Syftet med arbetet är att få en djupare förståelse för hur personal med utbildning inom beteendevetenskap tillämpar lek och vilken betydelse leken har i arbetet med barn i kris och sorg. Arbetets frågeställningar undersöker hur personal som i sitt yrke möter barn i kris och sorg använder lek som ett verktyg för att hjälpa barnet. Arbetet studerar även huruvida personalen anser att leken bidrar till barnets förståelse för det inträffade samt om personalen anser att leken påverkar barnets självbild och självkänsla. Arbetet tillämpar en kvalitativ metod och antar en hermeneutisk anstats för att förklara och förstå ämnet. Datan samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultaten av undersökning visar att leken används för att underlätta kommunikation, delge och mottaga information, skapa förståelse och tydlighet. Leken ses som det viktigaste verktyget vid bearbetning, läkning och bekräftelse i arbetet med barn. / The aim of this work is to gain a deeper understanding of how staffs trained in behavior science apply play in their work and the impact this may have on children in crisis and grief. The essay examines how staff in their professional work with children in crisis and grief uses play as a tool to help the child. The essay also studies whether staff believes that play contributes to the child's understanding of the event and if the staff believes that play affects the child's self-image and self-esteem. The work applies a qualitative approach and adopts a hermeneutical approach to explain and understand the subject. The data was collected through semi-structured interviews. The results of the survey show that play is used to facilitate communication, to transmit and receive information, create understanding and clarity. Playing is seen as the most important tool in the processing, healing and confirmation in the work of children.

This qualitative research focuses on the decision to stay childfree as a specific individual strategy for coping with the effects of climate crisis. The purpose of this study is to show ways in which the climate crisis is internalized and stressed within the decision to stay childfree. Data for this research were created through semi-structured interviews with 12 informants coming from all around the world. These informants were divided into two different categories. First of them, the kinnovators, perceive their decision to stay childfree as a way to erase the boundary between human and non-human worlds and therefore, similarly to Donna J. Haraway (2016), they perceive their childfreeness as an alternative to the popularly held belief of genalogical view on human kinship. These informants experience a great amount of environmental grief (Kevorkian, 2004) based on the values of antispeciesism and they see the main causes of climate crisis in the epoch of Anthropocene and therefore in the problems connected to human society - such as overpopulation (e.g. Ehrlich, 1986, compared to Haraway, 2016) or consumerism (Bell, 2004). Kinnovators perceive their decision to stay childfree as their individual responsibility and as a way to mitigate climate crisis, as well as a means to maintain their integrity....

Syftet med studien var att undersöka hur socionomer påverkas emotionellt av att arbeta med klienter i kris och sorg. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod för att på bästa sätt besvara våra frågeställningar och uppnå vårt syfte. Vi har genomfört fem intervjuer. Resultatet analyserades och tolkades med hjälp av våra teoretiska utgångspunkter, dessa bestod av emotionsteori, affektteori och begreppet dramaturgisk stress. Resultatet visade att det finns en emotionell utmaning i att arbeta som socionom. Samtliga respondenter berättade att de ibland upplevde svårigheter i att hantera känslor som uppstod vid möten med klienter i kris och sorg. Flera av respondenterna vittnade om att de vid flera tillfällen tagit med sig arbetet hem och omedvetet påverkats av sitt arbete. Majoriteten ansåg att det var viktigt att ha stöd på arbetsplatsen. Detta stöd beskrev oftast som professionell och kollegial handledning för atthantera och härbärgera de känslor som uppstått i arbetet. Majoriteten av respondenterna berättar också om hur bra de trivs på sin arbetsplats och att arbeta med emotionellt krävande arbete. Detta på grund av deras drivkraft till att hjälpa människor och se vilken förändring de kan göra för sina klienter. / The purpose of the study was to examine how social workers are emotionally affected by working with clients in crisis and grief. We used a qualitative research method to best answer our questions and achieve our purpose. The results were analyzed and interpreted using our theoretical perspectives, these consisted of emotional theory, affect theory and the concept of dramaturgical stress. The results showed that there was an emotional challenge in working as a social worker. All respondents said that they sometimes experienced difficulties in dealing with emotions that arose during meetings with clients in crisis and grief. Several of the respondents narrated that on several occasions the respondents took their work home and were unknowingly affected by their work. The majority considered it important to have support in the workplace. This support was often described as professional and collegial guidance for managing the emotions that arose at work. The majority of the respondents also talked about how rewarding it felt to see change in their clients and to help people. They explained that helping others is their motivation for working with emotionally demanding work.

Syftet med studien var att skapa ökad kunskap om förskollärares syn påförhållningssätt, strategier och utmaningar med att möta barn i sorg på förskolan. Studien undersökte hur handlingsplanen fungerade som vägledning för förskollärare i krissituationer. Studien grundade sig i kvalitativa intervjuer med förskollärare. Resultatet visade att förskollärare hade stora kunskaper i hur man bemöter barn isorg men också att förskollärare upplevde utmaningar med att lita på att de handlade rätt i möten med barn i sorg. Resultatet visade att förskollärarna upplevde en brist på utbildning och insikt i förskolans handlingsplan. Resultatet visade också att kris- och sorglådor användes som ett arbetsverktyg i verksamheten. / The purpose of the study was to create increased knowledge about preschool teachers' views on approaches, strategies, and challenges in dealing with children in grief at preschool. The study investigated how the crisis management plan functioned as guidance for preschool teachers in crisis situations. The study was based on qualitative interviews with preschool teachers. The results showed that preschool teachers had great knowledge of how to deal with children in grief, but also that preschool teachers experienced challenges in trusting that they acted correctly in meetings with children in grief. The results showed that the preschool teachers experienced a lack of training and insight into the preschool's crisis management plan. The results also showed that crisis and grief boxes were used as a working tool in the activities of the preschool.