terms, such as “immigrants”, are for this reason,often vague and negatively charged identities for individuals. The aim of this study was toexamine how social workers with a foreign background experience being treated by clientswith different backgrounds. The aim has been broken down into three questions: Does thetreatment differ from the client depending on his/her background? Does the social workerfeel that the treatment changes depending on his/her background? In what way do socialworkers believe that their way of looking at themselves is influenced by the client'streatment? A qualitative method, with semi-structured interviews with eight participants,was used. Data was analyzed using a thematic analysis and the selected themes werebackground, power, age and to tolerate and understand. Data were discussed from anintersectional perspective and with the help of previous research. The results show thatethnicity in many of the cases did not have a negative impact on how social workers weretreated. Something that affected the treatment to a greater extent was the social workers’ age,experience and positions of power. / Sverige anses idag vara ett av de EU-länder med den högsta andelen individer med utländskbakgrund. Sverige är därför ett mycket kulturellt, etniskt, religiöst och socialt heterogentland. Vissa begrepp, som exempelvis ”invandrare”, är därför ofta vaga och negativt laddadeidentiteter för många individer. Syftet med denna studie var att undersöka hur socionomermed utländsk bakgrund upplever sig bli bemötta av klienter med olika etniska bakgrunder.Syftet har även brutits ner i tre frågeställningar: Skiljer sig bemötandet från klientenberoende på klientens bakgrund? Upplever socionomen att bemötandet förändras beroendepå dennes bakgrund? På vilket sätt menar socionomer att deras sätt att se på sig självapåverkas av klientens bemötande? En kvalitativ metod tillämpades och semistruktureradeintervjuer genomfördes med åtta deltagare. Data analyserades med hjälp av en tematiskanalys och de teman som valdes ut var bakgrund, makt, ålder samt att tolerera och förstå.Data diskuterades utifrån ett intersektionellt perspektiv samt med stöd av tidigare forskning.Resultaten visar att respondenterna bedömer att etnicitet i många av fallen inte påverkadebemötandet negativt. Något som påverkade bemötandet i högre grad var socionomens ålder,erfarenhet samt maktpositioner.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att undersöka yrkesverksamma socionomers uppfattningar av begreppet karriär inom socialt arbete och vilka faktorer de anser kan påverka möjligheter och hinder för en personlig karriär. Studien begränsades till myndighetsutövning och verksamheter inom individ- och familjeomsorgen. Syfte och frågeställningar besvarades genom fem enskilda intervjuer med yrkesverksamma socionomer. Det insamlade materialet har undersökts utifrån karriär, vertikal och horisontell könsegregering, könsrollssocialisation och jämställdhetsnormen som teoretiska begrepp. Faktorer som kön, ålder och familj kan inte enskilt användas för att förklara karriär inom socialt arbete. Dessa faktorer i kombination med arbetsmiljö och klientrelationer har i denna studie visat sig kunna ha en påverkan för socionomers möjligheter till att göra karriär inom socialt arbete. Vårt resultat visar att arbetsmarknaden och arbetsmöjligheterna för socionomer är stora, då socialt arbete innefattar en stor variation av klientgrupper och verksamheter. Detta innebär inte nödvändigtvis att en bred arbetsmarknad och en hög variation av arbetsmöjligheter är det samma som stora möjligheter till att göra karriär. / The purpose of this study has been to examine how professional social workers see their career opportunities within social work and what factors they believe are influencing career choices. This study is limited to the exercise of authority and activities within individual and family services. The purpose for this study has been answered through five individual interviews with professional social workers. The data from the interviews have been examined by career, vertical and horizontal gender segregation, gender socialization and equality norm as theoretical concepts. Factors such as gender, age and family can not alone explain a career in social work. These factors, combined with the work environment and client relationships have in this study been shown to have an impact on social workers opportunities to make a career within social work. Our results have shown that the labor market and job opportunities for social workers are great since social work includes a wide variety of client groups and organizations. However, a broad labor market and a high variety of jobs is not necessary the same as a great career opportunity.

Den här uppsatsen handlar om rektorers syn på socialt arbete i skolan samt hur rektorerna prioriterar detta arbete. Syftet är att klargöra hur socionomer och socialpedagoger arbetar och i vilken utsträckning deras arbete styrs av skolledningen. Jag vill undersöka om skolledare lägger en stor vikt vi det sociala arbetet inom skolan, och hur rektorer upplever att förhållandet mellan socionomers och socialpedagogers och andra professioner inom skolan ser ut. Mina frågeställningar är följande: 1) Vad kännetecknar rektorers syn på socialt arbete i skolan? 2) Hur högt prioriteras detta arbetsfält av rektorer inom den svenska skolan?. Jag har använt mig av intervjuer och litteraturstudier som metod för att genomföra denna undersökning. Jag har intervjuat åtta olika informanter varav samtliga är rektorer inom grundskolan eller gymnasieskolan. Resultatet av denna uppsats visar att de flesta kuratorer enligt rektorerna arbetar på ett traditionellt sätt, det vill säga nästan uteslutande med kurativa enskilda samtal. Kuratorn har dock kompetens för att arbeta med många andra metoder, vilket alltså inte görs i särskilt stor utsträckning. Detta tolkar jag i denna uppsats som att rektorerna anser att det sociala arbetet inom skolan är viktigt, men att det inte läggs ner tillräckligt mycket tid eller resurser för att kuratorn ska kunna arbeta på det sätt som faktiskt behövs inom skolan. Dessutom behöver skolledare förstå och utnyttja socionomens kompetens, och för detta anser jag att det behövs ett större politiskt stöd.