Introduktion: Abort är ett vanligt ingrepp och en rättighet för alla kvinnor. Sjuksköterskans perspektiv är viktigt att studera för att möta kraven på ett omhändertagande där både fysiska och emotionella behov tillgodoses, samtidigt som sjuksköterskan på ett hållbart sätt hanterar påfrestningar som uppstår. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vårda kvinnor som genomgår inducerad abort på gynekologisk vårdavdelning. Metod: Litteraturstudie enligt Polit och Becks (2016) nio steg. Litteratursökning i Cinahl, PubMed och PsychInfo resulterade i åtta artiklar, sex kvalitativa, en kvantitativ och en mixad-metod. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Under den induktiva databearbetningen framkom sex teman som beskriver sjuksköterskornas upplevelser och erfarenheter: Att känna starkt engagemang och arbetstillfredsställelse, Att skaffa sig erfarenheter av kvinnornas omvårdnadsbehov, Att uppleva negativa känslor och möta utmaningar, Att hantera och reglera känslor, Att påverkas av egna abortupplevelser eller fertilitetsrelaterade problem och Att finna strategier för stöd och kompetensutveckling, Slutsats: Sjuksköterskor som arbetar med aborter känner ett stark engagemang för sitt arbete men erfar även att det innebär ett känslomässigt arbete som kan vara skadligt om inte tillräckliga resurser eller kunskap kring hur känslor hanteras finns. De behöver därför stöd att utveckla detta. Sjuksköterskornas erfarenheter av kvinnornas omvårdnadsbehov var att behoven var individuella och de belyste de emotionella delarna av omvårdnaden samt vikten av närvaro och empati.

Bakgrund: I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet befinner sig barnmorskan i en tid av förändring, vilket är väldokumenterat rent historiskt. Men barnmorskans röst är av intresse att veta mer kring. Genom tidskriften Jordemodern framkommer barnmorskans röst och hennes tankar och idéer kring sitt vårdande. Det historiska arvet och vem barnmorskan var är viktigt för att hjälpa oss förstå dagens vård och även hjälpa till med att forma framtiden inom vården så att tidlösa idéer förs vidare. Syfte: Syftet är att synliggöra barnmorskans idéer om sin vårdande roll under slutet av 1889-talet till början av 1919-talet. Metod: En idéhistorisk analys har genomförts som innebär att se idéströmmningar vilka har påverkat människans världsbild och haft en samhällseffekt. Denna studie har genomförts genom läsning och tolkning av barnmorskornas facktidning Jordemodern. Resultat: Resultatet mynnar ut i tre centrala idéströmningar; Barnmorskan och hennes känslomässiga arbete under förlossningen; Barnmorskans trogna närvaro i rummet och i kvinnans liv - ett kall; och Barnmorskans behov att förmedla sina erfarenheter och sina reflektioner. Diskussion: Resultatet visar på att ett av barnmorskans centrala område, närvaro, utgör en del av dåtidens arv som är viktigt att inte glömma bort och som på ett positivt sätt kan påverka dagens vård, främst inom sjukhusbaserad vård där teknologin börjar ta större utrymme.

Denna uppsats behandlar hur kvinnor upplever stress, kontroll och jämställdhet i familjelivet i Sverige idag. Genom en kvalitativ metod har jag intervjuat fem kvinnor om deras erfarenheter och analyserat dessa med hjälp av feministiska teorier om könsnormer, respektabilitet och kvinnligt ideal. Tillsammans med tidigare forskning diskuterar uppsatsen vidare hur den heterosexuella parrelationen ständigt reproducerar och upprätthåller heteronormativa, traditionella strukturer och könsmönster som ålägger kvinnan en större arbetsbörda och ansvar i relationen. Den genusvetenskapliga analysen visar att parternas villkor och förutsättningar förrörlighet och autonomi är diversifierad och återkommande gynnar mannen och underordnar kvinnan. Asymmetrin mellan könen utgör en påtaglig orsak till kvinnors stress och ohälsa,vilken aktualiseras genom flera situationer i analysen. Kvinnan upplever sig ofta låst till hemmet och det obetalda arbete som rör både hem och familj.

Syftet med studien var att undersöka hur socionomer påverkas emotionellt av att arbeta med klienter i kris och sorg. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod för att på bästa sätt besvara våra frågeställningar och uppnå vårt syfte. Vi har genomfört fem intervjuer. Resultatet analyserades och tolkades med hjälp av våra teoretiska utgångspunkter, dessa bestod av emotionsteori, affektteori och begreppet dramaturgisk stress. Resultatet visade att det finns en emotionell utmaning i att arbeta som socionom. Samtliga respondenter berättade att de ibland upplevde svårigheter i att hantera känslor som uppstod vid möten med klienter i kris och sorg. Flera av respondenterna vittnade om att de vid flera tillfällen tagit med sig arbetet hem och omedvetet påverkats av sitt arbete. Majoriteten ansåg att det var viktigt att ha stöd på arbetsplatsen. Detta stöd beskrev oftast som professionell och kollegial handledning för atthantera och härbärgera de känslor som uppstått i arbetet. Majoriteten av respondenterna berättar också om hur bra de trivs på sin arbetsplats och att arbeta med emotionellt krävande arbete. Detta på grund av deras drivkraft till att hjälpa människor och se vilken förändring de kan göra för sina klienter. / The purpose of the study was to examine how social workers are emotionally affected by working with clients in crisis and grief. We used a qualitative research method to best answer our questions and achieve our purpose. The results were analyzed and interpreted using our theoretical perspectives, these consisted of emotional theory, affect theory and the concept of dramaturgical stress. The results showed that there was an emotional challenge in working as a social worker. All respondents said that they sometimes experienced difficulties in dealing with emotions that arose during meetings with clients in crisis and grief. Several of the respondents narrated that on several occasions the respondents took their work home and were unknowingly affected by their work. The majority considered it important to have support in the workplace. This support was often described as professional and collegial guidance for managing the emotions that arose at work. The majority of the respondents also talked about how rewarding it felt to see change in their clients and to help people. They explained that helping others is their motivation for working with emotionally demanding work.

Purpose: The purpose of this study is to gain an increased understanding of how emotional work affects the psychosocial work environment within Socialförvaltningen’s child and adolescent care. The aim is also to identify the measures taken to promote a good psychosocial work environment. Method: This study deals with the phenomenon of emotional work and its impact on the psychosocial work environment of child and adolescent care. The starting point of this study is thus qualitative with an abductive research approach. Furthermore, the study has applied a cross-sectional design where the data collection of semi-structured interviews has been used. Conclusion: The results of this study shows that emotional work greatly affects the psychosocial work environment. This study has highlighted various factors that interact with emotional work, which then characterize what efforts are already being taken, and should be taken to promote a good psychosocial work environment. Based on this, we can conclude that the psychosocial work environment is a particularly important part of emotional work, if it is not promoted or maintained, it can instead lead to ill health for the employees.