No description available.

Studiens syfte har varit att beskriva och analysera hur kuratorer vid psykosociala enheter inom primärvården hanterar sina känslor i patientarbetet. En kvalitativ forskningsmetod har genomförts med hjälp av intervjuer med fyra kuratorer vid tre olika psykosociala enheter inom primärvården. Resultatet har analyserats utifrån copingteori och existentiell teori. Resultaten visar att respondenterna använder sig av copingstrategier såsom att söka kunskap, söka lösningar, stöd och vägledning och upphäva stundens allvar i form av humor för att hantera känslor i patientarbetet. Dessutom förlitar respondenterna sig till sin kunskap och erfarenhet inom kuratorsyrket. De använder sig dessutom av reflektion och stöd av vissa kolleger som de känner sig trygga med. Vid sidan av copingstrategier använder sig respondenterna av existentiellt perspektiv i form av att finna mening, sammanhang och värde av sin handling i patientarbetet. Respondenter har beskrivit att deras ödmjukhet och empati till människor har fördjupats i samband med patientarbetet. De har även i samband med patientarbetet fått ökad medvetenhet för människans sociala sammanhang. Detta har därför påverkat deras inställning till egen livssituation och människor. De upplever även att vardagslivet har påverkats av patientarbetet. Respondenterna anser att det därför är viktigt att upprätta tydliga gränser mellan arbete och fritid för att orka med patientarbetet. Därför gör de fritidsaktiviteter som är roliga och avkopplande.

No description available.

Denna uppsats syftar till att undersöka socialarbetares uppfattningar om massmediers framställningar av och påverkan på socialt arbete och professionen. Vi har genom kontakter fått tag på samtliga respondenter. Urvalet har skett genom ett snöbollsurval då vi var ute efter en specifik målgrupp, socialarbetare som arbetar inom Socialtjänsten. Respondenterna har i fokusgrupper fått diskutera om sina egna uppfattningar av socialt arbete och massmedia utifrån tre artiklar som berör socialt arbete. En fokusgruppsguide utformades och användes som stöd vid fokusgrupperna. Fokusgruppsguiden berörde teman såsom hur de uppfattar att massmedier framställer socialt arbete och socialarbetare, om de uppfattar att massmedier påverkar socialt arbete och socialarbetare och hur de skulle vilja att massmedier framställer socialt arbete och socialarbetare. Socialarbetarnas uppfattningar av massmediers framställningar var att det övervägande var negativa. Framställningarna ansågs bidra till okunskap och skandalisering av yrket. Socialarbetarna uppfattade att massmediers framställningar bidrog till ett avstånd mellan det sociala arbete och allmänheten genom moralisk panik. Socialarbetarnas uppfattningar om massmedier påverkan var att de ansåg att det påverkar såväl socialarbetarna, allmänheten och andra professioners syn på det sociala arbetet. Resultatet visade även på att massmediers framställningar påverkar på både individnivå och organisatorisk nivå. Massmediers framställningar påverkar allmänheten genom att det som sätts på dagordningen även blir viktiga frågor för allmänheten. Socialarbetarnas uppfattningar om allmänheten i relation till massmediers framställningar var att allmänhetens uppfattningar var både positiva och negativa till socialt arbete. Socialarbetarnas uppfattningar om vilka bakgrundsfaktorer det finns till massmediers framställningar var att de trodde att mycket berodde på okunskap. Deras uppfattning var att allmänheten, massmedia och andra professioner har väldigt dålig insyn i yrket. Allmänheten har hög tilltro till vad massmedier förmedlar vilket massmedier ofta använder i säljande syfte. Socialarbetarnas uppfattningar om hur de skulle vilja framställas i massmedier var att de önskade att en mer nyanserad och neutral bild förmedlades till allmänheten. Fokusgrupperna ansåg att massmedia skulle kunna användas till att marknadsföra och sprida kunskap kring yrket.

Socionomer rekryteras till ett vidsträckt verksamhetsfält där arbetsuppgifterna ofta präglas av olika utmaningar, etiska dilemman och komplexa beslutsfattningar. Socionomutbildningen är utformad för att balansera generell akademisk kunskap och praktisk yrkesförberedelse, i syfte att rusta blivande socionomer att kunna möta och bistå människor i socialt utsatta livssituationer. Denna studie syftar till att undersöka hur nyexaminerade socionomer upplever och hanterar utmaningar i övergången från studier till yrkesliv. Resultatet baseras på fem semistrukturerade intervjuer som bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning inom ämnesområdet samt ett urval av teoretiska perspektiv har även legat till grund för tolkning och analys av studiens resultat. Av resultatet framgår att nyexaminerade socionomer upplever ett visst ”glapp” mellan socionomutbildningen och yrkeslivet, att de konfronterats med såväl förväntade som oförutsedda utmaningar vilka varit svåra att hantera och för många lett till negativa känslor av stress. Trots svårigheterna i yrket menar dock nyexaminerade socionomer att positiva aspekter överväger de negativa, att arbetet känns meningsfullt. / <p>2018-06-07</p>

Detta är ett examensarbete som omfattar en studie om hur socionomer i Umeå med omnejd tänker kring bemötande av klienter som har en depression eller visar tecken på depression. Vi ville undersöka detta utifrån vikten av bemötande inom socialt arbete med personer med psykisk ohälsa då det finns vetenskapligt belägg för att bemötandet kan påverka resultatet av insatser. Umeå kommun har en värdegrund som ska ligga till grund för arbetet och bemötandet, MÖTS. Socialstyrelsen betonar också vikten av ett gott bemötande och god vård. Vi genomförde fyra intervjuer med socionomer inom olika verksamheter och jämförde innehållet i intervjuerna med rådande forskning inom psykisk ohälsa och bemötande. Vi använde oss av ett professionsteoretiskt perspektiv för att få en djupare förståelse för hur socionomernas tankar om bemötande samt jämförelsen med rådande forskning kan kopplas till deras profession som socialarbetare. Resultatet som framkom genom intervjuerna var att bygga en relation, lyssna, känna av, se personen, utgå från individen och främja delaktighet uppgavs vara viktigt oavsett klientens mående. Då klienten är eller kan vara deprimerade uppgavs det vara särskilt viktigt att motivera, våga ställa svåra frågor, ge en extra chans, ta reda på mer om deras sociala nätverk och ha förståelse för särskilda svårigheter. Slutsatsen vi drar i studien är att socionomerna beskrev tankesätt som stämmer överens med rådande forskning kring gott bemötande, och att de tycks ha ett professionellt tankesätt i sitt arbete med deprimerade personer.

Bluffenomenet är en inre upplevelse av att känna sig som en bedragare och en rädsla att bli avslöjad som otillräcklig i sociala sammanhang. Personer som upplever bluffenomenet tror sig ha övertygat sin omgivning om att de besitter mer kunskap och mer kompetens än de verkligen har och känner en rädsla för att deras brist på förmåga ska avslöjas av omgivningen. Syftet med uppsatsen var att undersöka på vilket sätt och i vilka sammanhang bluffenomenet påverkar socionomen i sin professionella yrkesroll i socialt arbete. Uppsatsens syfte har undersökts genom fyra intervjuer med yrkesverksamma socionomer genom en metodtriangulering där en kvantitativ enkät kombinerades med kvalitativa djupintervjuer. Innehållet i uppsatsen har utgångspunkt i symbolisk interaktionism som vetenskapsteoretisk tradition och den insamlade datan har analyserats utifrån teoretiska begrepp bestående av Bluffenomenet och Yrkesroll samt ett teoretiskt perspektiv i form av det dramaturgiska perspektivet. Uppsatsens huvudsakliga resultat visar att bluffenomenet framförallt uppkommer hos socionomer som är nya i sin yrkesroll eller befinner sig i ett nytt sammanhang arbetsmässigt. Bluffenomenet påverkar informanternas yrkesroll genom att arbetsuppgifter skjuts upp, osäkerhet gentemot klienter och en ödmjukhet inför den egna prestationen i arbetet. Uppsatsens diskussion lyfter bland annat komplexiteten i socionomens yrkesroll i form av andras och egna förväntningar. Uppsatsen kan genom de upplevelser som informanterna delat med sig av användas för att sprida kunskap om bluffenomenets uppkomst och sammanhang hos yrkesverksamma socionomer. / The impostor phenomenon is an inner experience of feeling like a fraud and a fear of being revealed as inadequate in social contexts. People who experience the impostor phenomenon believe they have convinced their surroundings to possess more knowledge and more skills than they really have and fear that their lack of ability will be revealed by the environment. The purpose of the essay was to investigate in what way and in what context the impostor phenomenon affects the social worker in its profession in social work. The purpose of the essay has been answered through four interviews with professional social workers in the form of a method triangulation where a quantitative form was combined with qualitative deep interviews. The content of the essay has been interpreted by symbolic interactionism as a science-theoretic tradition, and the collected data has been analyzed from the theoretical concepts consisting of Impostor phenomenon and Profession and a theoretical perspective in the form of the dramaturgical perspective. The main findings of the essay show that the impostor phenomenon occurs primarily in social workers who are new in their occupational role or in a new context in work. The impostor phenomenon affects the informants in their profession in the way by postponing some duties, insecurity in client meetings and humility for their own performance at work. The discussion discusses the complexity of social workers professional role in the form of others and their own expectations. Through the experiences that the informants shared, the essay can be used to disseminate knowledge about the conception of the impostor phenomenon and context in professional social workers.

I det här examensarbetet har vi undersökt hur socionomer upplever socionomyrket i relation till allmänhetens attityder och evidensbaserad praktik. Studien består av sex kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma socionomer inom olika kommuner och enheter. Vi har använt oss av en tematisk analys kallad Framework. Studiens resultat visade att många socionomer upplever att media ofta rapporterar negativt kring socionomer och socialtjänsten samt att allmänhetens attityder ofta var negativa. Samtliga socionomer hade ändå fått höra positiva saker om yrket från den direkta omgivningen och kände en yrkesstolthet. Kunskapen om evidensbaserad praktik visade sig variera mellan socionomerna men ansågs främst vara ett stöd i det vardagliga arbetet. / In this thesis, we have examined how social workers experience their profession with consideration to public attitudes and evidence-based practice. The study consists of six qualitative interviews with professional social workers in different municipalities and units. We have used a thematic analysis called Framework. The studies result showed that many social workers have experienced negative attitudes about the profession described in the media and from the public. All the social workers had heard positive things about the profession from their surroundings and felt pride in their work. Knowledge of evidence-based practice was found to vary between the social workers, but was primarily considered to be a support in everyday work.

Det är inte en självklarhet att samhällets och allmänhetens uppfattning om vad validering innebär stämmer överens med verkligheten. I denna uppsats går vi djupare in på ämnet och undersöker socionomers resonemang kring validering gällande yrkesprofessionen, samt vad validering kan ge för konsekvenser gällande kompetens och kvalitet på socialt arbete. Med hjälp av en enkätundersökning bland personer med socionom som yrkesprofession undersöks erfarenheter och resonemang kring områden som, yrkesprofession, legitimation, utbildning, kompetens, kvalité på arbetet, vilket är områden som berörs vid granskning av ämnet validering. Det här är en kvantitativ enkätundersökning med en kvalitativ ansats då det getts utrymme för att utveckla sina svar i enkätformuläret. I studien framställs bland annat respondenternas resonemang kring möjligheten för andra yrkesprofessioner att validera sin yrkeskompetens till yrkestiteln socionom samt vad det kan ge för påverkan på socialt arbete.

The purpose of this study is to investigate whether the employability of newly graduated social workers is affected by the Supervised Practical Work Experience performed during the educational program. Four main questions were developed in order to establish an educated and concise theory: Does the newly graduated social worker’s choice of a specific Supervised Practical Work Experience affect their employability? Does the structure of the Supervised Practical Work Experience affect newly graduated social worker’s employability? What specific skills do employers within social work consider important for their organization? Is there a difference in how the representatives of various organizations within social work answer the aforementioned questions? The study was conducted through six qualitative semi-structured interviews. The people being interviewed work either as employers or recruiters in organizations from different areas within social work. Theories concerning organization and symbolic interactions were used during the analysis of the results. The results show that there is no direct link between newly graduated social worker’s employability and the Supervised Practical Work Experience performed during the educational program. However, there are indications that show that if the applicant has done their Supervised Practical Work Experience at the specific department that is advertising vacancies, then it can have a positive impact on employment opportunities at the given agency. There are differences between the participants in the study when it comes to what skills and experiences that are being highly valued.