Syftet med föreliggande studie är att genom en kvantitativ metod i form av resultatet av enlongitudinell enkätstudie bestående av urvalsgruppen socialsekreterare, undersöka varförsocialsekreterare drabbas av emotionell utmattning. Studien ämnar även belysa pedagogikinom arbetslivet genom att studera och diskutera vilken betydelse det sociala samspelet isocialsekreterarnas arbetsgrupp har på socialsekreterarnas upplevelse av sin arbetsmiljö.Föreliggande studie ämnar även få svar på vilka bakgrundsfaktorer som bidrar till emotionellutmattning, vilka arbetsmiljöfaktorer som bidrar till emotionell utmattning, vad som kanlindra symptom av emotionell utmattning hos individer som arbetar inom socialtjänstenkommer att även att diskuteras.Resultatet visar på att de oberoende variablerna sammantaget förklarar 28 % av variationen iden beroende variabeln, det vill säga emotionell utmattning, varför socialsekreterare drabbasav just emotionell utmattning. Detta är till följd av individfaktorer och arbetsmiljöfaktorer.Individfaktorerna kön, ålder och civilstånd visas vara statistiskt signifikanta medanhemmavarande barn inte är statistiskt signifikant. Gällande arbetsmiljöfaktorerna är detindividens kommunikation med sin arbetsledare, mängden kvantitativa krav, mängdenkvalitativa krav, det som individen anser är oskäliga arbetsuppgifter samt individens känslorinför sitt arbete som visas ha ett statistiskt signifikant värde för emotionell utmattning.Föreliggande studies resultat ligger i linje med tidigare forskning. Tidigare forskning visar attindivider som upplever en hög andel krav samt att de har lite kontroll över sitt arbete ochlägre andel av socialt stöd eller att deras stöd och/eller resurser inte motsvarar de krav deupplever, löper större risk att drabbas av emotionell utmattning vilket föreliggande studie istort bekräftar. Vad föreliggande studies resultat visar som inte går i linje med tidigareforskning är att om en individ har hemmavarande barn så har detta inget samband med omdenne drabbas av emotionell utmattning. De flesta socialsekreterare är kvinnor och kvinnorbesitter en omsorgsaspekt i sitt sociala genus varför relationen mellan omsorg och emotionellutmattning även diskuteras.

Bakgrund Utmattningssyndrom är ett växande problem i samhället. Internationell forskning visar att sjuksköterskor, jämfört med andra yrkesgrupper, är mer benägna att utveckla utmattningssyndrom. Antalet sjukskrivna sjuksköterskor i Sverige ökar årligen, en av två sjukskrivs för emotionell utmattning och utmattningssyndrom. Detta leder till ökade samhällskostnader samt ytterligare ansträngning för resterande sjuksköterskor. För att bryta den negativa spiralen bör orsaken till detta undersökas vidare. Syfte Syftet var att beskriva faktorer som leder till att legitimerade sjuksköterskor, yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård, riskerar att utveckla emotionell utmattning eller utmattningssyndrom. Metod En allmän litteraturöversikt baserad på sökningar i CINAHL och PsycINFO samt manuella sökningar. Dessa genererade i 16 vetenskapliga artiklar, vilka har klassificerats enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag samt analyserats tematiskt. Resultat Resultatet visade att arbetsmiljö och arbetsbelastning inverkar på utvecklandet av emotionell utmattning och utmattningssyndrom, likaså det upplevda stödet från chefer och ledning. Sociodemografiska faktorer så som ålder, civilstånd, kön samt antal år i yrket spelar också in. Graden av personligt engagemang och hur varje sjuksköterska hanterar känslomässig stress är också avgörande. Slutsats Arbetsmiljö, arbetsbelastning, stöd från chefer, sociodemografiska faktorer samt personlighetsdrag kan vara avgörande faktorer för att utveckla emotionell utmattning eller utmattningssyndrom.

Sammanfattning: Bakgrund: Sjuksköterskor kan konfronteras med traumatiska händelser i sitt dagliga arbete. Dessa händelser kan leda till en fara för sjuksköterskors hälsa i form av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), sekundär traumatisk stress (STS) eller utbrändhet. Hanteringsstrategier är individuella och har en stor betydelse för sjuksköterskors återhämtning. Syfte: Hur påverkas sjuksköterskor av traumatiska händelser och hur hanterar de uppkomna känslor. Metod: En kvalitativ innehållsanalys valdes som metod där 14 bloggar analyserades. Sökningen genomfördes osystematiskt via sökmotorn Google. Analysen resulterade i två kategorier och sju underkategorier. Resultat: Sjuksköterskor kände en fysisk och emotionell utmattning på grund av de traumatiska upplevelserna. Personligheten förändrades. Att stänga av sina känslor eller att frigöra sig från dem var möjliga hanteringsstrategier. En positiv inställning till livet samt acceptans av egna känslor, sammanhållning i team och erfarenhet har bidragit positivt i hanteringsprocessen. Slutsats: Genom att sjuksköterskor upplever traumatiska händelser i sitt arbete är risken för ohälsa stor. Utbrändhet och PTSD kan utvecklas hos sjuksköterskor och påverkar vårdandet negativt. Klinisk betydelse: Studiens resultat kan användas av verksamhetschefer och sjuksköterskor för att öka kunskapen i området. Programansvariga på högskolor kan inkludera studien i utbildningsinnehållet för att även förbereda studenter inför sin kommande praktik. / Summary: Background: Nurses can be confronted with traumatic events in their daily work. These events can lead to danger to nurses' health in the forms of posttraumatic stress syndrom, secondary traumatic stress or burnout. Management strategies are individual and have a significant importance to nurses’ recovery. Purpose: How traumatic incidents affect nurses and how they cope with arising feelings. Method: A qualitative content analysis was chosen as a method where 14 blogs were analyzed. The search was carried out unsystematically through the Google search engine. The analysis resulted in two main categories and seven subcategories. Result: The nurses felt a physical and emotional exhaustion because of their traumatic experiences. The personality changed. Turning off their emotions or to free themselves from them were possible management strategies. A positive attitude to life and acceptance of their own feelings and cohesion in the team has contributed positively in the management process. Conclusion: Traumatic events process a major risk to nurses’ health. They may develop burnout or PTSD that may affect caring negatively. Clinical significance: The research results can be used by business managers and nurses to increase knowledge to the area. Editors in charge in colleges can include this study for educational purposes in order to prepare students for future practice.

Syfte: Syftet med studien är att utifrån arbetstagares perspektiv förstå hur ledarens kontroll och förtroende påverkar den anställde. Metod: Studien är utformad utifrån en kvalitativ metod där vi har tillämpat en semistrukturerad intervjumetod. Vi har utfört intervjuer med tio stycken intervjupersoner vilka är aktiva inom fastighetsmäklarbranschen. Vid analyserande av det material vi fått in har vi använt oss av en tematisk analysmetod.  Resultat och slutsats: Studien visar att det existerar en kopplning mellan ledarens kontroll och förtroende för den anställde. Det som även framkommit av studien är att det finns olika former av kontroll som enligt de anställdas uppfattning har olika påverkan på ledarens förtroende för denne. Vår slutsats är att tvingande kontroll har en negativ påverkan på förtroendet medan lönsam och normativ kontroll har en positiv påverkan på förtroendet för den antsällde. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom denna studie har varit en djupgående kvalitativ forskning anser vi att det vore av intresse att utföra en motsvarande studie genom en kvantitativ metod.Vi finner det även tänkvärt att utföra samma studie men med betydligt fler respondenter, vilket hade utökat trovärdigheten i slutsatserna. Vidare skulle studien bli mer djupgående och preciserad om de två inriktningarna skulle utforskats var för sig. För att skapa en större förståelse för vårt valda forskningsområde skulle samma studie fast ur ledarens perspektiv komma att vara mer omfattande.  Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till den företagsekonomiska forskningen genom den kunskap som vi fått inom ledarskp och organisation. Denna forskning anser vi vara användbar för det specifika säljyrket fastighetsmäklare. Vi anser det eftersom studiens resultat kan ge en insikt för vad som är värt att eftersträva och arbeta vidare med inom ledarskap, för att motverka en dålig effekt av kontroll. Vi har förtydliggjort utifrån teori och analys att tvingande, lönsam samt normativ kontroll kan ha olika påverkan på ledarens förteoende för den anställde. Därför har studien även bidragit samt klargjort för hur de olika formerna av kontroll påverkar förtroendet. / Aim: The aim of this study is to on the basis of employees’ perspective create an understanding how the leader's control and trust affect the employee. Method: The study is designed based on a qualitative approach where we have applied a semi- structured interview method. We conducted interviews with 10 individuals who are active in the real estate broker. When analyzing the material we have used a thematic analysis. Result & Conclusions: The study shows that there exists a connection between the leader's control and trust in the employee. What also emerged from the study is that there are different forms of control which accordingly to the employees' perception have different impacts on the leader's trust in them. Our conclusion is that coercive control have a negative impact on trust, while remunerative and normative control has a positive impact on trust in the employee. Suggestions for future research: Because this study has been a profound qualitative research, we believe it would be interesting to conduct a similar study as a quantitative method.    We find it is also notable to perform the same study, but with significantly more respondents, which had increased the credibility of the conclusions. Further study would be more thorough and precise if the two approaches would be explored individually. In order to create a greater understanding within our chosen field of research, it would be more extensive to study the same subject but from the manager's perspective. Contribution of the thesis: The study contributes to the business economic research by the knowledge that we gained in the field of leadership and organization. This research, we consider to be useful for the specific sales profession of real estate brokers. We believe this because the study's results can give an insight of what is worth striving for whithin the field of leadership, to counteract the bad effect of control. We have clarified from theory and analysis to coersive, remenuretive and normative control has different effects on the leader's trust in the employee. Therefore, the study has also contributed and made it clear how the various forms of control affects trust.

Självmedkänsla och tilltron till de egna förmågorna har visat sig viktiga för välmående i arbetslivet samt för att minska utmattning. Fortfarande sjukskrivs dock många på grund av stress och emotionell utmattning samtidigt som studier kring självmedkänsla i relation till self-efficacy i emotionellt krävande arbeten är få. Denna studie undersökte självmedkänslans relation till emotionell self-efficacy i emotionellt krävande arbeten, samt hur den påverkade nivåerna av upplevd utmattning och välmående. Analyserna (Pearsons korrelation, tvåvägs ANOVA för oberoende mätningar och multipel hierarkisk linjär regressionsanalys) baserades på enkätdata från 154 deltagare, utifrån skalorna Self-compassion scale short form, Scale of Occupational Emotional Self-Efficacy, Emotional Exhaustion samt EPOCH-s välmåendeskala. Resultatet visade att för välmående spelade emotionell self-efficacy en något större roll än självmedkänsla, medan det för utmattning endast var självmedkänsla som kunde bidra med förklarad varians. Intressanta upptäckter gjordes gällande kön, vilket föreslås vidare forskning kring, då variabeln kön var alltför snedfördelad i denna studie.

Syftet med studien var att undersöka hur socionomer påverkas emotionellt av att arbeta med klienter i kris och sorg. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod för att på bästa sätt besvara våra frågeställningar och uppnå vårt syfte. Vi har genomfört fem intervjuer. Resultatet analyserades och tolkades med hjälp av våra teoretiska utgångspunkter, dessa bestod av emotionsteori, affektteori och begreppet dramaturgisk stress. Resultatet visade att det finns en emotionell utmaning i att arbeta som socionom. Samtliga respondenter berättade att de ibland upplevde svårigheter i att hantera känslor som uppstod vid möten med klienter i kris och sorg. Flera av respondenterna vittnade om att de vid flera tillfällen tagit med sig arbetet hem och omedvetet påverkats av sitt arbete. Majoriteten ansåg att det var viktigt att ha stöd på arbetsplatsen. Detta stöd beskrev oftast som professionell och kollegial handledning för atthantera och härbärgera de känslor som uppstått i arbetet. Majoriteten av respondenterna berättar också om hur bra de trivs på sin arbetsplats och att arbeta med emotionellt krävande arbete. Detta på grund av deras drivkraft till att hjälpa människor och se vilken förändring de kan göra för sina klienter. / The purpose of the study was to examine how social workers are emotionally affected by working with clients in crisis and grief. We used a qualitative research method to best answer our questions and achieve our purpose. The results were analyzed and interpreted using our theoretical perspectives, these consisted of emotional theory, affect theory and the concept of dramaturgical stress. The results showed that there was an emotional challenge in working as a social worker. All respondents said that they sometimes experienced difficulties in dealing with emotions that arose during meetings with clients in crisis and grief. Several of the respondents narrated that on several occasions the respondents took their work home and were unknowingly affected by their work. The majority considered it important to have support in the workplace. This support was often described as professional and collegial guidance for managing the emotions that arose at work. The majority of the respondents also talked about how rewarding it felt to see change in their clients and to help people. They explained that helping others is their motivation for working with emotionally demanding work.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka motivationsregleringens medierande roll i relationen mellan behovstillfredsställelse och idrottslig utbrändhet hos unga elitidrottare, utifrån självbestämmandeteorin (SDT). Med en longitudinell design innefattande en tvåpunktsmätning genomfördes datainsamlingen via digitala enkäter där 71 deltagare i åldern 16 till 19 år deltog i studien (M=17.01, SD=0.93). Baserat på studiens syfte skapades två hypoteser som sedan testades i varsin medieringsanalys. Resultatet indikerar att självbestämmande motivation hade en statistisk signifikant medierande roll i relationen mellan behovstillfredsställelse och idrottslig utbrändhet. Samtidigt indikerar dock resultatet även på en positiv direkt effekt mellan självbestämmande motivation och idrottslig utbrändhet. Då självbestämmande motivation inte vanligtvis är relaterat med idrottslig utbrändhet uppmärksammar studien således andra möjliga prediktorer för detta fenomen. Sedermera indikerar resultaten att kontrollerad motivation inte hade någon statistisk signifikant medierande roll i relationen mellan behovstillfredsställelse och idrottslig utbrändhet. / The purpose of the present study was to examine the mediating role of motivation regulation in the relationship between need-satisfaction and athletic burnout in young elite athletes, based on Self-Determination Theory (SDT). Employing a longitudinal design with a two-point measurement, the data collection was conducted through digital surveys with 71 participants aged 16 to 19 years (M=17.01, SD=0.93). Two hypotheses were formulated based on the study's purpose and were subsequently tested in separate mediation analyses. The results indicate that self-determined motivation played a statistically significant mediating role in the relationship between need-satisfaction and athletic burnout. However, the results also suggest a positive direct effect between selfdetermined motivation and athletic burnout. Since self-determined motivation is not commonly associated with athletic burnout, the study draws attention to other potential predictors of this phenomenon. Furthermore, the findings suggest that controlled motivation did not have a statistically significant mediating role in the relationship between need-satisfaction and athletic burnout.