Syftet med studien var att undersöka hur socionomer påverkas emotionellt av att arbeta med klienter i kris och sorg. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod för att på bästa sätt besvara våra frågeställningar och uppnå vårt syfte. Vi har genomfört fem intervjuer. Resultatet analyserades och tolkades med hjälp av våra teoretiska utgångspunkter, dessa bestod av emotionsteori, affektteori och begreppet dramaturgisk stress. Resultatet visade att det finns en emotionell utmaning i att arbeta som socionom. Samtliga respondenter berättade att de ibland upplevde svårigheter i att hantera känslor som uppstod vid möten med klienter i kris och sorg. Flera av respondenterna vittnade om att de vid flera tillfällen tagit med sig arbetet hem och omedvetet påverkats av sitt arbete. Majoriteten ansåg att det var viktigt att ha stöd på arbetsplatsen. Detta stöd beskrev oftast som professionell och kollegial handledning för atthantera och härbärgera de känslor som uppstått i arbetet. Majoriteten av respondenterna berättar också om hur bra de trivs på sin arbetsplats och att arbeta med emotionellt krävande arbete. Detta på grund av deras drivkraft till att hjälpa människor och se vilken förändring de kan göra för sina klienter. / The purpose of the study was to examine how social workers are emotionally affected by working with clients in crisis and grief. We used a qualitative research method to best answer our questions and achieve our purpose. The results were analyzed and interpreted using our theoretical perspectives, these consisted of emotional theory, affect theory and the concept of dramaturgical stress. The results showed that there was an emotional challenge in working as a social worker. All respondents said that they sometimes experienced difficulties in dealing with emotions that arose during meetings with clients in crisis and grief. Several of the respondents narrated that on several occasions the respondents took their work home and were unknowingly affected by their work. The majority considered it important to have support in the workplace. This support was often described as professional and collegial guidance for managing the emotions that arose at work. The majority of the respondents also talked about how rewarding it felt to see change in their clients and to help people. They explained that helping others is their motivation for working with emotionally demanding work.

Socionomprogrammet i Sverige är en generalistutbildning som ska ge förberedelser inför arbetslivet som socionom. Vi upplever att flertal socionomstudenter är fundersamma om deras kunskaper från och förberedelser i utbildningen är tillräckliga för att ta sig an arbetsuppgifter som socionomer. Studiens syfte är att undersöka nuvarande och tidigare socionomstudenters upplevelse av kunskap och förberedelse inför arbetslivet, kopplat till olika ämnesområden, samt undervisnings- och examinationsformer. Valet av kvantitativ metod och enkät som mätinstrument baserades på att vi ville nå ut till fler personer och få en större överblick av situationen. Studien genomfördes på Hälsohögskolan i Jönköping och populationen valdes ut genom ett strategiskt urval, utifrån studiens frågeställningar.  Studien genomfördes i samarbete med socionomstudenter i termin 6 och socionomer som examinerades 2018. I resultatet framgår det att kunskap och förberedelse är sammankopplat, hög upplevd kunskap i ett område är kopplat till starkare känsla av förberedelse i ämnesområdet. Generellt är respondenterna neutrala eller lätt positiva kring sin förberedelse inför arbetslivet som socionom. Utmärkande var att VFUn ansågs vara det mest givande under hela utbildningen. / The social work program in Sweden is a generalist education that will prepare students for social working tasks. Our experience is that a lot of social work students are questioning whether their knowledge and preparations from the social work program are enough to prepare them for employment as social workers. The aim of this study is to examine current social work students and newly graduated social workers experience of knowledge and preparedness to work. Different topic areas, form of teaching, and form of examinations are surveyed. Choosing quantitative methods and survey as our instrument, was based on the fact that we wanted to reach more people and get a larger overview of the situation. The study was conducted at School of Health and Welfare in Jönköping, the population was strategically selected based on its relevance of the study topic.  The study was conducted with students attending their 6th semester and with social work students who graduated in 2018. Descriptive statistics were computed. The results reveal that knowledge and preparedness are connected, knowledge in one area is linked to preparedness to work with that area. Generally, the respondents are neutral or slightly positive about their preparedness to work. Periods on internship / working placement (VFU) was considered as the form of education that generated the strongest effect on preparedness out of the entire social work program.

Social work involves working intimately with clients who are or have previously found themselves in difficult life situations. The intimate work with clients is one of the reasons why the social work is considered emotionally demanding. The aim of the study is to highlight how social workers are influenced by clients emotions, as well as increase the understanding of how social workers can manage the emotional strain that an intimate work with clients can cause. Based on a qualitative research effort and qualitative interviews with seven social workers from “individual and family welfare” in the southeast of Sweden. When analysing the empirical data, three main themes emerged: the emotional work of social workers, management of emotions during the interaction with clients and strategies for managing emotional strain. Goffman´s theory of dramaturgy as well as Lazarus and Folkman´s theory of coping strategies are used to create an understanding of the research problem. Results of the study show that collegial support was deemed to be a common strategy as well as the most significant for managing emotional strain.

People in Sweden are living longer than ever before, as research and improvements in medical care become progressively more advanced. Yet, absenteeism related to stress and clinical burnout has increased dramatically in the past decade. The purpose of this study is to investigate employers’ support functions regarding rehabilitation from clinical burnout, from the perspective of social workers. The research was conducted using qualitative, semi-structured interview sessions with 16 social workers that either have been or are suffering from clinical burnout. The main theory used was House’s theory on different types of social support, which classifies social support into four categories. The results show that the interviewees describe emotional support in ways that do not entirely correlate with House’s theory. The interviewees emphasised the importance of the support from family and friends, that they never stopped calling or texting. This especially entails the importance of someone recognizing the person’s needs without being asked to do so, being willing to listen, assisting in understanding and processing the anxiety, as well as offering a sense of emotional security and community. The majority of respondents stressed the crucial role of managers in their return to work, for example through continuous monitoring, follow-ups and adaptation of tasks. Relatedly, most respondents meant that they lacked a way of fully recovering. The absolute majority of those claiming to lack different kinds of support from managers. Roughly half of said respondents also experienced the lack of an insufficient sense of influence and autonomy in the process of returning to work. This study shows that emotional support from the employer has great positive effects on rehabilitation and the possibility for social workers to return to work following clinical burnout. / I Sverige idag så lever människor längre än tidigare, forskning och vård är så utvecklade att vi kan hjälpa och stötta människor bättre än någonsin. Trots detta har antalet sjukskrivningar på grund av stress och utmattningssyndrom ökat explosionsartat de senaste tio åren. Syftet med denna studie är att få ta del av socionomers egna upplevelser av vilken betydelse emotionellt stöd från arbetsgivaren har för rehabiliteringsprocessen från utmattningssyndrom. Genom en kvalitativ undersökning genomfördes semistrukturerade intervjuer med 16 socionomer som är eller har varit sjukskrivna.  Den teori som används är Houses teori om olika former av socialt stöd, den delar upp socialt stöd i fyra olika former. Resultatet visar att informanterna beskriver emotionellt stöd på flera olika sätt som inte helt stämmer överens med Houses uppdelning. Informanterna lyfter fram vikten av att familj och vänner fanns där, att de inte slutade att ringa eller skicka sms. Vikten av att någon ser vad som behöver göras och bara göra, att inte behöva be om hjälp. De flesta informanterna lyfte fram vikten av att bli lyssnad på samt att få hjälp och stöd med att bearbeta och kartlägga ångesten. Att öppna sig för någon och känna sig trygg, bli sedd och vara i ett sammanhang. De flesta informanterna svarade att chefen hade en avgörande roll för deras återgång i arbete efter utmattningssyndrom bland annat genom täta avstämningar och arbetsanpassningar. Samtidigt berättade mer än hälften av informanterna att de saknade något för att komma åter på bästa sätt. Nästan alla av de som saknade något saknade olika former av chefsstöd. Drygt hälften av de informanter som saknade något, saknade känslan av delaktighet och självbestämmande i processen för återgång i arbetet. Denna studie visar att emotionellt stöd från arbetsgivaren har stor positiv effekt på rehabiliteringsprocessen och möjligheten för socionomer att komma åter i arbete efter sjukskrivning på grund av utmattningssyndrom.

Syftet med denna studie var att undersöka och öka kunskapen om arbetsrelaterad stress hos biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Genom kvalitativa intervjuer med sex anställda har ett antal frågeställningar besvarats. Dessa handlar om stressens orsaker, hur stressen påverkar biståndshandläggarnas välmående och arbetskvalitet, hur stressen hanteras och vilka faktorer biståndshandläggarna anser kan reducera den upplevda stressen. Intervjumaterialet har sedan analyserats utifrån tidigare forskning kopplat till stress hos socialarbetare samt två teoretiska verktyg: krav-kontrollmodellen och copingteorin. Resultat visar på att orsaker till stress handlar om faktorer så som en okontrollerbar ärendemängd och brist på stöd från ledning. Biståndshandläggarnas hälsa påverkas på olika sätt, både psykiskt, fysiskt och kognitivt. Vidare påverkas arbetskvaliteten genom att detaljer lättare missas. Respondenternas stresshantering kännetecknas av både positiva och negativa strategier. Det kan handla om att öka strukturen, sänka de personliga kraven, arbeta övertid eller att inte söka stöd. Respondenternas egna idéer om stressreducerande faktorer visade sig handla om stöd på arbetsplatsen och att arbeta i en resursstark organisation. Vidare framkom det att respondenter kan uppleva stress som något positivt då den kombineras med en hög kontrollnivå. / The aim of this study was to examine and increase the knowledge about work related stress among social service workers within elderly care. Through qualitative interviewes with six employees, a number of questions have been answered. These are about the causes of stress, how the stress affects the employees health and quality of work, how stress is managed and which factors they believe can reduce stress. The material has been analyzed on the basis of earlier research linked to stress among social workers together with two theoretical tools: the demand-control model and the coping theory. Results show that causes of stress are factors such as lack of control in work cases and a lack of support from the management. The employees health is affected by stress in various ways, both mentally, physically and cognitively. Furthermore, the quality of work is affected by details being more easily missed. The respondents’ stress management is characterized by both positive and negative strategies. It can be about increasing the work structure, lowering personal demands, working overtime and not seeking support. The respondents’ own ideas about stress reducing factors turned out to be about support within the work place and to work in a resourceful organisation. Results also show that respondents may experience stress as something positive when it is combined with a high level of control.

The honor killing of Fadime Sahindal in 2002 sparked a debate in Swedish media about honor-related violence and oppression. As a professional social worker, it is important to have knowledge in the field to help young women who are exposed to honor-related violence and oppression. The aim of this study is to analyze the working methods and attitudes of social workers and their discretion in the work of honor-oppressed young women. The study is based on six qualitative interviews conducted with professional social workers. Through the interviews, the social workers' experiences, thoughts and opinions about the social service's way of working with honored young women were highlighted. The interviews were analyzed using thematic analysis and interpreted by the theory of honor and discretion. The results show that social workers do not have the right knowledge about honor problems and that they do not have the right tools to meet these young women who are exposed to violence and oppression.

Studien vill undersöka hur tidigt förebyggande arbete idag ser ut i samhället, samt hur det skulle kunna utvecklas. Syftet med studien är att undersöka det tidigt förebyggande arbetet med barn, samt om en implementering av socionomen på BVC skulle kunna utveckla det förebyggande arbetet som idag finns. Med en kvalitativ ansats och induktiv syn genomförs studien med semistrukturerade intervjuer. En generell strategi har använts för att komma fram till den empiri som samlats in, genom fyra semistrukturerade intervjuer och en översikt av forskning inom området. Problemperspektivet ligger till grund för bearbetning samt kodning av studiens genomförda intervjuer. Den teorin som studien använder sig av under kodning samt analys är utvecklingsekologin. Från teorin används tre av teorins system, som är mikro-, exo- och makrosystemet. Studien når slutsatser utifrån systemen som är: Mikroslutsats: Tidigt förebyggande arbete måste tas på större allvar och ske i större utsträckning. Exoslutsats: Det tvärprofessionella teamet bör finnas, med socionomen, för att utföra tidigt förebyggande arbete av god kvalité. Makroslutsats: Att satsa på tidigt förebyggande arbete kommer att minska höga kostnader i framtiden. / This study wants to identify how the early prevention work looks in the society as well as how it could be developed. The purpose with this study is to exam the early prevention work for children, also if an implementation of a social worker in the children health care could develop the early prevention work that exist today. The study has a qualitative approach and an inductive view. A general strategy has been used to reach the empirics, that is gathered through four semi structed interviews and a review of current research in the field. The problem perspective is a foundation for processing and coding the interviews in the study. The study uses the bioecological model as the theory to process the coding and analysis of the interview empirics. From the theory three of the systems are used, micro-, exo and macrosystems. The study reaches conclusions from the systems that are: Micro conclusion: Early prevention work must be taken more seriously and occur in a greater extent. Exo conclusion: The interprofessional team should exist, along with the social worker, to perform early prevention work of good quality. Macro conclusion: To focus on early prevention will reduce high costs in the future.

Skiljer sig arbetsupplevelserna för socionomer beroende på om de arbetar inom socialtjänsten i storstäderna eller ute på landsbygden? Det var frågor som denna som inledde uppsatsskrivandet. Detta mynnade slutligen ut i syftet att undersöka socionomers beskrivningar av sina klienter och om dessa har någon koppling till organisationens struktur. De socionomer vars berättelser studerats har arbetat med myndighetsutövning i kommunal socialtjänst. Två ämnen var av särskilt intresse för min studie; skillnader och likheter i socionomernas berättelser kopplat till större och mindre kommuner, sett till kommunernas folkmängd, samt om socionomerna uttryckte huruvida de kunde arbeta holistiskt med sina klienter.  Studien utfördes med hjälp av åtta kvalitativa, semistrukturerade intervjuer i sex olika kommuner med varierande kommunstorlek. Materialet analyserades sedan utifrån konstruktivistiskt grundad teori med inspiration av en socialpsykologisk teori om trygga sociala band. Utifrån analysen av resultatet genererades begreppet jaget som verktyg. Studien visar att jaget som verktyg användes i större utsträckning av socionomer i de kommuner som var mindre till storleken jämfört med socionomer som arbetade inom socialtjänster i större kommuner. Nyinstitutionell teori användes för en vidare analys av resultatet och dess innebörd för socialt arbete. Studien visar att det finns ett glapp mellan vad socionomer lärt sig via sin utbildning och vad för typ av arbete de förväntas utföra i kommunal socialtjänst. / Is there a difference in work experience for social workers if they work for the social services in the city or in the countryside? Problems such as these seeded the idea behind the thesis, and was narrowed down to the following research question; to study social workers description of how they work with their clients and if there were any differences in their descriptions depending on organizational structure. The social workers interviewed throughout this thesis were employed within the municipalities social service and worked with decision making concerning social be nefits. Two aspects were of particular interest; differences and similarities of the social workers descriptions related to population size of the municipalities and if the social workers expressed that they could work in a holistic manner with their clients.  This study was conducted with the help of eight semistructured qualitative interviews in six municipalities of varying sizes. The material was later analyzed with the help of constructive grounded theory with inspiration taken from social psychological theories about safe social bonds. The result of the analysis was generating the term the self as a tool and the study showed that the generated term was more prevalent in the descriptions from social workers that were employed in smaller municipalities compared to the social services in larger municipalities. Institutional theory was used to further analyze the results and their implicaitons for social work. The study showed that there is some discrepancy between what social workers are taught during their education and what they are expected to do when employed by the municipality social services.

The focus of this study is the professional identity of social workers in palliative care. It is based on six qualitative semi-structured interviews with social workers from six units within the same palliative service in Stockholm County. The material was processed through thematic analysis and analyzed based on concepts from role theory. The results show that the roles of the social worker and the counsellor relate to each other either by harmonizing, reinforcing one another or by being mutually exclusive. They also identify themselves with additional titles, and the construction of the professional identity is influenced by several external and internal factors. The importance of each factor differs in the individual cases, which results in identification with different roles. However, the medical context that characterizes palliative care seems to unite the social workers in a common professional identity which they feel sets them apart from other health care social workers.

En kvalitativ studie med utgångspunkt i den ohälsa som är dokumenterad bland hbt-ungdomar där skolan pekas ut som en betydande arena. Syftet var att undersöka hur gymnasieskolor i förhållande till för skolan rådande styrdokument valde att konkretisera det förebyggande arbetet med värdegrundsfrågor kopplade till sexualitet och könsidentitet/-uttryck samt undersöka skolkuratorers attityder, normer och upplevelser i förhållande till detta arbete. Empirin bestod av en fokusgruppsintervju med skolkuratorer samt en litteraturstudie med grund i ett urval av likabehandlingsplaner. Slutsatser blev att heteronormativitet präglar skolkuratorers arbete med dessa frågor och att det förebyggande arbetet ej upplevs prioriterat. Avseende transpersoner aktualiseras detta i relation till att diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet och uttryck ej hade ett omfattande skydd av diskrimineringslagen. Vidare framkom det en avsaknad av konkretisering i förhållande till vad som krävdes kompetensmässigt för att en skola skall kunna jobba förebyggande på ett enhetligt och likvärdigt sätt. En avsaknad av ett normkritiskt perspektiv men även behovet av det, vilket gav sken av att satsningar inom detta område ej är tillräckliga blev studiens slutsats i helhet. / A qualitative study based in the documented amongst LGBT-youth in Sweden, where the school has been pointed out as an arena of impact. This study's purpose have been to investigate how comprehensive upper secondary schools choose to concrete the preemptive duties concerning fundamental values, in relation to sexualitet, gender identity and gender expression. Focus has also been on school welfare officers and their attitudes, norms and experiences concerning these duties. The empirism have consisted of one focus group interview with school welfare officers and a study of relevant literature based in a selection of "equal treatment plans".  Conclusions have been that heterosexual normativity characterizes the work of the elfare officers concerning these matters, and that the preemptive duties are not experienced as a priority. In reference to transgender this can distincly be seen in the fact that the ground of discrimination "transgender identity and/or expression" does not have an extensive protection in the law of discrimination. Further on an absence of concretization has been revealed, concerning the competence required for schools to be able to work preemptive in a unitary and equivalent manner. An absence of a norm critical perspective and the need for it, as well as that the current investments in this area in not enough, has been the final conclusions of this study.